Annons

Kejsarens nya kläder

Häromdagen fastnade jag vid tidningshyllan på mataffären och roade mig med att jämföra innehållet i mode och inredningsmagasinen. Medan klädbranschen spritter av lust och energi och visar upp ett färgstarkt, livsbejakande ideal är det som om de creddigaste inredningstidningarna flirtar med döden.
 
Ingen enskild titel utpekad men vissa hemma-hos-reportage jag bläddrade förbi kunde närmast beskrivas som estetiska tvångströjor. Glutenfärgade väggar och kontrastlösa möbler ton i ton. Inga personliga föremål. Ingen komfort. Inga glada miner. Däremot gott om svårmodiga ansiktsuttryck, svartklädda människor och urnor med visset gräs på en piedestal.  
 
Är det för att det blivit folkligt med inredning? För lättillgängligt? Känner eliten ett så starkt behov av att distansera sig från de breda lagren att den enda lösningen är att hylla ett stilideal så exkluderande i sin egen obekvämlighet att bara de mest initierade kan förstå och uppskatta ”det rätta”? Och hur kommer etablissemanget undan med det, oemotsagda? Varför är det ingen av oss vanliga som vågar påpeka det uppenbara. Vem vill bo i ett museum? Det är ju inte bara kejsaren. Hela hemmet är ju naket.

Kategorier:

Kommentarer

  • Jennifer skriver:

    Håller med! Köper inte inredningstidningarna längre och tittar inte ens åt dom i hyllan. Hae blivit så besviken många gånger på bristen på verklighet. Kan det inte bara få var snyggt, hemtrevligt och framför allt bekvämt.

  • Joachim skriver:

    Bra sagt.

  • Becca skriver:

    Älskar att du vågar kommentera det uppenbara!

  • Anonym skriver:

    Kan bara hålla med. Varje gång jag ser ett sånt hårdstylat reportage med någon som tycker sig vara så himla rätt tycker jag lite synd om hen som sitter där på sina höga hästar och inte har förstått värdet av att trivas i sitt eget hem.

  • Inger skriver:

    Håller helt med dig.

  • Amanda skriver:

    SPOT ON!
    Äntligen hittar du orden och ringar in det (som du alltid gör så bra!) som jag haft en känsla av så länge nu. En vill ju bara komma hem och trivas, inte att det ska kännas stelt och opersonligt. Vi ska väl se vilka det är som bor i hemmen?!

  • Gunilla skriver:

    Den opersonliga och "tomma" hemnet stylingen draget ett varv till.

  • Kristin skriver:

    Intressant perspektiv! Själv älskar jag hemma-hos-reportage och tycker att de olika magasinen har väldigt olika stilar som precis som klädstil passar olika människor och smaker. Och visset gräs tycker jag är vackert 🙂 Smaken är som baken, naken!

  • Anonym skriver:

    Förmodar att du syftar på R. Känns som deras ideal är mer vernissage än hemma hos reportage.

  • Linn skriver:

    Åh, jag tänker precis samma sak. Brukade älska att köpa en inredningstidning då och då tidigare men nu tycker jag att de är så tråkiga och enfärgade. Bra skrivet!

  • Sofis skriver:

    SÅ bra skrivet! Känner precis så. Har tröttnat. Vem vill bo i ett museum? Konturlöst, men samtidigt poserande på något sätt. Och ja, exkluderande.

  • Anna skriver:

    Underbart, började morgonen med ett riktigt garv tack vare ditt träffsäkra inlägg 🙂
    Men sådär är det väl oavsett bransch egentligen, det finns alltid någon som tar sig själv på för stort allvar.

  • Nellie skriver:

    Förr köpte man tidningar för att bli inspirerad, nu blir man nästan mörkrädd av dem. Rekommenderar NyaRum dock, den är riktigt härlig!

  • Sandra skriver:

    Håller inte alls med om din analys. Och tycker att för en person som livnär sig på något så ytligt som inredning är du ofta väldigt kategorisk och dömande. Varför?
    Köpte häromveckan både Elle Interiör och Residence. Kontrasterna var stora, Elle fokuserade på färgglädje, Residence var mer sparsmakat. Upplever att det finns något för alla, och att man är väldigt fri att välja sin egen stil utan att något är rätt eller fel. Och vad är det förresten för fel på torkat gräs? Det kan vara otroligt vackert. Men gillar du det inte så köp gula tulpaner istället, finns gott om såna med.
    Hälsningar en som älskar inredning och glutenfärgat!

