Annons
Läs mer om Trendensers Personuppgiftspolicy och Cookiepolicy.
Kommentarer till denna artikel publiceras direkt utan föregående granskning eller annan åtgärd av Trendenser AB. Det innebär att den som kommenterar själv ansvarar för innehållet i kommentaren. Vi uppmanar dig att använda vänlig ton, ett civiliserat språk, uppföra dig väl och följa tillämpliga lagar.
Svenskt tenns rosettformade krok i mässing står på min önskelista och när jag skulle googla en länk för att skicka till tomten dök en annan variant upp… Den första modellen formgavs av Svenskt tenns grundare Estrid Ericson och är handgjord, så varje exemplar är unikt i sitt slag. Rosetterna kan variera något i utseende och […]
Första söndagen i december och äntligen dags att tända det första adventsljuset. Men innan jag gör det kommer här ett svep med inredningsnyheter från inredningsbranschen! I slutet av november öppnade inredaren Marie-Louise Sjögren upp sin nya butik på Grev Magnigatan 6 i Stockholm. Nu har hon även webbshop och en egen serie keramik och textilier. Elsa […]
Peppen inför första advent är hög och jag har redan börjat smyga in några juldekorationer. Längtar så mycket efter julstämningen, julljusen och dofterna och att få uppleva allt det i vårt nya hus. På tal om dofter så förknippar jag kanel och stjärnanis med min egen barndom, så en av de absolut första sakerna jag […]
Trendenser.se drivs av Frida Ramstedt och är en av Nordens största ämnesbloggar om inredning och design. Bloggen uppdateras dagligen med inspiration, nyheter och trender för livet i hemmet.
Kommentarer
Fint! Hoppas inte Eva läser bloggen så överraskningen kommer fram. 🙂
Inget dåligt gästmottagande 🙂
Förstått att du lyssnar på säker stil-podden, så säkert har du redan hört att dom skall prata på Nääs fabriker sista september. Tänkte bara om du missat det…
Kul med så grymma entreprenörer i samma nollningsgrupp. Har inte Jonas gjort produkter för Granit också? Ni är många som gått långt. Du borde berätta om alla!
Önskar dig en trevlig helg. Tack för en bra bloggvecka ?
Ölandssten Hors, mycket bra val! Vi har den i hallen och även som golvskydd vid öppna spisen. Vacker och tidlös, vi är hur nöjda som helst.
Låter som ett bra tänk kring den t i l l g ä n g l i g a informationen kring väskorna Men hur ser djurhållningen ut? För att det ska vara/kunna kännas genuint vackert och bra hela vägen ut behöver det ju finnas en bra djurhållning bakom tillverkningen också Viktig / avgörande information som sakas här vad jag kan se Rätta mej om jag har fel
Ja, jag tänkte precis som du Katarina. Schyssta förhållanden i Indien? För djuren? Hur tror du deras djurlagar ser ut och efterlevs? Vad har djuret gått igenom för att bli denna produkt? Jag vill bara gråta.
Ha! Så roligt o se att Anders är igång med skinnprodukterna. Mötte honom en gång för många år sedan när han var involverad i en annan firma, så kunnig o framåt, positiva vibbar all over!
Hej Katarina och Caroline,
Ni har helt rätt i att det saknas information, anldeningen är att vi helt enkelt inte hunnit få upp den, läggs upp på onsdag under FAQ samt bag making. Där addresserar vi både djurhållning, vårt material och arbetsförhållanden etc. Över till frågan vad gäller djurhållning i Bangladesh (där vi verkar och inte Indien)
Boskapsuppfödningen skiljer sig i Bangladesh gentemot västvärlden i den mening att det inte finns någon utbredd traditionell industri eller bondgårdar i någon större utsträckning. Oftast är det en familj som äger en ko, den "bor" tillsammans med familjen och tas om hand tämligen väl. Hur kan man säga det? Det är en stor investering och man är förstås mån om att det ska ge ett överskott både nu och i framtiden vad gäller mjölk och kött. Så till skillnad från många kossor i vår del av världen som står inomhus stora delar av året har den bangladeshiska kon ett ganska fritt och bra liv. Självklart finns det undantag precis som i Sverige eller andra länder.
