Man brukar ju säga att det är små detaljerna som gör den stora skillnaden. Vi har länge haft en IKEA Karlstad-soffa i studion som vi brukar använda vid stylingar och mindre möten, men jag har inte varit helt nöjd med soffbenen eftersom de känts lite för höga och fel i färgen. Vill ni ha ett bra tips? Jag hittade de här benen i solid ek på Trademax för 95 kr st. De funkar på de flesta modeller. Bara att skruva av de gamla och montera på de nya. Och vips känns soffan som ny och betydligt mer elegant än innan. Dagens tips!
Någon undrade om jag inte borde svara på Underbaraclaras arga Expressen-krönika om ”den nya miljömedvetenheten” som blivit statussymbol och där ”de rika” tycks tro att ännu ett köp av en dyr fåtölj i vegetabiliskt garvat Tärnsjöläder kommer rädda planeten? Men nej… Jag vill inte gå i polemik med Clara. Dels eftersom jag inte känner igen mig i hennes resonemang och därför inte känner mig särskilt träffad av texten, personligen. Dels eftersom jag faktiskt tyckte det var bra gjort av Clara att lyfta frågan i en av landets största dagstidningar, även om jag inte håller med i argumenteringen. Säga vad man säga vill om vad ”andra” gör för rätt och fel i miljöfrågan – jag tycker fortfarande att det är alldeles för många som inte tänker på den alls. Och det är verkligen inte bra. Debatten måste ta sig in i fikarummen och dyka upp runt middagsborden för att vi ska kunna skapa skillnad och det gör den nog bara om någon som Clara vågar sticka ut hakan och provocera lite. Så nej, jag vill inte gapa emot. Tvärtom vill jag applådera de diskussioner och reflektioner om hållbarhet och konsumtion som florerat på nätet de senaste dagarna – tack vare hennes text. Men givet pikarna i olika kommentarsfält behöver jag nog klargöra hur jag ser på vissa saker, för dem som tycks ha fått min syn på saken om bakfoten.
Ja. Jag håller med om att konsumtionens miljöpåverkan måste minska om vi ska nå FN’s miljömål.
Nej. Det betyder inte att jag tror på köpstopp som den enda lösningen.
Ja. Som ekonom är jag övertygad om att vi är beroende av fortsatta skatteintäkter för att vårt välfärdssystem och vårt gemensamma, övegripande hållbarhetsarbete inte ska kollapsa.
Nej. Det betyder inte att jag tycker att ekonomisk tillväxt måste komma från miljöförstörande produktion.
Ja. Utbud och efterfrågan på hållbara produkter behöver öka, både i Sverige och globalt.
Nej. Det innebär inte att vi kan fortsätta shoppa utan eftertanke bara för att vi ”väljer ekologiskt”.
Ja.Ekologiska varor är alldeles för dyra. Ohållbara produkter är alldeles för billiga.
Nej. Jag tror inte att prisnivåerna kommer lösa sig av sig självt. I alla fall inte tillräckligt snabbt.
Ja. Vi har bråttom om vi ska nå FN’s klimatmål innan 2050, om vi vill undvika naturkatastrofer.
Nej. Jag gillar inte statliga regleringar i vanliga fall, men här är jag övertygad om att politikerna måste kliva in och snabba på processen. Inte minst genom att subventionera de bättre valen och göra det dyrare för företag att producera saker som är dåliga för miljön och för vår hälsa.
Att köpa billigt är ibland väldigt dyrt och att äga är faktiskt inte den enda lösningen. Åtminstone inte sett ur ett helhetsperspektiv. Men, jag tror att den negativa effekten av de köpbeslut vi fattar idag är alldeles för långt ifrån oss konsumenter som står vid hyllkanten och väljer. Därför tycker jag inte att man kan lägga hela ansvaret på vår gemensamma framtid – hos den enskilda individen. Jag tycker däremot att prissättningen på de varor och tjänster som finns på marknaden mycket tydligare borde spegla de samhällskostnader som ohållbara produkter och tjänster faktiskt för med sig. Kanske borde vi rent av ha två prislappar. En som visar vad varan/tjänsten kostar för oss konsumenter här och nu, och en som visar vad den kostar för jorden. Allt vi konsumerar påverkar ju miljön under hela livscykeln. Vid tillverkning, användning, återbruk, materialåtervinning, omhändertagande av avfall och transporter. Men det perspektivet har vi alldeles för sällan med oss när vi ”shoppar loss” och unnar oss. Och det ÄR inte helt lätt att bedöma. Men det kanske skulle bli mycket enklare för alla, oavsett plånbok och samhällsklass, om vi redan i affären kunde se och utvärdera sakernas verkliga pris och kostnad på ett tydligare sätt?
