Luften är kvav och värmeböljan gör att tankarna rör sig långsamt. Jag har ingenting att skriva om och samtidigt så mycket jag vill få sagt. Det står ett fång syrenkvistar på köksbänken som doftar skolavslutning och barndomsminnen. Trygghet och sammanhang. Men just nu också lika delar hopp och förtvivlan. Jag har gått igenom prövningar förr men tänker att det här med att ha en sjuk förälder nog är den värsta hittills. Får vi ännu en sommar mamma, eller blir det här den sista? Jag knockas av vemodet och gråter i kudden medan livet pågår utanför, precis som vanligt. Det är märkligt hur allt kan vara sig likt och kännas så annorlunda på samma gång. Kanske förstår man inte förrän man varit där själv, kanske vill man inte förstå trots att man är mitt uppe i det. Jag ska stänga av datorn nu och ta helg. Innan jag gör det vill jag bara tacka för responsen på mitt senaste
blogginlägg. Jag uppskattar era ord. Jag har ingenstans bråttom och tiden får utvisa vad det blir av alla funderingar men det känns fint att ha ert stöd i processen. Tack för det.
Foto: Frida Ramstedt, Trendenser.se
Kommentarer
❤️
❣️❣️❣️
❤️
❤️
Frida, jag vet tyvärr precis vad du går igenom och du sätter så bra ord på det. Hoppas verkligen att allt löser sig till det bästa. Kram och ha en fin helg!! ❤️
❤️
❤️
Frida, jag blev så berörd av ditt inlägg. Jag förstår precis vad du går igenom med att ha en sjuk förälder. Min mamma fick bröstcancer när jag väntade mitt första barn. Lycka och glädje blandades med oro och sorg. Min klippa i livet skulle kanske inte längre finnas kvar och mitt barn skulle kanske inte få lära känna denna fantastiska människa som skulle bli hans mormor. Jag är så tacksam att min mamma idag är frisk och jag hoppas att du också får många somrar till med din mamma.
En stor, varm kram till dig! Önskar dig många, många somrar till tillsammans med din mamma!!
Det är aldrig de sista orden man säger som definierar en hel relation, men det är skönt att inte ha något osagt, oavsett om det handlar om ett tillfälligt farväl eller ett oändligt.
Det är så smärtsamt att inte kunna göra något annat än att försöka muntra upp och hjälpa till. Men ja, det är det man gör.. ialla fall gjorde jag det.
Ibland tänker jag på pojken i ”mitt liv som hund” som sa att jag skulle ha berättat allt medan du levde. Och så tänker jag hur det stämmer.
Sköt om dig. Det är så sorgligt att läsa om er svåra tid.
❤️
Frida, ta tillvara tiden med din mamma. En dag tar det slut för alla, oavsett hur. Om någon är svårt sjuk är det en prövning att stå maktlös bredvid. Samtidigt får man tid att ta farväl, något man missar om det sker knall och fall. Gemensamt är avskedets smärta, sorgen är kärlekens pris. Önskar er fina stunder tillsammans, med värme!
Styrkekram till dig och din familj! ♥️
❤️
Åh Frida, så ledsen jag blir. Har själv förlorat båda mina föräldrar, de dog alltför unga. Idag, 7 respektive 4 år senare kan jag fortfarande gråta, men Ffa fylls jag av en otrolig kärlek för allt mina föräldrar gjorde för mig och mina syskon. Inte minst otroligt tacksam att jag har möjlighet att bo i ett underbart hus (deras gamla) i ett underbart område med naturen utanför dörren o 500 meter till Östersjöns vackra stränder o en km till Öresund. Har massor av minnen inom mig, precis som du har och kommer att ha! Som någon skrev, sorg är kärlekens pris, samtidigt vill man ju inte vara utan kärleken. Massor av kramar o önskar ni får mkt tid tillsammans. Lisa S
Styrkekram❤️❤️❤️
Mycket omtanke till dig och familjen. fokusera på det du behöver för att du ska må så bra som möjligt i den svåra tid du har nu. Vi finns kvar här!
”Om jag hade ett ord att ge Dig på vägen
skulle jag tiga och ge Dig vägen i stället
och längs dikeskanten skulle ord blomma som
ljusa tystnader”. ❤️ Varm kram från Cecilia
❤️
❤️
Å så fint skrivit ❤️Det är nog så att man måste uppleva den sorg o förtvivlan känner med dej lägga allt åt sidan som går o umgås med din mamma så mycket du kan ❤️
Åh vad jag känner igen mig detta. Att hela ens värld är i gungning samtidigt som allt liv pågår som vanligt. Min mamma dog förra våren och tiden innan och efter var så otroligt tumultartad och jobbig. Den största lärdomen jag fick med mig var att det är okej att känna, oavsett om det är sorg, trötthet likgiltighet eller, som det i vissa fall faktiskt är, glädje över annat som sker i livet. Det finns inga rätta sätt att hantera en kris förutom att göra det som är bäst för en själv. Hoppas du och ni omger dig av nära och kära och att du får det stöd ni behöver!
Stor kram!
❤️
♥️
Jag beklagar verkligen. Har gått igenom samma tyvärr. Fick första barnet och mamma dog i cancer. Fick andra barnet och pappa dog. Livets ytterligheter av glädje och sorg.
❤️
❤️
Ibland slår mig tanken, att så många av människorna jag passerar eller träffar varje dag faktiskt har förlorat sina föräldrar och så undrar jag hur de fortfarande står upp och fungerar som normala människor. Det känns omöjligt att förstå när man är mitt i kampen mot döden. Önskar dig och din familj många fina dagar tillsammans.
❤️
❤️
Så kämpigt! Mina varmaste tankar till dig och de dina ?
Skickar en styrkekram!
❤️❤️❤️❤️❤️
Tänker på dig och er Frida!
Kärlek till dig❤️
♥
Fina Frida. Hang in there. Massa kärlek från ostdisken.
<3
Du skriver så vackert. Hoppas på bättring för din mamma och att ni har mycket tid kvar tillsammans. ❤️
Det gör så ont i mig att läsa att din mamma är sjuk. Jag hoppas att ni får mycket mer tid tillsammans. Kram Emelie <3
Frida!
Livet är skört – och jag förstår dig i ditt föregående inlägg. Jag känner igen mig och brottas med samma tankar ibland. Det viktigaste är att "hitta sin plats" och landa i att alla inte kan arbeta med sjukvård, lärare etc. Vi har fått olika gåvor och att uppmuntra andra till att tänka mer hållbart i dagens konsumtions-samhälle är ett utmanande arbete. Jag har börjat landa i att det är min uppgift på jorden – samtidigt som min allra största uppgift är att vara mamma.
Bästa hälsningar,
Rebecka
Superfina blommor
Beklagar att läsa detta! Kram!
Så ledsamt att läsa, jag beklagar verkligen! Min mamma gick bort i cancer för drygt två år sedan och hennes sjukdomstid var en ständig berg- och dalbana mellan hopp och förtvivlan. Det är otroligt påfrestande. Hoppas att ni kan få mycket tid tillsammans och att din mamma kommer må bättre. Ta hand om er.
Så vackert, så skört skrivet. Om livet och minnen! Om glädje och sorg! Det gick rakt in i själen så ont .Så sorgligt att läsa, beklagar verkligen. TA hand om varandra.