Annons

Bakom min gardin

Solen gassar mot husväggen och gör sovrummet outhärdligt varmt om eftermiddagarna. Ändå är det alltid här jag hamnar när jag behöver vara ifred nuförtiden. ”Mamma måste vila” är tydligen enklare att acceptera än ”Mamma måste gå på toaletten”. Inget bankande på dörren, inga otåliga små barnafingrar som drar i handtaget. 

 
Jag ligger raklång över dubbelsängen med gardinerna fördragna och lyssnar på det knarrande ljudet från en bordsfläkt i plast som någon ställt in medan jag varit borta. Jag reste till Umeå för att fira Mors dag och kom tillbaka utan min mamma i livet. Inte var jag förberedd på det. 
 
Är man någonsin redo att förlora en förälder? 
Oavsett när är det väl alltid för snart. 

Jag blundar och ger efter för svindeln som kommer med de vidsträckta tankarna. Livets början och livets slut. Det symboliska i att stå brevid och se när hon som födde mig till världen, som var med när jag tog mitt första andetag, själv drog sitt allra sista. 

 
Ändå går det inte att förstå. Trots att jag var där och höll henne i famnen. Det är så smärtsamt, definitivt och obegripligt. ”Mamma finns du inte mer? Var är du då nu?”
 
Minnesbilderna från våra sista timmar tillsammans är både skarpa och suddiga. Jag har ältat dem hundratals gånger. De lurar ständigt på mig bakom ögonlocken. Jag reser mig hastigt upp och slätar ut vecken på överkastet. Jag orkar bara med de bottenlösa grubblerierna under korta stunder i taget. Däremellan måste vardagen fortgå. Barnen ropar från nedervåningen. Någon är törstig och det är bråttom. Deras behov bär mig genom sorgen. De påminner mig om den villkorslösa kärlekens kretslopp. Sådant som verkligen är viktigt i stunder när allt annat känns meningslöst.
 
Du gav mig livet och nu lever du vidare genom oss.

Kommentarer

  • Cissela skriver:

    Känner med dig i din sorg, Frida ❤️
    Minns vår konversation på Instastories och inte visste jag väl då att min egna pappa hastigt skulle gå bort en vecka senare. Nu har jag inga föräldrar kvar i livet. Det gör så ont.
    Kram Cissela

  • Marie skriver:

    Beklagar din förlust. Sök tröst i din fina förmåga att fånga känslor i skrift. Skriv, sörj och fall sönder. Med tiden bleknar sorgen, men den finns där – alltid.Men den gör oss till större, mer kännande människor.

  • Anna skriver:

    ❤️❤️❤️❤️

  • Jenny skriver:

    Beklagar sorgen.

  • Elin skriver:

    Jag tror inte att man någonsin kan förbereda dig på förlusten av att förlora någon man älskar, det är brutalt. Jag vet att det kanske är en klyscha men jag vill verkligen tro att att den personen man älskar alltid lever vidare inuti en själv, som en del av en själv. Kanske finner man den personen i minnet av en plats, eller kanske en doft. Minnet till den man älskar kommer alltid att hålla minnet till den andra vid liv. Även om det inte alls går att jämföra med att ha den man älskar vid liv, så hjälper den tanken mig ibland. Jag önskar dig all lycka!

  • Emma T skriver:

    <3
    Finns inga bra ord att skriva när något så fruktansvärt tråkigt hänt.

  • Josefin skriver:

    Beklagar verkligen sorgen. Jag känner inte dig men följer dig och berörs av dina ord och vill skicka alla styrkekramar till dig ❤️

  • Lovisa skriver:

    Åh. Så fruktansvärt sorgligt. Jag beklagar verkligen din stora förlust. Tur att dina egna barn kan hjälpa dig genom din sorg, genom att vara just dina barn med sina naturliga omsorgsbehov. Styrkekram ?

  • Anna skriver:

    Beklagar verkligen sorgen, så himla ledsamt. All styrka till dig och din familj.

  • Maria skriver:

    Så ledsen för din skull! Från djupet av mitt hjärtat .. jag beklagar! Kram

  • Liza skriver:

    Beklagar sorgen!!! ❤️

  • Julia H skriver:

    Åh vad sorgligt med din mamma. Känner din sorg och kärlek genom din fina text. ?

