Annons

Hemnetgodis på Kungsholmen

Här är ännu en serie inspirerande sovrum till salu. Dessa finns i en lägenhet på Kungsholmen, som just nu säljs via Fantastic Frank. Vad jag fastnade för i bilderna? Två saker. 1) Att det kändes överraskande snyggt med mörka lakan till ljusa (vita) sängkläder. 2) Cestita-lampans död. I alla fall i mitt mindset. Fy fasen vad tråkigt det är när något man önskar sig blir totalt överexponerat innan man ens hinner knyta på sig skorna och ta sig till affären. Här har de fått med Cestitan i inte mindre än fem olika rum / bildvinklar. Och i skrivande stund rallar ju ovan nämnda lampa runt överallt nätet och riskerar att bli en lika uttjatad bloggfluga som Daggen. Jajaja. Jag tackar min tremånadersregel för att jag inte hann slå till.
Foton: Fantastic Frank

Kategorier:

Kommentarer

  • Anonym skriver:

    De måste ju ha gjort det med flit. En flirt till er bloggare kanske? 😉

  • Lotta skriver:

    Tremånadersregel?

  • Ja det var en flitig produktplacerare som varit i farten där 🙂
    Och luttrad som man är så är ju den direkta tanken som i fallet med våningen hos Fantastic Frank att det är en och samma lilla Cestita som har fått flytta med i fotografens spår 🙂
    Kram Anette

  • Sandra skriver:

    hahaha… tremånadersregel! jag har aldrig haft ett namn på det men precis så gör jag med!

  • Lina skriver:

    För mig dog den när lillasystern kom ut med plastkupa istället för glas. WTF på rent internetspråk!! Så många presentöppningar som jag har hoppats. Aja.

  • Anonym skriver:

    Snyggt!

  • Martin skriver:

    Frida, nu skriver du bra. riktigt bra!
    Inte för att du har skrivit dåligt innan, men nu är det riktigt jefla bra! Vasst iakttagande med en härlig humor! I Love!

  • Nina skriver:

    smaken är som baken 🙂 Jag gillade inte alls de mörka lakanen, kändes som man försöker dölja att de inte är helt fräscha:).

  • Det där tycker jag är intressant. När "dör" ett it-föremål liksom? Och vad är ett "it-föremål" för en själv? Jag kommer då aldrig att betrakta min Daggvas som en tillfällig fluga – utan som en klassiker att leva med många år framöver. Den är så genial i formen – som en skulptur – och så är jag ett stort fan av skaparen Seth Andersson. Att flytta runt den där lampan i objektet var väl inte så himla innovativt, men om man vill ha lampan, så bryr man sig väl inte om att den är mycket exponerad för tillfället, eller? När drar vi öronen åt oss i vår iver att "ha likadana unika ting" därhemma :)?! En intressant fråga som sagt!

  • Karin skriver:

    Motsägelsefullt, du hjälper ju själv till att sprida trender med mera. Att sen klaga på att det blir för poppis känns väl naivt!? Kopior är ju en annan sak, där håller jag med dig.. Men bloggar har ju genomslagskraft…som du vet?

  • Håller helt med Weronica i den här frågan – tremånadersregel är en fiffig grej (kör i princip samma själv), men att avstå från något man verkligen gillar för att det under några veckor exponeras extra mycket i bloggosfären känns lite märkligt? Blir den mindre snygg för att någon annan har den? Blir den snygg igen om alla slutar skriva om den? Vad gör man om redan köpt något som SEN hajpas, ska man sälja den lampan/prylen då?
    Visst kan man tröttna på att samma föremål dyker upp i var och varannan hemmiljö, men det betyder ju inte att något blir mindre fint i ens eget hem. Jag ser det som att min personliga smak ska "hålla" för eventuell överexponering och om kärleken består tre månader senare (när blogghypen svalnat) så kvittar det verkligen hur många andra som fallit för samma grej.
    En intressant fråga är det ju onekligen, och man får ju också ha självinsikt nog att se att vi bloggare minst sagt bidrar till överexponeringen.

  • Christine skriver:

    🙂 du skriver såå bra!!
    Ídag kom min Grasshopper…som jag har längtat…:-) gillar den även om den också varit på väldigt många bilder…en annan tanke…är det inte väldigt mycket sänggavlar nuförtiden…i linne? himla snyggt måste jag dock tycka…ombonad hotell känsla..:-) tack Frida

  • Frida skriver:

    Härligt, vilken intressant diskussion detta blev! Maria och Weronica. Menar ni att ni aldrig tröttnar eller ser er mätta på saker?

  • Frida – jo då! Absolut 🙂 Inte minst när man matas med mer visuella intryck än någonsin tidigare varendaste dag i alla möjliga kanaler. Ibland måste ögat vila. Och det är sannerligen med lite blandade känslor som man ser sina klassiker som man levt med länge, segla upp på trendtoppen och plötsligt är något som alla vill ha. Devalveras värdet på det man har då, när det blir något som syns överallt? Ställer man då undan sina pinaler för att inte riskera att skrattas åt när karikatyren för norm i inredningstidning – inte en Myranstol till – dras fram? Intressanta frågor onekligen!

