När jag visade Elisabeth Dunkers nya björnkudde i
söndagssvepet häromveckan och omnämnde den som en visuell parafras på Svenskt tenns klassiska elefantmönster, men inte tog upp det under fliken ”
Lookalikes”, var det någon som skrev en vass kommentar att jag ”undanhåller mina kompisar från Lika som bär kategorin”. Det är inte sant. Det vore dessutom en omöjlighet eftersom jag efter tio år som bloggare känner väldigt många som jobbar med produkformgivning i den här branschen, varav några blivit nära vänner. Men med risk för att nu göra mig osams med en blivande kontorsgranne lyfter jag ännu ett exempel på en Elisabethansk nytolkning. Visst har de här två mattorna sina likheter. Josef Franks
Odjuret från 1939 och House of Ryms ”
Otis flat on belly”? Även om jag måste tillstå att Dunkers är den finaste av de två.
Matta 1: Svenskt Tenns matta Odjuret, av Josef Frank. Pris 29 000 kr
Matta 2: House of Ryms matta Otis flat on belly, av Elisabeth Dunker. Pris ca 4450 kr (€453)
Kommentarer
Förstår inte vassa kommentarer, och jag gillar också Elisabeth Dunkers björn bättre 🙂 den ser snäll ut ! 🙂
Man behöver absolut inte vara otrevlig i sina kommentarer men för sin egen utvecklings skull så borde ju E Dunker lämna Sv. Tenns arkiv o försöka hitta sin egen design.Lite för likt …….
Elisabets produkter är helt klart framtagna med inspiration från Svenskt Tenn. Det blir mer en vanlighet än en ovanlighet i formsverige.
Kopier er aldrig cool, men det er en pris på 29.000 kr. heller ikke! Jeg kunne godt tænke mig at vide, om det er en limited edition til den pris? Ellers er der ingen grund til, at et gulvtæppe koster så meget.
Jag förstår faktiskt inte alls hur man tänker när man gör så här?!
Men det är ju det som är hela grejen med en del av hennes verk? Att dem skall vara just gränsöverskridande. Det är lixom hela poängen!!!!
Förstår inte förklaringen om att de ska vara "gränsöverskridande", att det är poängen?? Så då är det okej alltså, men inte annars? Isåfall kan man ju säga det om alla inspirerade verk. (?)
Hursomhelst, fina mattor 🙂
Stig fram du designer eller konstnär som inte inspirerats och påverkas av historien. Vad vore vi om det bara fanns en trebent pall, en djurmatta, ett bladmönster etc…Jag älskar nytolkningar,
inte kopior! Det framgår rätt tydligt i båda dessa fall att de inte är det sistnämnda. Det här är ett ämne för en krönika. Jag tror både Estrid och Josef sitter bland molnen och ropar, heja! Verkshöjden på Dunkers grejer håller samma höga kvalitet och är bättre, idag 2015.
Jag tycker det är helt otroligt om det är så att vissa kopior anses vara ok!?
Förklaringar som att man arbetar "gränsöverskridande", att det är en nytolkning av en klassiker, eller att man påverkas av historien köper jag inte alls.
Nej den här tolkning är inte okej tycker jag. Det är ju en uppenbar kopia, knappt något som skiljer den från originalet?! Så tråkigt att göra ngt nästan exakt likadant. Till och med färgerna är lika!
Nej, nu blev jag besviken.