  • Linnea skriver:

    Beklagar sorgen, när en mamma dör mister man ett av väderstrecken och det växer sly över allt finns det en vacker dikt som heter! Styrkekram!

  • kajsa skriver:

    många kramar till dig!

  • Elin Dahllöf skriver:

    Jag beklagar verkligen sorgen Frida. Du skriver alltid så vackert och klok och jag kan känna igen mig i det du skriver. Miste själv min mamma för något år sedan och det var mycket barnen som hjälpte mig igenom det, min då 10-dagars bebis blev min stora tröst, mitt i all sorg hade jag samtidigt en enorm glädje, döden och livet möttes på ett absurt sätt. En annan sak som hjälpt mig i sorgen är att jag tog vid mammas intresse för origami så för varje trana jag viker känner jag mig lite närmare min mamma.
    Styrkekramar till dig och din familj. /Elin

  • Emeli skriver:

    Tänker på er. Kram ?

  • tina skriver:

    Beklagar sorgen Frida. Varm mjuk kram!
    /tina

  • Eva A skriver:

    Beklagar sorgen ❤️ när min mamma dog så fick jag dessa rader skickade till mig så jag skickar dem vidare för jag tycker det är ett fint sätt att se det på: those we love and lose are no longer where they were before. They are forever wherever we are. ❤️

  • Lisa skriver:

    otroligt vackert skriver om något så outhärdligt. Beklagar sorgen ❤️

  • Emma skriver:

    ❤️❤️❤️

  • Monika skriver:

    Du beskriver den oerhörda smärtan med väldigt vackra ord. Det går inte att förbereda sig, än mindre föreställa sig. ❤️

  • Pella skriver:

    Åh, så fint skrivet och så vansinnigt sorgligt. Beklagar verkligen sorgen Frida! Stor varm styrkekram <3

  • Anna skriver:

    Så fint skrivet. Beklagar sorgen. ❤️ Kram

  • Finaste Frida!
    Förstår att du går igenom en svår tid med med mycket känslor, funderingar tårar och kanske så småningom även små skratt vid roliga minnen osv.
    Ja, glöm inte just den biten, att tänka tillbaka på alla ljusa och roliga minnen som ni delat.
    Ge dig själv den tid du behöver för det är en läkeprocess att ta sig igenom, och hur klyschigt det än må låta, så blir det ljusare och lättare att andas lite längre fram.
    Jag lovar. KRAM
    Anette

  • Lisa d skriver:

    Åh nej! Nej nej nej. Det hände.
    Låt hälsningarna omsluta dig. Finaste Frida, en varm, varm kram från mitt hjärta till dig.

  • Åsa skriver:

    Så sorgligt. Beklagar verkligen förlusten av din mamma. <3

  • Kristn skriver:

    Beklagar så din förlust!

  • Anna skriver:

    Jag är så ledsen för din skull, beklagar sorgen. Det gjorde fysiskt ont att läsa din ord, ändå vill jag verkligen tacka för inlägget för det påminner mig om att höra av mig till mina nära och kära och visa dem min uppskattning och kärlek. Ta hand om dig min favoritbloggare all time high.

  • Ida skriver:

    Frida❤️ Så ledsen för din och din familjs stora sorg. Kommer inte på några tröstande ord men skickar en stor stark KRaM till dig.

  • Cecilia skriver:

    Från djupet av mitt hjärta beklagar jag sorgen. Känner så med dig. Mina båda föräldrar är på väg in i demens och därmed bort från mig. All kärlek till dig.

  • Erika skriver:

    Åh, jag vill bara ge dig en tröstande kram, helt fysiskt omöjligt, men jag hoppas du känner lite värme från dina bloggläsare i stunder som denna. Kram

  • Louise skriver:

    ❤️❤️❤️

  • Anna skriver:

    Beklagar sorgen Frida. Någonstans, i en annan tid, på en annan plats, finns nog din mamma. Hon ser och hör dig, hur du kämpar. Det som en gång var och inte längre finns kvar, kommer alltid att finnas kvar inom dig. Låt sorgen ta för sig, låt den vara där. Den är din och den är tillåten. Kram

  • Sarah skriver:

    Fina Frida, vet inte ens vad jag ska säga mer än att jag tänker på dig och känner med dig❤️❤️❤️

  • Inga-Maj skriver:

    Sorgen att förlora någon man älskar följer med en resten av livet. Det är jobbigt många gånger,men man lär sig att leva med den.Men man måste tillåta sig att gråta och prata om det,så att man får bearbeta allt.Styrkekramar till dig!