  • Frida skriver:

    Weronica: Jag tycker detta är superintressant. En kompis (som också bloggar) som kom hem till mig tittade runt och sa "Men Frida. är du inte rädd för att bli en bloggklyscha?!" varpå jag svarade med gapande mun. Jag är ju bloggare. Jag ÄR ju per definition (som Maria också mycket riktigt tar upp) ofta med och skapar klyschandet. Så hur sjutton ska jag komma runt det 🙂

  • Frida: Dito – så intressant att tänka kring. Och jag kan tycka att vi gör det lite för lite i bloggosfären. Kul att det blev en tråd här! Även om man tror sig ha säker smak och stil som är sprungen ur en själv, så lever vi inte i ett ingenmansland. Det är klart att vi påverkas – direkt och indirekt – och vi själva är med och påverkar andra genom att blogga. Det jag kan tycka är tråkigt är just detta med klyschor och ängslighet som ibland får så stort utrymme – förhoppningsvis inreder vi inte bara för att vara showcase för andra, utan för att vi tycker om det vi omger oss med. Sedan är vi mer pålästa, uppdaterade och intresserade än någon som inte ägnar sig så mycket åt detta, vilket leder till att vi säkerligen i grunden är mer förändringsbenägna och kanske känsligare för intryck på ett sätt. En spiral är det och kanske vi inte kommer ur den – men jag tycker att det är roligt att diskutera bevekelsegrunder och tankar kring den!

  • elise skriver:

    rätt dystert, känner jag.

  • christine skriver:

    jag tror att man visst kan tröttna.. mina träfåglar av Architechtmade är undanstoppade för tillfället, men jag tycker ju fortfarande om dom. Sinnet behöver väl vila sig lite ibland kan jag tycka. Saker man tycker är vackra på riktigt, fortsätter ju att tilltala en även efter att en eventuell hype har lagt sig..så jag tror att 3 månaders regeln är bra…för en massiv exponering varar väl kanske inte så länge av samma sak? om man fortfarande gillar saken kan man ju slå till. Super intressant! tänk kay boysens apa…hur många år har inte den hängt med? men nuförtiden är den ju inte direkt i centrum i inredningsbilder..:-) men fin är den fortfarande ju. tycker jag i alla fall.

  • Världens bästa Maria skriver:

    Jag vill ha sänglamporna! Har letat efter liknande sänglampor utan att riktigt hitta det jag söker, men dessa var perfekta. Och eftersom jag misstänker att de är lite över min budget tar jag gärna emot tips på liknande lampor till ett lämpligare pris 🙂

  • Elsa S H skriver:

    Angående att tröttna på saker så lägger jag nog alldeles för mycket vikt på att allt jag har i min lägenhet ska vara av "det här kommer jag aldrig tröttna på"-slaget. Därför har jag bara ett skrivbord, en säng, en gardin som rumsavdelare samt en pall i min lägenhet. Och jag har haft min lägenhet i flera månader nu. Ibland tror jag att man inte ska tänka på flugor utan bara göra, annars hamnar man med en obebodd lägenhet som jag. Fast jag har inga problem med det, utan det är mest mina vänner som klagar.

  • Ylva skriver:

    Jag kommer INTE att köpa en ananas och inte heller en korall.

  • iris skriver:

    SJälv fastnade jag för den perfewkta färgen på gardinerna I alla rum. Även materialet ser perfekt ut? vad kan det vara tro? 🙂

  • Anna skriver:

    Har lätt att tröttna på saker som blir för populära. Dock kan man ibland vända det till ngt bra. Jag köpte Ehrenstråhle manhattan affish och innan jag ens fått upp den på väggen blev ja less. Lade ut den på tradera å fick 3800:- . Helt sjukt. Så det blev ändå ett bra köp i det stora hela 🙂

  • Sorry för sent svar, har haft nedkopplad helg, men visst sjutton tröttnar på saker! Jag ÄLSKADE min trädtapet från Cole & Son som vi hade i vårt förra hus till exempel, men efter flytten insåg jag att tapeten som när jag satte upp den inte var särskilt uttjatad hade hunnit hamna i var mans hem under de år jag haft den. Så i nya huset blir det ingen trädtapet, den har liksom spelat ut sin roll hemma hos mig nu just på grund av överexponering. Så visst händer det! Nu är ju en tapet en så stor del av ett rum till skillnad från en liten bordslampa, så jag tror risken är större att man tröttnar på tapeter i och för sig, men om jag INTE hade haft tapeten ännu och funderade på att skaffa den så hade bloggexponeringen inte stoppat mig. Snarare tvärtom, hade jag sett den visas upp i mängd olika rum och fortfarande tyckte att den var lika snygg så hade jag absolut slagit till.
    Det jag menar är att det känns konstigt att stryka något från sin mentala önskelista bara för att den under våren 2014 råkar vara en smula överexponerad i den lilla bloggbubbla vi befinner oss i. Jag ser det som att saker jag verkligen vill ha är lika fina oavsett om det bara är jag som gillar dem eller om ALLA gillar dem. Och om ens kärlek överlever tremånadersregeln (helt oavsett eventuell bloggexponering) så är det ett köp värt att göra, även om man riskerar att framstå som en bloggklyscha. Tycker jag. 🙂

  • Åsa skriver:

    Undrar om någon vet vart de golvlamporna som finns i sovrummet är ifrån?

  • Lämna ett svar

    Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

    Läs mer om Trendensers Personuppgiftspolicy och Cookiepolicy.

    Kommentarer till denna artikel publiceras direkt utan föregående granskning eller annan åtgärd av Trendenser AB. Det innebär att den som kommenterar själv ansvarar för innehållet i kommentaren. Vi uppmanar dig att använda vänlig ton, ett civiliserat språk, uppföra dig väl och följa tillämpliga lagar.