Inlägget är en annons för Asplunds
Under vinjetten ”Local hero” belyser jag kända nordiska designklassiker i samarbete med dess producenter. Genom att berätta mer om möblernas historik, bakgrund och tillverkningsprocess hoppas jag att fler ska få kunskap om och förståelse för den verkshöjd de faktiskt har. Dessutom känns detta som en roligare och mer lärorik annonsform än traditionell reklam.
Idag ska vi få lära oss mer om Asplund’s moderna klassiker, bordet Palais Royal. Detta är originalet som satt tonen för en helt ny form på matbord, som tyvärr fått många efterapningar. Möbeln är en del av Palais serien som Eva Lilja Löwenhielm och Anya Sebton har formgav för Asplund år 2018.
Bordet finns i ytterligare två utföranden och storlekar, dels som ett soffbord, Grand Palais, och som ett sidobord, Petit Palais. Konceptet är inspirerat av de historiska svart/vita kolonnerna i Palais Royal i Paris som är skapade av konstnären Daniel Buren. Det är också den inspirationskällan som gett bordet dess pampiga namn.
“We have chosen to play with the elegance and luxury from past tense with a semi-circular profile that creates a beautiful relief together with a pure Scandinavian expression”
– Anya Sebton
Det tog ungefär två år att utveckla bordets design eftersom formen ändrades ett flertal gånger längs vägen. Från början var det tänkt att bordsskivan skulle vara fyrkantig, sedan var tanken att det skulle ha en oval form innan beslutet togs att den skulle vara rund. Att producera ett bord av den här typen är en balansgång mellan form och funktion och fysikens lagar, för att möbeln ska vara snygg, stabil och fungera i vardagen. Värt att ha i åtanke om du ser billigare efterapningar, eftersom de sällan har samma uträknade avstånd och mått som gör bordet tippsäkert och bekvämt att använda (lagom stor droppkant för att man ska kunna sitta skönt utan att slå i tårna i pelaren). Utvecklarna på snickeriet testade även olika dimensioner och material på stavarna innan de till slut tog fram en helt egen stavpanel. En del av denna utvecklingsprocess resulterade i serien ’’Tokyo’’ som hittills bara finns som unika objekt.
Palais Royal har en stomme med stora askpaneler, som kan fås med en rad olika behandlingar och den runda toppskivan kommer i askfanér eller i laminat. Har du små barn kan laminat vara att föredra framför fanér på grund av att det är svårare att reparera skador och repor på fanér.
Bordet tillverkas helt och hållet i Möbelsamhället i Tibro, Västergötland. Processen börjar med fräsning av panelen som sker i ett gammalt svarveri. Fanéren väljs sedan ut och limmas hos Karl Axel Johnssons fanermakeri. Samtidigt byggs både skivan och tunnan i Asplunds egna fabrik, och metalldelarna i bordet laserskärs i grannfabriken. Alla delar monteras slutligen ihop och betsas för hand och det sista momentet är ytlacken.
Visste du att?
– Palais Royal har idag tillverkats i upp mot tusen exemplar och säljs spritt över hela världen (förutom i Afrika).
– Staget kan fås i vitpigmenterad ek, teak-pigmenterad ek, chestnut ek, mörkt gråpigmenterad ek, charcoal ek.
– Bordet har en extra tyngd i basen för extra stabilitet.
– Bordet står bland annat i nya biblioteket i Oslo och har även medverkat i nyhetsmorgon samt TV4-sporten.
– Palais Royal har även vunnit ett flertal priser och designutmärkelser, exempelvis utsågs det till Årets möbel av tidningen Sköna hem år 2018, Årets möbel av tidningen Residence år 2018 och har tilldelats Archiproducts design award 2018 och slutligen även blivit nominerad till NY design week honoree trots att bordet aldrig tillhört utställningen.
Läs mer om Trendensers Personuppgiftspolicy och Cookiepolicy.
Kommentarer till denna artikel publiceras direkt utan föregående granskning eller annan åtgärd av Trendenser AB. Det innebär att den som kommenterar själv ansvarar för innehållet i kommentaren. Vi uppmanar dig att använda vänlig ton, ett civiliserat språk, uppföra dig väl och följa tillämpliga lagar.
Kommentarer
Hoppas att MIO kommer aldrig kunna sälja sin plagiat till bordet!
Det ligger säkert mycket jobb bakom produkten men personligen gör jag nog inga associationer till historiska kolonner. Däremot tycker jag det påminner väldigt mycket formmässigt om bord som man gör av kabeltrummor!
Hur jobbar företag som dessa med immaterialrätt? Struntar man i det för att man ändå inte kan driva processer (pga drar stora resurser). Vansinnigt låg respekt för immaterialrätten inom möbelbranschen. Det är inprincip kutym att kopiera verkar det som. Var på Mio häromdagen o det är både pelarbord och ”y-stolar” etc etc….
Jag blir lika förvirrad varje gång detta bord kommer på tal. Gubi släppte väl Moon-table 2015. I mina ögon är därför Asplund ett plagiat av Gubi.