  • Christina skriver:

    Beklagar sorgen. All ork och styrka till dig.

  • Marlene skriver:

    ❤️?❤️

  • Nathaliefi skriver:

    Fina Frida
    ❤️❤️
    Känner dig igentligen inte men läst din blogg sen starten.
    Beklagar verkligen sorgen och skickar den största styrke kram.

  • Tove skriver:

    Min pappa dog för snart fem år sedan, när jag var 27. Ett citat från Lilla Prinsen var med i hans dödsannons, och citatet har tröstat mig så oändligt många gånger sen dess.
    "Du ska få stjärnor som ingen annan har…
    – Vad menar du?
    – När du skådar upp mot himlen om natten så kommer du att tycka att alla stjärnor skrattar, därför att jag bor och skrattar på en av dem. Du får stjärnor som kan skratta!
    Och han skrattade igen.
    – Och när du har tröstat dig (man tröstar sig alltid) kommer du att vara glad över att ha känt mig. Du kommer alltid att vara min vän."
    STOR KRAM

  • Anonym skriver:

    Vackra mammor!

  • Johanna L skriver:

    Beklagar verkligen Frida. Känner så igen det du beskriver nu. Min pappa fick en stroke plötsli
    gt och oväntat i oktober 2016. Efter några dagars palliativ vård somnade han in med familjen runt sig. Jag satt och höll hans hand de sista långsamma andetagen och ändå var det så overkligt efteråt. Styrkekramar till dig och din familj. ❤️

  • Helena skriver:

    Känner dig inte men vill skriva att jag beklagar sorgen. Usch det är jobbigt att förlora en förälder..hoppas du hittar ditt sätt att ta dig vidare och att du har någon som lyssnar. Gör det som känns bäst för dig och din familj

  • Cecilia skriver:

    Vill bara skriva att jag blev så berörd av dina ord.
    Beklagar din/er stora sorg och sänder dig en kram.
    Hälsningar Cecilia

  • Marianne skriver:

    Kjære Frida. Det var vondt å lese. Jeg ønsker deg alt godt videre, og håper du får noen fine øyeblikk i sommer til tross for tapet. Sorgen er virkelig kjærlighetens pris…

  • Dea skriver:

    Har läst din blogg sedan starten och blir så berörd av detta. ❤️

  • Mia skriver:

    <3 All kärlek till er. Så fint skrivet.

  • Linnea skriver:

    Så jobbigt, beklagar sorgen! Min mamma dog för tre år sådan och precis som du bodde vi långt ifrån varandra. I efterhand är jag oerhört tacksam för att jag fick vara med henne sista tiden och vid de sista andetagen. Samtidigt var det en helt bisarr känsla att se en människa – inte minst sin mamma – dö. Jag är väl medveten om att det finns många olika sätt att hantera sorg, det blev uppenbart bland oss tre syskon då vi alla reagerade olika både på kort och lång sikt. Men utifrån min erfarenhet kan jag i efterhand se att jag tuffade på för hårt för fort. Gick tillbaka till jobbet måndagen därpå trots att jag just sett min mamma dö. Inte bra, borde ha tagit ledigt, blev lättirriterad och stressad och tappade all jobblust. Det var också jobbigt att bo så långt borta, livet här tuffade på trots att mina syskon röjde i mammas lägenhet (åkte upp vid några tillfällen men ändå inte samma sak som att vara på plats). Min sambo hade förlorat sitt pappa några år innan vi träffades, och av honom fick jag Joan Didions Ett år av magiskt tänkande. Jag kom aldrig igenom boken, men det lilla jag lästa var väldigt igenkännande och fint (handlar om när hon förlorat sin man). Kram

  • Gabriella skriver:

    Beklagar sorgen! Förlorade själv min pappa när jag var 22, för snart 10 år sedan. Lider så med dig!
    Varm mjuk kram

  • Christine skriver:

    Beklagar sorgen så mycket. ❤️❤️❤️

  • Amanda skriver:

    Inga ord, ❤️.

  • Malin skriver:

    Jag känner med dig <3
    Vill inte ens tänka på den dagen mina föräldrar inte kommer andas mer.