  • Anna skriver:

    Jag tycker ofta att Family Living visar roliga och glada hem. Om jag köper en inredningstidning så är det den numera.

  • Linda skriver:

    Sandra vad menar du? Får man inte ha åsikter om man livnär sig på inredning… AHAHAHAHAHAHAHA! Bästa kommentaren idag.
    Vet hut kvinna. Du tjänar ju pengar på design så håll tyst och räta in dig i ledet.

  • Anki skriver:

    Håller med Sandra!

  • Sarah skriver:

    Bang on Frida, i vanlig ordning! Fick mig ett gott skratt här på morgonen, "hela rummet är ju naket".
    Kram!

  • Jo, visst finns det en del sådant och visst får det mycket cred. Jag tror i vanlig ordning på att själv verka i den förändring som man önskar att se. Mycket som kommuniceras på sociala media är likriktat, algoritmer styr våra flöden så att vi får mer av det som vi redan har klickat gilla på och det är en typ av bilder som efterfrågas. Jag tycker dock att vi har ett eget ansvar att vidga våra blickar. Det finns faktiskt så mycket mer att upptäcka utanför de snäva ramarna. Inspirera dig med ett besök på ett museum eller ett konstnärshem. Upptäck nya inspirationskällor. Fortsätt inte att köpa samma inredningsmagasin eller läsa samma bloggar om det inte ger något, utan prova något annat. Det finns så otroligt mycket att välja på idag, även om det kan tyckas som om normen är ack så snäv och begränsande. Sedan tror jag också på att mycket av det vi upplever som lika är en konsekvens av fotostil och bildbehandling. Vi är helt enkelt vana att se en värld där färgmättnaden dras ned…
    Sedan är det frågan vad man vill ha ut av inredningsinspiration. Ibland får inredning vara konst, ibland kan man inspireras till att försöka något liknande hemma. Det är olika saker och båda har sin plats tycker jag. Jag vill även ge en eloge till vissa tidningar som håller fanan högt när det gäller reportage kring hantverkare, konstnärer, ger bakgrund till föremål och har hög nivå när det gäller sidor med utvalda ting som inte bara känns konsumtionsinriktat, även om hemma-hos reportagen inte tilltalar mig så mycket.
    Tack för en intressant diskussionstråd, Frida!

  • Karin J. skriver:

    Kan bara hålla med om att vissa inredningsmagasin försöker ägna sig mer åt konst(igheter) än inredning. Nu kanske du inte köper dem eftersom du bläddrade i affären men det är min tysta protest. Att inte prenumerera och att inte stödköpa. Tycker det är bra med debatt i denna slätstrukna bransch. Om det kallas att vara kategorisk vill jag hylla ditt mod att du vågar vända stenar och ifrågasätta. Du gör ett bra jobb som vågar skriva om och väcka funderingar utan att ha alla svaren.

  • Johanna Forsberg skriver:

    Frida!! Jag dör så klockrent och humoristiskt skrivet, ramlar av stolen -fantastiskt bra analys. Jag tror att fantasti är nyckel till kreativitet, därför behövs det skapas rum för fantasi och lekfullhet att växa. Dödsviktigt, helt enkelt 😉

  • Anonym skriver:

    Vilka är de creddigadte magasinen? Kan du elller någon läsare inte guida mig.
    Förstår att det inte är Allt i hemmet och Family Living eftersom de ofta har färgglada omslag och innehåll. Men vilka är det som anses finare?

  • Josefin skriver:

    Älskar när du fångar fenomen så vasst och träffsäkert (och roligt) och skapar debatt, heja dig!
    Med vänlig hälsning, Josefin

  • Gissar skriver:

    Creddiga:
    Kinfolk
    Cereal
    Danska Rum
    Monocle
    Residence
    Folkliga:
    Allt i hemmet
    Hus & hem
    Leva Bo
    härligt hemma
    Family Living
    Snobbiga / brackiga:
    Sköna hem
    Gods och gårdar
    Conoisseur

  • Angelica skriver:

    Håller med vad du säger.. Men sen o andra sidan är ju inte du heller den som väljer färg (dom bilderna du visa på bloggen iaf)

  • Alexandra skriver:

    Klockren analys Frida. Hälsningar en som jobbat med inredning för folket (textilier, färg&tapeter och kök) dom senaste 6 åren!