Idag får vi våra hudar från stora delar av Bangladesh. Räcker det då att luta sig mot ovan beskrivning? Ja, många varumärken skulle nog göra det, men vi anser oss bara ha börjat. Vi har initierat ett projekt med ett företag/slakteri som heter Bengal Meat där vi kommer kunna köpa in hudar där vi vet ursprunget. Det är ett steg i rätt riktning och något som vi kan implementera redan i år. Men i förlängingen så drivs vi av visionen om att äga och därmed kontrollera hela kedjan, dvs från råmaterial till färdig väska. Det innebär konkret att vi kommer starta vår egen ko-farm, med ett cow-lease progam som går ut på att vi köper in kossorna och lånar ut dem till de mest behövande familjerna i byn tillsammans med expertis och utbidlning om hur man tar han om sitt djur. På så vis kommer familjen kunna skapa sig en ekonomisk grundplåt genom inkomst från möjlken och köttet (då den dagen kommer). Nettot, efter kostnaden för foder, uppehälle och vår inköpskostnad, kan röra sig om 2000 kr eller mer viket motsvarar en årsinkomst i byn. Det ska tilläggas att det är en extrainkomst, dvs man kan fortsatt ha sitt vanliga arbete. What´s in it for us? Vi får en spårbar och välskött hud (vilket är en förutsättning för att skapa ett kvalitets läder), men också, vi får den "gratis". Vi har till och med ett namn på vårt koncept; from cow to wow
Jaha, snacka kan man ju men varför har ni inte redan gjort det? En rättvis fråga och där får vi väl helt enkelt säga att vi valt att börja med människorna, även om vi tycker om djur. Att göra något svårt brukar oftast ta lång tid, att göra det i Bangladesh tar ännu längre tid. Vi startade med två målsättningar; Att bygga upp en kvalitetsproduktion av väskor och en arbetsplats där vi inte bara utvecklar duktiga hantverkare men även människor. Att utveckla vårt eget vegetabil garvade läder helt fritt från krom. Det har tagit oss nästa tio år. Nu ska vi ta nästa stor steg genom att bygga vårt eget garveri, i byn Bagatipara där allt började för 40 år sen. Vi har genom vårt familjeföretag Böle Garveri (boletannery.com) en del erfarenhet kring detta, så det är egenligen inte så svårt som det kanske låter. Sammanfattningsvis, ja det finns massor kvar att göra och vi har kommit en bit på vägen. Så sent som i fredags var Tulin och tittade på mark för vårt garveri, studio och ko-farm uppe i Bagatipara. Så det händer saker varje dag även om det tar sin tid.
Personligen anser jag att hållbarhetsarbete och företagsansvar sträcker sig utöver lagar och certifieringar, det är ofta minimum. Jag tror att det är människorna bakom och deras visioner som kommer sätta framtidens standard för sustainability och vi har bestämt oss för att göra det all in, på en plats där det kanske behövs allra mest. vårt älskade Bangladesh. Det är ett ärligt och genuint försök att visa att det går att förena lönsamhet och ansvar.
Ni är välkomna att maila mig [email protected] eller [email protected] (då på engelska) om ni har fler frågor, annars kommer info finnas på vår hemsida på onsdag. Vill ni s
Hej Katarina och Caroline,
Ni har helt rätt i att det saknas information, anldeningen är att vi helt enkelt inte hunnit få upp den, läggs upp på onsdag under FAQ samt bag making. Där addresserar vi både djurhållning, vårt material och arbetsförhållanden etc. Över till frågan vad gäller djurhållning i Bangladesh (där vi verkar och inte Indien)
Boskapsuppfödningen skiljer sig i Bangladesh gentemot västvärlden i den mening att det inte finns någon utbredd traditionell industri eller bondgårdar i någon större utsträckning. Oftast är det en familj som äger en ko, den "bor" tillsammans med familjen och tas om hand tämligen väl. Hur kan man säga det? Det är en stor investering och man är förstås mån om att det ska ge ett överskott både nu och i framtiden vad gäller mjölk och kött. Så till skillnad från många kossor i vår del av världen som står inomhus stora delar av året har den bangladeshiska kon ett ganska fritt och bra liv. Självklart finns det undantag precis som i Sverige eller andra länder.