  • Annika skriver:

    Så oerhört tråkigt ❤️

  • Anneli skriver:

    Beklagar sorgen. Mina tankar går till dig och din familj. ♥️

  • Room by Sofie skriver:

    Styrkekramar Frida ❤️❤️❤️

  • Johanna skriver:

    Din text går rakt in i hjärtat. Jag beklagar sorgen och mina tankar går till dig och din familj. Kramar

  • Sara skriver:

    Så fint du sätter ord på känslorna vi alla känt som förlorat en förälder?Livet…så vackert, skört och ibland svårt att förhålla sig till. All styrka till dig och de dina??

  • Mrs. b skriver:

    ❤️❤️❤️

  • Frida skriver:

    Fina Frida! Jag beklagar verkligen din förlust. Som du säger, när i livet det än sker så är det alltid för tidigt.

  • Anna skriver:

    Beklagar verkligen❤ Stor kram

  • Emmelie skriver:

    Vill bara skicka en stor varm kram! ❤️

  • Så fint skrivet om din sorg som måste vara ofattbar. Livet går sin egen väg och vi kan bara stå bredvid och se på. Kram ❤️

  • Claudia skriver:

    Beklagar verkligen sorgen. Och tack för att du delar med dig och påminner oss om den där kärleken man ofta tar för givet. Styrkekramar till dig i denna svåra och tuffa tid.

  • Anonym skriver:

    Beklagar sorgen ❤️ All kärlek till er.

  • Jannice skriver:

    Beklagar sorgen Frida. Så ledsamt att höra. Du har ett så fint sätt att utrycka dig på och jag känner ned dig i denna svåra stund. Det är som du skriver att de små bär oss genom de svåra stunderna och kärleken och minnena till den man älskat gör dem levande för alltid. Varm kram ♥️ Jannice

  • Sandra skriver:

    Beklagar sorgen.

  • Anonym skriver:

    Fina flitiga Frida ❤️

  • Sara skriver:

    Så fint skrivet. Jag beklagar djupt ❤️

  • Pernilla skriver:

    Beklagar sorgen. Ta hand om dig själv och dina nära. Din mamma kommer precis som min pappa vaka över oss på något vis. Det är bara så sorgligt när de lämnar oss för tidigt ❤️

  • Frida skriver:

    Jag beklagar sorgen. Du skriver så fint så att jag fick grubbla och sakna min pappa de fem minuter jag orkar just nu innan jag också tar mig vidare i vardagen. Kram

  • Marie skriver:

    Beklagar din förlust ?

  • Marie skriver:

    Beklagar din förlust ?

  • Erika skriver:

    ❤️ Så fint skrivet om något så tungt och svårt! All kärlek till dig!

  • Camilla Raihle skriver:

    Fasar för när den dagen kommer.
    Beklagar din förlust, Frida <3

  • Lena skriver:

    ?
    Det strålar ett ljus från det håll där Du finns
    det är nog Din stjärna som glänser,
    ty hjärtat som längtar och löftena minns
    kan känna förbi alla gränser
    att ljuset från Morgonens stjärna nu bär
    en hälsning från Dig att Du också finns här
    denna morgon och sen under dagen.
    Ty hjärtat allena kan känna och ge
    en närhet så ingen ett avstånd kan se:
    Kärlek kallas den lagen.
    ⁃ Atle Burman –

  • Lisa s skriver:

    Nämen oj så otroligt ledsamt att läsa. Så vackert du skriver ändå. Jag beklagar verkligen sorgen. Dessvärre lever ingen av mina föräldrar så även om sorgen skiljer sig åt, precis som vi människor, så förstår jag din bottenlösa sorg. Varma kramar Lisa S

  • Karin skriver:

    ❤️❤️❤️

  • Frida skriver:

    TACK snälla för er omtanke och alla tröstande kloka ord.

  • Anna skriver:

    Åh, jag beklagar.. Fruktansvärt och ofattbart på samma gång och väldigt svårt att förstå hur livet ska kunna gå vidare. Det blir aldrig sig likt men det blir på ett annat sätt och tids nog vänjer man sig vid tanken på att det är så. Men det tar tid och det är okej, låt sorgen ta tid. ❤️

  • Sofia skriver:

    Beklagar sorgen.

  • Carolina skriver:

    Beklagar verkligen, fruktansvärt att förlora sin mamma. Kan inte tänk mig hur det ens känns?
    Du skriver tankvärt och poetiskt, väldigt vackert.
    Kärlek till dig!