  • Förstår lite vad du menar och känner igen mig i det som du beskriver, inte minst när det gäller min egen stil som jag anammar.
    Och därför blev jag lite paff när jag fick frågan av Residence Magazine (som jag anar är en av dem du syftar på) om jag vill visa upp "Min Stil" hos dem i förra veckan. Min första tanke var "att mitt brokiga hem och min stil passar ju inte alls in där i deras väldigt minimalistiska, moderna och "creddiga" stil.
    Men men, det är ju faktiskt liknande tendenser även när det gäller matinspiration känner jag. ICA’s medlemstidning har ju nyss bytt format och då anammat en väldigt tillrättalagd stil som jag tror att väldigt få vardagsmatlagare har svårt att känna igen sig i men antar det finns någon filosofi krig detta perfekta, tillrättalagda och alldeles för kliniska med mänskliga mått mätt. För inte kan det väl vara för att bygga på prestationsångesten ännu mer?
    Inredningshjälpen/Anette

  • Ewa skriver:

    Hej Frida!
    Först, jag uppskattar din blogg mycket, intressant inblick i inredningsvärlden, mycket inspiration och nyheter om vad som kommer. Men nu blir jag lite fundersam, de bilder du visar i bloggen, både egna och andras är ofta, inte alltid, i precis den färgskala du dissar i det här inlägget? (Piedestal med torkade strån finns t ex med i söndagssummeringen) Varför ta med om du anser det så trist? Släpper inga företag mer färgglada nyheter som också är värda att visa upp? Känns lite som om du ur floden av nytt väljer det som anses "creddigt" för tillfället. Lite samma sak med "lika som bär", det dyra exklusiva är det enda som är "duger". Tycker nog att det finns inredningstidningar för alla smaker och stor variation på inredning om man inte bara läser de som anses mest trendiga.

  • Johanna skriver:

    Frida skriver u om de mest ombloggade nyheterna? Inte om sin egen smak Ewa?

  • Mia skriver:

    Jag håller med! Men jag trodde inte att du hade den åsikten, eftersom du ju också visar just det avskalade, färgneutrala och inte så vardagsaktiga i din blogg. Inte är det många bilder på unika, annorlunda ting eller bilder som inkluderar vardagskänslan! Bilderna är ju vackra, men de tillhör ju helt klart den stylade och tillfixade kategorin. So I’m confused!

  • Jana skriver:

    Jah hade samma känsla när ja köpte My Residence Issue 2018. So vackert och jag älskar den, men jag frågade mig om någon verkligen bor i såna perfekt stylade men lite livlösa hem.

  • Peter skriver:

    Bra Frida!
    Älskar att du driver på för mer av det "personliga och vackra hemmet" snarare än det ängsliga och stylade. Behovet av det "creddiga" kommer ofta från en osäkerhet att stå för det personliga, dvs en osäkerhet att vara "fel". Färre pekpinnar och mer personlig inredningsglädje!! Ser fram emot fler bloggar från dig på det temat!

  • Emma skriver:

    Fast jag tycker nog tvärtom- att inredning verkligen blivit folkligt och lättillgängligt. Såg du inte en tidning som var ett undantag tror du? Och vilka är eliten? Är det tjejerna i Varberg som ska visa upp en äkta sida och där man slänger ihop en smarrig soppa på 2 min och där tjejerna dimper in en efter en? Jag tycker nog isf det.

  • Flora skriver:

    Jag vill vända på det – varför är de tråkiga inredningstidningarna så creddiga?
    Sen tycker jag att många bloggar är lika tråkiga också. Minns när någon hade gjort ett inlägg med "3 olika stilar" eller liknande och jag tyckte att allt var likadant…

  • Bettan skriver:

    Jag måste också säga, att jag blev väldigt förvånad över Fridas skrivning idag. Gör bara kortare besök i denna blogg nu för tiden. Blir helt enkelt nedstämd av färgerna på det mesta som visas. En gång skrev jag om ett ”creddigt” hem, som visades, att det såg ut som dödens väntrum. Men då fick jag pisk på fingrarna. Så fick man inte säga.