Filmtips till dig som vill fundera ett varv till:
Sist men inte minst skulle jag vilja tipsa om en aktuell paneldebatt med två av mina egna förebilder inom det här ämnet. Både sett till varumärken, tänk och personligheter. Mia Grankvist från Houdini och Ellen Dixdotter från Filippa K. Hatten av för er. Vi i inredningsbranschen har mycket att lära från detta tänk!
Då var det söndag igen och här kommer en summering av de nyheter som florerat i inredningsbranschen den senaste veckan. En rad lanseringar och några viktiga mässrelaterade nyheter inför våren 2017. En ovanligt mörk vecka sett till bilderna att döma. Hoppas ni hittar något ni gillar!
Fritz Hansen utökar sin accessoar-serie Objects. Kollektionens AW16 bjuder bland annat på en ny ljusstake av Cecilia Mantz samt produkter av Jaime Hayon och Benjamin Hubert.
DOMO Design har fått nya ägare då varumärket förvärvats till 100% av Konga Mekaniska Verkstad AB. I samband med detta har grundarna Mathilda Karlsson och Johanna Haglund valt att gå skilda vägar.
Via Hanna Wessman fick jag nys om att McCabe Fine Art har fått exklusiva rättigheter från Mapplethorpe Foundation att visa deras verk i Sverige och utställningen pågår hela hösten. Missa inte det! Adressen? Robert Mapplethorpe Icon, McCabe Fine Art, Artillerigatan 40.
– Och mäklarjättens försäljning rasar. Börjar haussen på bostadsmarknaden vika av nu?
Veckans mest ombloggade Hemnet-objekt är otvivelaktigt denna Jugendvilla som också råkar vara bloggaren House of Philias barndomshem. Läs hennes vackra beskrivning HÄR. Hon postade inlägget för två veckor sedan men med lite fördröjning är det den hemnet-annons som snurrat snabbats bland bloggarna under denna vecka. Jag har full förståelse varför. Vilket magiskt hus. Fint fotat av Drömhum-Helena. Njut av bilderna och ha en fin start på vecka 43!
Foto: Fritz Hansen, Kristofer Jonsson, DOMO, Hanna Wessman, Josefin Hååg, Drömhus
Det var länge sedan jag tipsade om favoriter från mitt eget hem, på ett givet tema. Eftersom vi håller på att planera en köksrenovering just nu och ett av dagens stora bryderier var just vart vi ska förvara kokböckerna i framtiden så gräver jag där jag står och tänker att några av mina favoriter på det området kanske kan inspirera. En mix av böcker som inspirerar med bra recept och sådana som mest är inspirerande och vackra att bläddra i. Och en riktig tungviktare (den orangea). En ögonblicksbild från vår köksbänk i detta nu!
Snart är det dags att börja preppa för Halloween och inför de kommande festligheterna måste jag tipsa vidare om idén att dekorera en pumpa med hjälp av en borrmaskin! Man skär ett lock och gröper ur innanmätet, sedan borrar man helt sonika en mängd hål. Antingen i samma eller i varierande storlek. Vips har man fixat sig en väldigt fin ljuslykta att ha på fastukvisten eller balkongen. Den här fick jag i present på Skördefesten tidigare i veckan. Och det är ju också ett tips i sig, att det är en väldigt personlig och fin värdinnegåva att ge bort såhär års. Tack snälla Martin och Hanna!
Jag är helt slut efter den här veckan och ser så obeskrivligt mycket fram emot när Max har knoppat in och lugnet kommer lägga sig i huset om ett par timmar. Då ska jag tappa upp ett bad och ägna mig åt lite self pampering. Jag som aldrig vinner något kammade nämligen hem första vinsten i en instagramtävling förra veckan och fick ett presentkort att handla valfria skönhetsprodukter för. Valet föll på den här salt-scruben från Maria Åkerberg (som ju tillverkas alldeles nära mig, strax utanför Kungsbacka). Träborsten kommer från Iris hantverk och handduken kommer från Norrgavel, båda låg i goodiebagen vi fick på festen häromdagen. Bra kombo. Nu ska jag klappa ihop datorn och ta helg. Önskar er alla en Happy Friday!