  • Malin vbg skriver:

    Beklagar verkligen sorgen Frida. Vet hur det är att mista en kär nära alldeles för tidigt och alldeles utan vetskap om att det är dags. Livet ser så här ut, även om det inte hjälper i stunden. Förlusten kommer jag aldrig över, speciellt inte när hen saknas under fredagens studentfirande. Jag har fått lära mig att så här set livet ut, vi bevarar minne och pratar om hen mycket, det har hjälpt oss. Varm kram, tänker på dig och din familj.

  • Så oerhört tråkigt att höra. Och livet är så märkligt och mäktigt och sorgligt och härligt på samma gång. Oförståeligt att det kan vara så. ❤️

  • Hanna skriver:

    ❤ När min mamma gick bort fick jag den här versen delad av någon: Sorgen är den djupaste äran glädjen kan få.

  • Rebecca skriver:

    Många varma tankar och styrkekramar till dig och din familj ❤️❤️❤️

  • Rebecca skriver:

    Många varma tankar och styrkekramar till dig och din familj ❤️❤️❤️

  • Maria skriver:

    Beklagar sorgen. Jag ver hur det känns att ha en sorg som är så stor att man inte tror man kommer överleva. Min mamma dog av en okomplicerad operation som gick fel. Hon var en pigg levnadsglad dam. Året efter dog min pappa av sorg han ville inte leva längre. Veckan innan han begravdes fick vi veta att våra två hundar hade cancer. Jag bara vägrade att de skulle dö och la ut hundratusentals kronor för cellgiftsbehandling och operationer men efter 9 månader dog den ena och därefter den andra. Efter det tänkte vi ta det lugnt och bokade in oss i en svit några dagar. Vi hade kattvakt men när vi kom hem tyckte jag vår perser var så underlig. Dagen efter hittade vi honom död jämte soffan. Veckan efter fick vi avliva min dotters ena ponny. Då tänkte vi att nu kan inget hända på ett tag men dagen innan julafton ringde de från sjukhuset i Norge och sa att min mans mamma låg på intensiven och samma natt dog hon. Efter detta trodde jag att jag aldrig kommer känna glädje igen. Vi lever ett gott liv men jag kunde inte uppskatta fina hotell dyra presenter för der kändes så ytligt. Man omvärderar sitt liv. Den värsta sorgen har lagt sig och jag har börjat känna glädje igen och det kommer du också att göra Frida.

  • Beklagar sorgen!❤️

  • Anna-Karin skriver:

    Du skriver så vackert och det berör mig. Jag beklagar din sorg❤️

  • Carolina skriver:

    Jag beklagar sorgen. Att mista en förälder har så många nyanser och nivåer. Det väcker många tankar, funderingar och minnen man kanske inte har mints tidigare. Styrkekram till dig, och som någon skrev högre upp; tillåt dig att ta det lugnt ett tag <3

  • Alexandra skriver:

    Beklagar sorgen. Inte blir man redo för att mista en förälder. Du sätter ord på det svåra och ibland kan det hjälpa att skriva av sig tankarna i ett block så att man kan lämna dem för stunden när de blir för jobbiga att bära. Stor kram

  • Anonym skriver:

    Beklagar. Hoppas även samarbetspartners och annonsörer har samma förståelse som dina läsare med det omänskliga i att behöva leverera i denna svåra stund. Vila. Var snäll med dig själv,

  • Marie skriver:

    ❤️❤️❤️ så overkligt och överväldigande sorligt.

  • Patricia skriver:

    Beklagar din stora förlust. Känner med dig i sorgen och känner verkligen igen att barnens behov är det som gör att man går ur sängen igen. Låt det ta tid och som flera andra sagt, skriv när du behöver – vi finns här och lyssnar. Dina ord tröstar även oss andra som nyss förlorat en familjemedlem. <3

  • Lovisa skriver:

    Beklagar sorgen och skickar många, varma styrkekramar. ❤️❤️❤️

  • Evelina skriver:

    Jag beklagar ❤️

  • Birgitta skriver:

    Beklagar sorgen Frida! Så fint skrivet! ❤️

  • Pernilla skriver:

    Så väldigt vackert skrivet, beklagar verkligen sorgen Frida.
    Kramar, Pernilla (V&B)

  • Annika skriver:

    Åh Frida! Jag beklagar sorgen! Jag förlorade min mamma plötsligt när hon var 57 år. Förstår den gränslösa sorgen. Kram!