  • malin K skriver:

    Så härligt att du säger vad du tycker!
    Jag har en stressig fas i livet och då känner jag behov av lite ton i ton färger.. ja lugnt hemma. Mycket intryck blir tröttande. Däremot så vill jag ha massor av små konstverk, minnen från naturen, positiva affektionsvärden, taktil konst ja allt som gör att jag kan vara här och nu i mitt hem och njuta i det.
    (Sjuk i utmattning)

  • S. skriver:

    Härligt med debatt och oliktänkande. Kanske beror på att jag känner dig men jag har aldrig dragit likhetstecken mellan de hem du skriver om och de nyheter du bevakar och din privata stil men kan förstå att många tror art du bor som de nyhetssummeringar och Hemnetlägenheter du visar. Ser fram emot uppföljning i din egen anda!

  • Anneli skriver:

    Jag kan tycka att det som inte är uppenbart för mig tänjer mina egna gränser och utvecklar mig mer än det som jag gillar och har hemma. Tittar man i en tidning som man inte begriper så hoppas jag man inser att världen växer och inte krymper.

  • Lotta skriver:

    Intressant när denna blogg står för just denna typ av inredning.
    Jag läser numera sällan då det ofta är samma typ av hem som visas och analyseras alltid i samma nyanser.
    Heja Andrea Brodén som har en skön inställning till färg.

  • Eve skriver:

    Håller ned ska slut prenumerera på Residence museum inmanade hem som heller inte kan inspirera en Svensson i sitt 70 taks hus – inget jag kan ta efter

  • Pamela Moell skriver:

    @stiltje.se

  • Martin skriver:

    Obs! Den här texten skrev jag innan jag blev anlitad som krönikör för Residence. Så lite cred ska de ha.
    https://martinreda.com/2016/05/17/residence-hemma-hos-hiss-eller-diss/
    Men visst jag håller med dig Frida. Hade varit ännu roligare om du svarade på dina egna frågor 🙂

  • Annica skriver:

    Äntligen!!!

  • Elin skriver:

    Bra inlägg som skapar diskussion och triggar de flesta!
    Min åsikt är den att allt behövs. Vi måste tillåta olika typer av inspiration och inredning. Allt från det asketiska, avskalade till det färgglada och bohemiska. Vi behöver inte gilla allt men att få se lite av allt berikar. Likväl som vi människor är olika är vår smak olika. Så som musik, övrig konst eller vad nu än som tilltalar just dig. Låt oss ta in en än mer varierad inredning!

  • Anna F skriver:

    Kan bara hålla med!!

  • Anonym skriver:

    Jag tycker nog att det ska få finnas utrymme för den typen av magasin. Jag arbetar själv som inredningsdesigner (men kommer från konsthögskolebakgrund) och ser på de allra mest monokroma, stilrena inslagen som konst snarare än typisk inredning. Vackra! Filmiska! Själv bor jag inte så, men kan för den skull uppskatta det vilsamma och slående i dessa kompositioner. Precis som i modemagasinen du jämför med så finns det ju en skala mellan de mest folkliga och de helt världsfrånvända där varenda liten skugga och skavank suddats ut på modellernas och klädernas presentation. Jag köper ju inte italienska Vouge för att jag undrar vad jag ska ha på mig när jag lämnar barnen på dagis en regnig måndagsmorgon, men för att jag inspireras av människors olika kreativitet och formspråk.

  • Fast Vogue påstår ju inte att det är intervjuer med riktiga människor väl? Som Residence gör.

  • Louise skriver:

    Måste säga att jag blev väldigt fundersam när jag läste detta inlägget. Din blogg upplever jag liknar väldigt mycket de där magasinen som du nämner. Utan färg, med dyra prylar och naturmaterial. Jag gillar Underbaraclars filosofi att kontakta de företag som hon själv gillar och kan rekommendera till oss läsare. Winwin för alla!

  • Carina skriver:

    Förvånad ja eller inte efter detta inlägg har blivit förvånad innan vet att jag har gett någon kommentar om något inlägg o det har inte varit populärt o då har jag inte skrivit något illa utan bara haft en annan åsikt eller i frågsatt men jag läser inte så ofta denna blogg tycker nog att den var roligare förr eller är jag bara trött på att alla springer åt samma håll

  • Anonym skriver:

    Jag känner en längtan efter att minimera intrycken. Det är så mkt bild färg o form runt omkring mig dagligen att jag längtar efter lugn. Att hjärnan ska slippa tolka. Min mamma har hela min uppväxt prata om att ”vila i horisontlinjen”. Min mamma är konstnär. Jag har viftat bort det o hjärtligt i smyg skrattat åt denna kommentar. Idag förstår jag vad hon menar. Det är vila att se ut över ett öppet hav som möter himmel. Minimerade intryck. Hjärnan slipper tolka. Jag tror inredningen du syftar på är ett uttryck för vår samtid, att vi behöver vila. På någotvis ganska fint.