Igår anordnade jag en stor Skördefest på Spinneriet för inredningbloggare, stylister och instagrammare från Göteborg. Drygt 40 personer fick plats och det blev en riktigt härlig kväll med god mat och massor av branschsnack. Stort tack till kvällens sponsorer som var med och gjorde eventet möjligt. Clas Ohlsson bidrog med de fina ljusslingorna i taket. Jotex försåg oss med de snygga linnedukarna, servettringarna, skärbrädorna och ljuslyktorna utomhus. Village lånade ut de handblåsta glasvaserna på bordet och de kuddar och plädar som låg på stolarna. Duni sponsrade med blockljus och fina pappersservetter till gästerna, Iittala hjälpte oss med sina fina värmeljuslyktor för att få in mer färg på borden, Sheperd lånade ut ett 20-tal fårskinn och Potatiskällaren i Kungsbacka lånade ut pumpor i mängder för att dekorera lokalen. Fler bilder hittar du på instagram under hashtaggen #spinnerietskördefest2016
Våra linneförkläden som gick i samma ton som dukarna kommer från Tell me more.
Sist men inte minst ett stort tack till Katja och Patrick på restaurang Lilla Spinneriet för den oförglömliga menyn med ekologiska grödor och till Anna för de fantastiska bilderna. En kväll att minnas!
En sak som jag är väldigt glad över är att jag numera inte behöver göra allting själv i mitt företag. Jag har ett team av superkvinnor runt mig. Egen säljare, en egen agent, en assistent och även ett stort nätverk av duktiga personer som kan hjälpa mig att jobba med olika projekt jag håller på att utveckla, på frilansbasis. Det betyder så himla mycket. Först hade jag inte ekonomin för att ta in externa händer (i början när man startar företag är man ju tillräckligt orolig över att kunna försörja sig själv) men sen var jag nog väldigt rädd för att ta hjälp under en tid eftersom jag inbillade mig att jag skulle tappa kontrollen över mina idéer eller att jag inte längre skulle kunna känna samma stolthet över uppdragen om jag inte genomförde varenda detaljmoment själv. Och sen gick jag på några nitar och trodde att det där med att jobba med andra inte alls var min grej. Så himla fel jag hade. Visst, det är skitläskigt. Både att anställa och att ta ansvar över andras företagares försörjning genom bindande avtal. Och det kan ta tid att hitta rätt och matcha olika personligheter, precis som i alla relationer. Men det är också så jäkla häftigt att den här bloggen som jag en gång startade i ett litet studentrum en sen kväll för 11 år sedan (på grund av framtidsångest och oro för att få jobb efter utbildningen) nu är något som kan skapa arbetstillfällen för människor jag tycker om – och som förhoppningsvis har lika roligt på jobbet som mig. Tack Anna, Helene, Sofie och Charlotte för en härlig teamupplevelse igår. Snart ska ni få se vad vi sysslat med!
Mönstret Moln som ritades av Gunila Axén redan 1967 har blivit ett av Sveriges mest välkända och långlivade, framförallt på barnprodukter. Därav blev jag lite förvånad när jag fick syn på pläden Clouds hos Mio. Någon som har inspirerats? Är inte de här lika som bär så säg?
Jag brukar inte blogga om vad jag sysslar med på jobbet men förstod att förra veckans inlägg om en ”dag på kontoret” var uppskattat, så jag kör en favorit i repris. Såhär kan också ett arbetsdygn i Trendenser AB se ut. De senaste 24 timmarna har jag varit i Malmö. Åkte ner i måndags morse för ett jobbmöte med Mija Kinning och en föreläsning/paneldebatt för Fastighetsbyrån och Swedbank på Malmö Live senare på kvällen. Det var publikrekord med fler än 400 personer på plats, massor av roliga frågor efteråt och efterföljande middag i Skybaren tillsammans med arrangörerna och två kompisar till mig. Så himla kul! Imorse klev jag upp med solen. Åt hotellfrukost i sängen medan jag såg stan vakna till liv (från mitt rum på 22 våningen!) och gjorde viktiga val till ett köksprojekt. Sen hoppade jag på ett tidigt tåg tillbaka till Göteborg med en gigantisk blombukett i famnen (tack Malin!) och ägnade eftermiddagen åt att hänga upp en ohemul mängd ljusslingor i taket på Lilla Spinneriet tillsammans med min assistent Sofie. Det har jag tyvärr inga bra bilder på, men imorgon har vi bjudit in ett härligt gäng till en Skördefest så foton kommer. Stay tuned!