  • Marie skriver:

    Så ledsamt att läsa. Jag beklagar verkligen din stora sorg.

  • Helena skriver:

    Åh Frida! Beklagar sorgen så! Kan inte, och vågar inte, föreställa mig smärtan som måste riva i kroppen.
    Kram!

  • Ninni skriver:

    Omfamnande Kramar,
    ♥️
    Ninni.

  • Att mista en förälder är att förlora ett väderstreck. Så kändes det när min pappa på ganska kort tid gick från frisk till död. Det spelar ingen roll att man är vuxen. Man är, som du skriver, aldrig redo. Och ens föräldrar är oersättliga i sin ovillkorliga kärlek. Det har gått tre år sedan min pappa gick bort och jag tänker på honom varje dag. Frida fina, ta hand om dig

  • Linda skriver:

    En stor kram till dig i denna svåra tid.

  • Bella skriver:

    Tänker på dig. Ta hand om dig och omge dig av dem du älskar. Du beskriver sorgen fint och jag bävar inför framtiden.

  • Emma skriver:

    Hej,
    Vill beklaga sorgen. Du skriver så fantastiskt fint, fångar känslorna med några få ord, det är en gåva du har. För oss som följer är det en ynnest att få läsa.
    Ta hand om dig.

  • Andrea skriver:

    Jag beklagar sorgen.
    Du skriver så fint och gripande om det svåra.

  • Andréa skriver:

    Åh så sorgligt!Beklagar verkligen sorgen!
    Jag känner inte dig men har följt dig i många år och berörs så av dina ord!
    Jag förstår precis vad du går igenom, jag var i exakt samma sits för 4 år sedan, när min mamma hastigt utan förvarning gick bort.
    Stora styrkekramar till dig!!

  • Hannah skriver:

    hjärt-emoji’n räcker inte till.

  • Lena skriver:

    Så fint skrivet! Jag känner dig inte men har följt dig många många år och uppskattar verkligen det du gör. Styrkekramar till dig!
    /Lena

  • Monnah skriver:

    Att vara med när ens förälder dör är både obeskrivligt smärtsamt och i långa loppet läkande. Livscirkeln blir lättare (så småningom) att acceptera när man verkligen får vara med. Förra året fick jag och mina syskon tillsammans följa både mamma och far under deras sista tid på jorden. Det som är så ofattbart blir så småningom en viktig och vacker del av en själv. Och som du skriver – nu lever din mor vidare genom dig och dina barn. All kärlek till dig. ❤️

  • Jag beklagar sorgen, Frida. Dina ord går genom skärmen.

  • Helena Köhl skriver:

    Jag beklagar sorgen och vet vad du går igenom. Låt sorgearbetet få ta tid och hasta inte. Sänder dig mina varmaste kramar.
    Helena

  • Jenny skriver:

    Åh! Jag beklagar så – alla varma tankar. Känner dig inte, har nog aldrig kommenterat, men följt din blogg ett bra tag. Du skriver så fint om hur du känner det, får en klump i halsen. Ta all hjälp och stöd du kan, sorg kväver en om man bär den själv. Allra varmaste kramar och beklagar verkligen.

  • maria skriver:

    Så vackert skrivet.
    Jag förlorade min pappa för några år sedan. Sorgen går egentligen aldrig över men sorgvågorna kommer mer sällan. Ta hand om dig. Kram.

  • Jana skriver:

    Jag beklagar verkligen sorgen! ❤️

  • Åhh, så ledsamt. Beklagar sorgen! Suger i mig dina fina ord och tänker på att ta tillvara varje sekund jag fortfarande har tillsammans med mina föräldrar. Man vet aldrig hur lång tid man har tillsammans….med någon.

  • Emelie W skriver:

    Jag beklagar sorgen Frida. Kram!

  • Katarina skriver:

    Så vackert och sorgesamt du beskriver det ofattbart ofrånkomliga i livet. Inget blir sig någonsin sig likt.
    Kärlek!