  • Maja skriver:

    Underbar diss! Du är så bra på att hitta de precis rätta orden och beskrivningarna av saker och ting.

  • Lisa skriver:

    Heja Frida! Så underbart och befriande med någon som äntligen ”vågar” ifrågasätta! Jag kan själv inspireras av mer konstnärliga ”settings” (men som inte har som syfte att framställas som ett hem). Men har själv senaste månaderna tyckt många hemma hos-reportage känns skrattretande och ibland haft svårt att försvara min stora passion – heminredning. Mycket känns så ytligt och elitistiskt, och är så vansinnigt trött på det mörkgrå dystra omslaget som ramlar in i brevlådan en gång i månaden. Öppnar inte ens mina magasin längre, tråkigt men sant!

  • Liknande tankar har slagit mig och jag tycker det är intressant att läsa ditt inlägg. Jag tänker att alla har vi ett ansvar att tänka kritiskt till allt vi ser och läser men ibland kan man bli vilsen när det mesta ser lika ut. Har man även förmågan att kritiskt granska kan man också skilja mellan vad som tex du rapporterar som nyheter och egna åsikter/egen stil. Tack för intressant inlägg!

  • Anna skriver:

    Jag håller verkligen med – Och inte!
    Det finns något extremt tilltalande för detta överstimulerade 32åriga sinnet med den minimalism-trend som råder.
    Vi möts av så otroligt många intryck dagligen, och jag har verkligen kommit till en punkt där jag känner att Mitt Hem Ska Vara Fritt Från Intryck – Nästan! 😉
    Jag vill att mitt hem ska signalera Lugn för ögat, inte dra till sig ögat hela tiden.
    Men jag köper ditt resonemang också! 🙂 Men i min värld har jag faktiskt mest tolkat nuvarande inredningstrender som en reaktion på ett stressat samhälle?

    • Trendenser skriver:

      Intressant resonemang! Jag är själv introvert så fjärmar mig från allt för starka intryck privat och hänger med i hur du menar – men för mig är det ändå stor skillnad på ett färglöst och ett livlöst hem. ”Glutenidealet” (monokroma interiörer med vingliga piedestaler, döda växter och osköna stolar med en ensam pinne som ryggstöd) är ju så obekväma och självspäkade i sitt uttryck att själva livet i ett sådant hem måste upplevas störande. Vad säger det om vår samtid?

  • Lovisa skriver:

    Håller med helt och hållet! Ett hem ska vara personligt, ombonat och inbjudande.

  • Eva L skriver:

    Hmm..men är det inte lite så din blogg ser ut? Åtminstone i mina ögon. Ta bara senaste söndagssummeringen, alla hemnet-hem som alla ser likadana och färglösa ut, bilder på dig i svarta kläder… Nu menar jag inte det som något negativt. Jag läser ju din blogg av en anledning ? Men jag förstår inte riktigt din kritik mot tidningarna, för det jag ser här känns inte direkt personligare. Men som sagt det är bara min uppfattning..

  • Karin skriver:

    Är det så utbrett, och är det ett verkligt problem? För de allra flesta hemma-hos-bilder jag ser är så oerhört plottriga. Det är shelfies och stilleben högt och lågt. Man samlar på prylar och köper böcker för att stapla på bordet och toppa med en blomkruka och en mässingsljuslykta, inte för att läsa. Det är piedestaler och glaskupor och fulla vitrinskåp. Jag förstår inte hur människor orkar bo så. Plus att det blir en himla konsumtionshets när detaljerna i vitrinskåpet och på soffbordet var tredje månad ska bytas ut när trenderna förändras. Ja det blev ett klart sidospår här men jag ser inte riktigt problemet.

  • Jennie skriver:

    Tack för det här inlägget!!!!

  • Jeanette skriver:

    Haha, Martins krönika/blogginlägg är klockren!! Även om jag gillar Claes Juhlin och hans Insta-konto, och har lärt mig mycket om franska inredare genom att följa honom, så var just den artikeln i Residence inte deras bästa. Liksom senaste numret av samma tidning. Avskalade och opersonliga hem, även om de såklart är estetiskt lugna. Men det numret tar priset i glutenfärgade hem.
    Det som jag undrar mest över är hur alla (nåja, många iaf) har råd att köpa de urdyra möbler som visas i hemma hos-reportagen? Jeanneret-stolar i snart varenda våning, sammetsfåtöljer à 30 000 kr styck, specialbyggda bänkar/pallar av Liljencrantz etc. Tycker absolut att kvalitet och design vinner över billigare kopior, men det tar ju ändå ett bra tag att spara ihop till inköpen…

  • Nina skriver:

    Ser att det finns olika åsikter. Jag tänker att stilen i tidningarna ändå speglar en samtid och en samsyn. Precis som mode i modereportage ofta inte egentligen är direkt applicerbara i verkligheten, är de opersonliga hemmen inte det heller. De ska mer spegla något. Och det opersonliga, alltså avsaknaden av personliga tillhörigheter är en viktig detalj idag. Idag ska personligheten speglas av "personligt fyndade designföremål" som en terrakottavas fyndad i marrakesh och en manslång staty från Uganda med en dråplig och creddig historia om hur mycket man velat ha den för att kämpa med att få hem den. Men man ska inte sticka ut. Jag tror att samhällsutveckling och trender hänger tätt samman så vill man gå in i en djupare analys så kanske man hittar något intressant – och till och med kan spå framtiden 🙂 Men, personligen, så har jag avslutat mina prenumerationer på samtliga inredningstidningar.

  • Maria skriver:

    Men oj! Du har ju verkligen varit en av de som skapat denna färglösa trend och nu dissar du den helt.

  • Anonym skriver:

    Tycker det är så fascinerande att många likställer Fridas stil med de nyheter hon skriver om. Vi vet ju inget om hennes hem eller smak för att hon visar pressbilder från populära nyheter eller hem som är till salu? Jag har aldrig varit hemma hos dig men kan inte tänka mig att någon som har barn kan bo som DINK-arna som syns i Residence. Det är ju alltid unga par utan barn, frånskilda kreatörer eller gay-par som knappast brottas med de vardagliga frågor som läsarna av dessa magasin har. Vad gör man av färgglada leksaker, hur gömmer man skrymmande teknik (tv, högtalare, stationära datorer, playstations etc) och vad gör man för att leva i den konstnärliga utställningen (laga mat efter förskolan, umgås med andra storfamiljer och hänga tvätten när man inte har tvättstuga etc).

  • Cecilia skriver:

    Är det inte bara för alla att inreda som man vill? I stan vill jag ha ljust, cleant och lättstädat för att få vardagen att funka. I stugan där jag är så fort jag är ledig är det färg, murriga möbler och lite smutsigt! Perfekt för mig och då får det va så!

  • Helena skriver:

    Be the change you wish to see

  • Beauty Maniac skriver:

    Tycker verkligen trenderna blivit väldigt monotona och lite väl simpla på sistone. Såklart har alla sin egna stil men när alla tidningar och bloggar uppmuntrar till samma, minimalistiska stil kan det bli trist.

  • Anonym skriver:

    Det här är bara så bra skrivet! Håller med om varje ord.

  • Jenny skriver:

    Kul inlägg och bra att du vågar sticka ut hakan! Håller med om det du skriver, men håller också med om kommentarerna att även denna blogg ofta drar ganska långt åt samma håll. Som tex senast hemnetgodiset, alltså, en vacker lägenhet visst, men ett hem blir inte levande bara för att man hänger upp en vimpel. Och för de som uppskattar frånvaron av starka intryck hemma – även kulörer och naturmaterial kan vara vilsamt i ett hem, färg behöver absolut inte vara skrikigt. Jag tycker om att läsa denna blogg för att den håller en hög kvalitet, jag uppskattar verkligen inslagen om hur man kan tänka i inredning/tekniker man kan använda sig av, trendspaningarna och lika som bär. Men jag önskar ofta att det fanns plats för mer färg och större variation!

  • Carina Kervefors skriver:

    Håller inte helt med. Tycker att det finns ett vitt spann av tidningar och bloggar med olika stil och inriktning att välja bland. Själv prenumererar jag på allt från Lantliv via Sköna Hem till Residence och plockar russinen ur samtliga kakor. Dock håller jag med om att det fortfarande finns en ängslighet och likriktning vad gäller val av produkter och inredning. Man kan dessutom se direkt vem som stylat vissa reportage men inget fel i det. Vi gillar alla olika stilar och präglas och influeras av vår samtid. Nu är kvalitet, hållbarhet,långsiktighet ledord och jag hoppas att vi alla tänker i dessa banor för vår framtid. Oavsett om vi har råd att köpa dyra designprylar eller handlar second hand låt oss välja med hjärtat.

  • Julia skriver:

    Hmmm.. Håller nog med många ovan att det känns som att du aktivt förmedlat detta avskalade, neutralt färgsatta hemmet med ett fåtal designklassiker? Ok, kanske inte det ABSOLUT mest asketiska varianten av det, men det är väldigt sällan man ser en bild med färger i din blogg?
    Så klart är det en taktik för att man ska känna igen din stil och estetik så att inte bloggen ska bli identitetslös, men känns ändå konstigt att du går ut och kritiserar detta så hårt?
    Sen att man ska skilja på din personliga stil hemma och vad du förmedlar i bloggen, absolut. Men folk verkar glömma att du så klart gör ett urval av nyheter, produktlanseringar, hemma hos reportage och hemnethype för att passa din blogg och estetik? Du skapar kanske inte nyheterna, men du väljer ju ut dem? Och om det du väljer att förmedla i bloggen inte är din smak och stil, varför driver du den då? Är hela trendenser ett socialt experiment? Det tror jag absolut inte, du förmedlar din personliga estetik som varit väldigt konsekvent under alla dessa år som du har haft bloggen, det är ju därför den går så bra?

  • Tess skriver:

    Håller verkligen med! För en del kanske det funkar "lugnande" med avskalat, som de säger. Men för mig fungerar det deprimerande. Jag har smärtproblematik som bl.a. gör att jag blir helt slut av saker utanför hemmet, så hemmet är mitt ställe att tanka energi. Det får jag genom personliga minnessaker, härliga tavlor/affischer och färg.

  • Trolldisa skriver:

    Äntligen någon som kunde sätta ord på mina tankar 🙂

  • Åh alltså TACK! Jag känner samma sak! Brukar köpa en inredningstidning till mig själv som belöning då och då och stod på Pressbyrån på Centralstationen i Göteborg förrförra helgen. Hundratals tidningar och jag, som väntade på svar från mäklaren om vårt bud blivit accepterat, tänkte unna mig en tidning. Men när jag stod där och bläddrade var det som att bläddra i en folder med gravstenar. Grått, grått, grått. Visst, jag gillar grått och har det som bas i sovrummet vi bor i just nu, men inte grått på grått på grått på grått… det är ju VÅR! Var är färgerna och leklusten? Såg ett reportage om Måns Zelmerlöfs nya lya och jag tyckte så jäkla synd om honom… fina linjer men helt dött. Jag älskar lugnt och avskalat, men stendött och obekvämt kan väl knappast vara någons inredningsstil? Inte egentligen?

  • Ingela skriver:

    Undrar ofta hur mycket pengar som läggs ner på att bo så här? Byter man hela tiden åsikt om vad som är vackert? Får man inte gilla en gammal pryl? Visst är det lättstädat med få prylar, men inte är det personligt enligt min åsikt. Glömmer man inte också bort miljön? Varför inte istället hylla att man tar tillvara äldre saker? Många gånger håller gamla möbler/prylar mycket längre än det som produceras idag dessutom.

  • Netti Starby skriver:

    Bra skrivet och jag håller med dig!

  • Emma skriver:

    Så bra skrivet! 100% spot on!

  • Anna skriver:

    Jag tänker mest att människorna i de "nakna" hemmen visar upp en kuliss. Inför repotagen har hemmen stylats till ödslighet. Precis som flera andra redan har nämnt: böckerna (om det ens finns några) är inte till för att läsas och frukten inte till för att ätas (vem köper hem 20 lime och lägger i en hög vas). Ibland står det att det bor barn i hemmet, men de är alltid helt bortstädade. Inga leksaker och inga barnstolar. "jag vill att mitt hem ska spegla min personlighet" upprepas som ett mantra. Vem vill ha en personlighet som är Fifty shades of grey?

  • Lämna ett svar

    Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

    Läs mer om Trendensers Personuppgiftspolicy och Cookiepolicy.

    Kommentarer till denna artikel publiceras direkt utan föregående granskning eller annan åtgärd av Trendenser AB. Det innebär att den som kommenterar själv ansvarar för innehållet i kommentaren. Vi uppmanar dig att använda vänlig ton, ett civiliserat språk, uppföra dig väl och följa tillämpliga lagar.