Hej mitt vinterland!

När jag klev ur bilen på parkeringen utanför studion imorse möttes jag av den här synen. Spinneriet inbäddat i ett tjockt lager fluffig pudersnö. Årets första flingor är alltid speciella, men kanske lite extra när man bor i landets södra delar och inte är särskilt bortskämd med dem.


Fönsterna på mittenraden hör till min studio.


De gamla rutorna immar alltid igen såhär års och bjuder på fläckvisa vyer över ängarna. Jag har hängt upp tre gigantiska pappersstjärnor och köpte de absolut största som fanns – men tycker ändå att de ser ut som frimärken.


En utsikt som kommer att försvinna… Den här fabriksbyggnaden håller nämligen på att rivas. Den vackra vinterfriden störs då och då av långdragna piiip-signaler, som markerar sprängningsarbete. Det ska bli bostäder här i framtiden. Jag håller tummarna hårt för att kommunen ska behålla skorstenen som minnesmärke.