Inredningskunskap: Tips om tallrikar

När jag skrev det här inlägget om bestick fick jag direkt en fråga om jag inte kunde sammanställa några tänkvärda tips även för tallrikar. Här är några detaljer att titta efter, utöver färg och stil. Fyll gärna på med dina erfarenheter i kommentarsfältet!

Tallrikars ytterkant kallas bräm.
– Visst är det fint med minimalism men en allt för liten eller sluttande kant gör det svårare att lyfta tallriken utan att vidröra maten.
– En tydlig och lätt upphöjd bräm är inte bara dekorativ, den hindrar också sås och lös mat från att rinna ut på bordet.
– Ett reliefmönster på kanten gör det lättare att greppa tallriken vid servering och vid diskning. Speciellt när tallriken är våt.

Tallrikens undersida kallas fotring.
– För att porslinet ska vara stapelbart bör tallrikens bräm och fotring matcha varandra. Då halkar de inte i sidled och stapeln blir rak.
– En låg, bred och jämn fotring förankrar tallriken i bordet så att den står stadigt utan att vicka. Tallrikar som är helt plana undertill glider lättare, särskilt på dukar och om tallriken är glaserad på båda sidor. Tallrikar utan fotring är också svårare att bära vid servering eftersom fingrarna inte får något fäste undertill. Kvalitetstallrikar har oftast glaserad ovansida men oglaserad fotring eftersom det ger bättre friktion mot bordet.
– Glipor eller hål i fotringen är inte alltid en defekt, det är dräneringsspår som är till för att vatten inte ska bli stående där när tallrikarna diskas i maskin.

Glasyr
– Matt och sidenmatt glasyr är känsligare för bestickmärken än hård, högblank glasyr. Ofta är det dock metallen från besticken som fastnar på tallriken, inte ytan som repas (ungefär som blyertsstreck på papper). Grå märken kan därför gå att polera bort.
– Målad dekor som ligger ovanpå glasyren (sk. “överglasyr”) är känsligare för repor och slitage. Handmålad dekor som är lite upphöjd slits också snabbare.
– Nu när målat porslin trendar: Kontrollera alltid att glasyren är godkänd för livsmedel. Vissa färger, särskilt röda, gula och orangea, kan innehålla bly, kadmium och andra tungmetaller som frigörs av sura livsmedel. Vanligt i antikt porslin och äldre tallrikar, men kan även förekomma i importerat lågprisgods som har tillverkats utanför EU eftersom kraven inte är samma där som här.