Idag får vi våra hudar från stora delar av Bangladesh. Räcker det då att luta sig mot ovan beskrivning? Ja, många varumärken skulle nog göra det, men vi anser oss bara ha börjat. Vi har initierat ett projekt med ett företag/slakteri som heter Bengal Meat där vi kommer kunna köpa in hudar där vi vet ursprunget. Det är ett steg i rätt riktning och något som vi kan implementera redan i år. Men i förlängingen så drivs vi av visionen om att äga och därmed kontrollera hela kedjan, dvs från råmaterial till färdig väska. Det innebär konkret att vi kommer starta vår egen ko-farm, med ett cow-lease progam som går ut på att vi köper in kossorna och lånar ut dem till de mest behövande familjerna i byn tillsammans med expertis och utbidlning om hur man tar han om sitt djur. På så vis kommer familjen kunna skapa sig en ekonomisk grundplåt genom inkomst från möjlken och köttet (då den dagen kommer). Nettot, efter kostnaden för foder, uppehälle och vår inköpskostnad, kan röra sig om 2000 kr eller mer viket motsvarar en årsinkomst i byn. Det ska tilläggas att det är en extrainkomst, dvs man kan fortsatt ha sitt vanliga arbete. What´s in it for us? Vi får en spårbar och välskött hud (vilket är en förutsättning för att skapa ett kvalitets läder), men också, vi får den "gratis". Vi har till och med ett namn på vårt koncept; from cow to wow
Jaha, snacka kan man ju men varför har ni inte redan gjort det? En rättvis fråga och där får vi väl helt enkelt säga att vi valt att börja med människorna, även om vi tycker om djur. Att göra något svårt brukar oftast ta lång tid, att göra det i Bangladesh tar ännu längre tid. Vi startade med två målsättningar; Att bygga upp en kvalitetsproduktion av väskor och en arbetsplats där vi inte bara utvecklar duktiga hantverkare men även människor. Att utveckla vårt eget vegetabil garvade läder helt fritt från krom. Det har tagit oss nästan tio år. Nu ska vi ta nästa stora steg genom att bygga vårt eget garveri, i byn Bagatipara där allt började för 40 år sen. Vi har genom vårt familjeföretag Böle Garveri (boletannery.com) en del erfarenhet kring detta, så det är egenligen inte så svårt som det kanske låter. Sammanfattningsvis, ja det finns massor kvar att göra och vi har kommit en bit på vägen. Så sent som i fredags var Tulin och tittade på mark för vårt garveri, studio och ko-farm uppe i Bagatipara. Så det händer saker varje dag även om det tar sin tid.
Personligen anser jag att hållbarhetsarbete och företagsansvar sträcker sig utöver lagar och certifieringar, det är ofta minimum. Jag tror att det är människorna bakom och deras visioner som kommer sätta framtidens standard för sustainability och vi har bestämt oss för att göra det all in, på en plats där det kanske behövs allra mest. vårt älskade Bangladesh. Det är ett ärligt och genuint försök att visa att det går att förena lönsamhet och ansvar.
Ni är välkomna att maila mig [email protected] eller [email protected] (då på engelska) om ni har fler frågor, annars kommer info finnas på vår hemsida på onsdag. Vill ni s
Vill ni se hur vi har det en vanlig dag på jobbet är det bara att ringa Tulin på Skype tulinbd så kan han visa er runt i vår workshop.
Bästa hälsningar,
Anders