  • Johanna skriver:

    Fantastiskt fint skrivet ❤️

  • Living by Miriam skriver:

    Åh fy så smärtsamt. Jag beklagar verkligen. Ofattbar smärta. Massor med kramar. ❤️❤️❤️

  • christine skriver:

    åh finaste du.
    en tår rullar på min kind, av medkänsla o av empati.
    Krama dina barn hårt hårt och se din mammas ögon i deras.
    Många många kramar

  • Rebecka skriver:

    Så ledsamt att läsa, jag beklagar verkligen sorgen. Det är en enorm sorg att förlora sin förälder. Hela livet skakas om och det finns så mycket man saknar. Kram till dig

  • Helena skriver:

    Beklagar sorgen Frida! Väldigt fint skrivet om en smärtsam upplevelse <3

  • Maria skriver:

    Beklagar sorgen. ❤️ Kram till dig.

  • Emmy skriver:

    Jag beklagar från djupet av hjärtat. Gick igenom detta för några år sedan. Mina små barn var också de som tvingade mig att följa med livet och vardagen mitt i allt det mörka.

  • Madde skriver:

    Vad fint du skriver Frida. Tack för dina ord och stor kram till dig och dina kära❤️

  • Sanna skriver:

    ❤️❤️❤️

  • Sanna skriver:

    En inredningsblogg som blev mänsklig. Bakom all yta. Fint!
    Och vackert skrivet. Ta hand om dig och familjen.

  • Rose skriver:

    Det finns nog inget jag kan säga som andra inte har sagt tidigare, men det är bra att du får en egen tid. Att vara ledsen är en del av livet; det är inte förbjudet. Vi vet ju att det går över så småningom. Man får gråta när man känner för det, bättre än att hålla inne med sådana känslor.
    Det är alltid tråkigt att förlora nån man älskar. ❤️

  • Anonym skriver:

    Beklagar sorgen Frida <3

  • Camilla Hovbäck skriver:

    ❤️❤️❤️

  • Anonym skriver:

    Känner så mycket med dig i sorgen! Kram på dig fina ❤️

  • Marie skriver:

    Så outhärdligt sorgligt. Beklagar innerligt sorgen.

  • Cattis skriver:

    Så vackert skrivet om något så obegripligt och sorgligt. Mina varmaste tankar till dig Frida. Kram

  • Anonym skriver:

    Jag kan inte ens föreställa mig hur det måste kännas att förlora sina föräldrar. Jag har båda mina kvar och utan dem hade det inte gått så bra för mig. Vet inte vad jag hade gjort utan dem. Visst ibland kan jag bli sjukt trött på min far för att jag tycker att han lägger sig i för mycket men sen när det väl kommer till kritan så kommer jag att sakna honom nåt så enormt!

  • Anonym skriver:

    Hmmm lät som om jag är världens mest kallaste människa. Så är verkligen inte fallet. Jag beklagar verkligen din sorg och hoppas att du trots den ska finna din egen styrka. Var medveten om att oavsett vart din mor är så älska hon dig! ❤️

  • Marja skriver:

    Åh, har missat detta inlägg. Beklagar verkligen din/er förlust!

  • Helena skriver:

    Oj, oj, oj, det här grep tag om mitt hjärta. Du skriver fint. Beklagar. <3

  • Anna skriver:

    Åh Frida! Nej inget kan förbereda oss. Inget. Du skriver så vackert och det går rakt in i hjärtat. Ta hand om dig. <3

  • Pethra skriver:

    Beklagar sorgen, Frida. Så kärleksfullt du skriver. Stor kram till dig.

  • Pernilla skriver:

    Styrkekramar från en som vet vad du går igenom. ❤️

  • Resfredag skriver:

    Åh nej Frida! Så ledsen för din skull. Varma kramar

  • Maja skriver:

    Så fint skrivet om det som känns ourthärdligt att tänka på. Sorgen i att leva vidare utan sina föräldrar. Och glädjen att ha barn som hjälper en vidare. Beklagar din sorg.

  • Anonym skriver:

    Så fint skrivet om det som känns ourthärdligt att tänka på. Sorgen i att leva vidare utan sina föräldrar. Och glädjen att ha barn som hjälper en vidare. Beklagar din sorg.

  • Paulina skriver:

    Beklagar verkligen sorgen, Frida. Förlorade själv min mamma plötsligt för drygt 2,5 år sedan och tror inte att jag har förstått det än. Det var i alla fall väldigt vackert skrivet och låter som att ni hade en fin relation.

  • Lämna ett svar

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *