Under 2020 kommer jag att lyfta och belysa Nordiska designklassiker. Genom att berätta mer om möblernas och inredningsdetaljernas historik, bakgrund och tillverkningsprocess hoppas jag att fler ska få både kunskap men också förståelse för den verkshöjd de har. Dessutom känns det som en lite roligare och mer lärorik annonsform. En doldis till designklassiker? Kan man kalla en möbel så? Jag är inte säker på att du omedelbart känner igen formen på den här fåtöljen – men jag är rätt säker på att du känner till formgivarna bakom detta unika designsamarbete som ägde rum redan 1948.
Visste du att fåtöljen Caryngo är skapad av två giganter inom svensk möbeldesign? Carl Malmsten och Yngve Ekström. Medan Malmsten stod för grunddesignen ansvarade Ekström för detaljarbetet. Modellen gick länge under arbetsnamnet ”Modell Yngve” men formgivarnas förnamnskombination gav till slut stolen sitt slutliga namn. Carl + Yngve = Caryngo.
Caryngo hade sin storhetstid på 50-talet men den rena och funktionella designen, de naturliga materialvalen, den geniala konstruktionen och den fantastiska sittkomforten står sig än idag och nyligen bestämde sig Swedese för att återta fåtöljen i sin produktion! Nu finns den att köpa både i Swedeses egen ehandel och i Malmstens butik.
Swedeses Caryngo är en karmstol med solid ekram, med ett högt lutande ryggstöd, och sadelläder i rygg och sits. Stommen är tillverkad av FSC-märkt ek och sitsen i sadelläder kan fås i natur eller svart. Caryngo har en skön sittkomfort och finns i två varianter / färgställningar på sitsen.
Visste du att?
Caryngo tillverkas fortfarande i Sverige, närmare bestämd på Swedeses fabrik i Vaggeryd
Lädret är vegetabiliskt garvat och kommer från Tärnsjö
Stolen består av 17 delar och tar sin goda tid att tillverka
Stolarna som gjordes på 50-talet har fortfarande ett högt andrahandsvärde på auktionsverken.
Utemöbelserien Desirée från Swedese formgavs av Yngve Ekström redan 1954, när han experimenterade med materialen och konstruktionen av ett diskställ som utan problem kunde stå emot stora mängder vatten. Resultatet blev den gracila stolen Desirée som tack vare sin stomme av rostskyddsbehandlat stål och vit epoxylack tål att stå utomhus, året runt.
Under 1950-talet arbetade många arkitekter med att sudda ut gränsen mellan inomhus och utomhus: stora fönster som öppnade husen mot trädgården, samma marktegel ute som inne. Många ställde dock sina utemöbler direkt på gräsmattan och till det ändamålet var Desirée inte den mest stabila modellen och därför fasades den sedermera ur produktion. När boken ”På spaning efter Laminon” skrevs fick författaren Britta-Lena Ekström, som också är dotter till Yngve Ekström, upp ögonen för denna vackra serie när hon letade bland gamla arkivbilder. Britta-Lena visade bilderna för Swedeses ledning som beslutade att återta den i produktion 2010 och även komplettera serien med två bord 2011.
Idag betraktas Desirée som en svensk designklassiker, tack vare sin historia och sin karaktäristiska form. Ryggstödet med dess utslagna form tar för sig ordentligt, trots att konstruktionen är så lätt, nätt och smäcker. Söker du på auktionssajterna kommer se att modellen har ett högt andrahansvärde och att stolarna även har producerats i svart. Namnet Desiree kan eventuellt härstamma från vår svenska prinsessa med samma namn. Formen på stolsitsen ser åtminstone ut som ett prinsessdiadem.
Visste du att?
I serien Desireé ingår bord i två storlekar samt en stol med matchande dynor i två färgställningar (grått och svart).
Bordsskivan är tillverkad av FSC®-kompaktlaminat
Swedese tillverkar fortfarande Desirée i Sverige
Serien passar både utomhus och inomhus och står i många offentliga miljöer
Desirée har sålts i specialfärg t ex gul till Spira i Jönköping. Det finns även bilder på svarta Desiree stolar men det är oklart hur gamla de är.
Den svängda formen på pinnarna i ryggstödet återkommer i en annan tappning i Ynves fåtölj Arka som lanserades påföljande år efter Desirée.
Initiativet till Desirée kom från Olov Svensson på Blomgren o Svensson i Vaggeryd som hade utvecklat en ny metod för att klä ståltråden i sina diskställ, blomkrukor och bord i ett tåligt ytskikt. Han hade byggt ett stort kar där produkterna omslöts, långsamt lyftes upp och skickades in i en ugn. Karet var så stort att man kunde doppa ner mer skrymmande saker men de hade för få beställningar och verksamheten var hotad. Yngve anlitades för att tänka ut något vackert och smart. Vilket man måste säga att han gjorde med den äran.
Swedese har sålt ca 2400 Desiree stolar sedan återlanseringen 2010.
Under 2020 kommer jag att lyfta kända Nordiska designklassiker under vinjetten ”Local Hero”. Genom att berätta mer om produkternas historik, bakgrund och tillverkningsprocess hoppas jag att fler ska få både kunskap men också förståelse för den verkshöjd de har och varför de blivit de klassiker de är idag. Dessutom känns det som en lite roligare och mer lärorik annonsform.
Att Elfa betraktas som en svensk designikon är det få som säger emot. Deras smarta förvaringssystem som består av vägghängda och fristående förvaringslösningar uppbyggda av bland annat skenor, konsoler och trådprodukter återfinns i var mans hem. I mer än 70 år har Elfa-systemet gjort sig känt för sin tidlösa och funktionella formgivning av högsta kvalitet.
Allt började 1948 med ett smart vägghängt diskställ av ytbehandlad ståltråd, som skapade plats och sparade tid i köket. Många fler funktionella trådprodukter utvecklades och spreds till hem världen över. I början av 80-talet gick Elfa samman med sken- och konsolspecialisten Sparring och tillsammans utvecklade man det flexibla förvaringssystemet, där allt hänger på en bärlist.
På 40-talet, i en tid av teknisk expansion och hög efterfrågan på något nytt kom dessa fyra män att förenkla vardagen i många hem.
Arne Lydmar En kvicktänkt entreprenör, duktig på logik och siffror hade precis gjort sin sista dag på IBM. Året var 1948 och Ingenjörsfirman Elfa hade precis registrerats. På köksbordet i Stockholm stod travar med postorderkataloger, som hans fru Britta hjälpt honom att sammanställa. Den för tiden välkända Elfa-katalogen bestod av 64 sidor med elektronikprodukter, “allt mellan antenn och jord”. Nils Strinning I samma tid och rum satt formgivaren Nils Strinning, Britta Lydmars kusin. Nils hade irriterat sig på de ohygieniska trädiskställen som användes i många hem. Därför hade han designat ett mycket finurligt diskställ av ståltråd som kunde ställas på diskbänken såväl som hängas på väggen. Nu undrade han om inte Arne kunde ta sig an att tillverka hans funktionella diskställ. Känd för att ta snabba och oväntade beslut accepterade Arne förslaget. Detta skulle bli början på en fantastisk framgångsresa.
Björn Hoff Ingenjörsfirman Elfa växte så det knakade och nu skulle även diskstället tillverkas. Elfas försäljningschef tipsade då om sin bror, Björn Hoff. Efter att ha fått frågan valde att sluta sin trygga anställning hos bilföretaget Ostermans, för att hoppa på något han inte har den minsta aning om. Ett lyckokast skulle det senare visa sig. Han kom att bygga alla de maskiner som behövdes för att tillverka, inte bara diskstället, utan även andra trådprodukter som följde. Till en början var Björn Hoff den som både designade nya produkter och tillverkade prover.
Birger Sparring Samma tid, 1948, i en annan del av Stockholm, hade Birger Sparring just lämnat in en patentansökan i USA för sitt geniala hyllsystem, bestående av konsoler och skenor som skruvades fast i väggen. Alla dagens Elfa-patent bygger på detta. Ritningarna var inte nya, Birger startade sitt företag redan 15 år tidigare tillsammans med sin bror. Men det var nu det tog fart.
Behovet av bra förvaring är alltid lika aktuellt. Därför har Elfa samma filosofi idag som när företaget grundades – att underlätta människors vardag och göra mesta möjliga med den plats som finns. Och det tidlösa och funktionella formspråket på produkterna ser till att systemet kommer att stå sig även många år framöver.
Visste du att?
Merparten av Elfas produkter utvecklas och tillverkas fortfarande i Sverige, i Västervik och Mullsjö
Elfas säljs över hela världen. Varje år skickas 900 sjöcontainrar med produkter från deras fabriker.
Elfas sortiment består av fler än 500 produkter, för smart förvaring i hemmets alla rum!
Varje år tillverkas 110 000 skjutdörrar och 2,8 miljoner hyllor.
Allt hänger på bärlisten, som är det enda du behöver skruva fast i väggen. Resten kan du klicka i och ur i slitsarna vilket gör systemet oerhört flexibelt och anpassningsbart över tid.
Premiär för en ny vinjett! Under 2020 kommer jag att lyfta och belysa kända Nordiska designklassiker. Genom att berätta mer om klassikernas historik, bakgrund och tillverkningsprocess hoppas jag att fler ska få både kunskap men också förståelse för den verkshöjd de har. Dessutom känns det som en lite roligare och mer lärorik annonsform.
Essem Designs klassiska hatthyllor föddes en regnig höstkväll år 1937, då Gunnar Bolin satte sig vid sitt skrivbord i Anderstorp med en idé i huvudet: en hatthylla som skulle kunna tillverkas av nedsmält aluminiumskrot. Denna snilleblixt resulterade i att Skoglunds Metallgjuteri startades. Under de kommande årtiondena har företaget blivit förknippat med funktionell och enkel hallinteriör.
Hatthyllan Nostalgi återfinns i många svenska hem, även i hyresrätter där den installerats av många kommunala bostadsbolag. Tillverkningen av sker fortfarande i Sverige där man använder 100% återvunnen aluminium. Levereras i en platt förpackning formgiven av Bedow.
Den tidigare kvalitetsansvarige Sten-Roger Bladh axlade 2002 manteln och förvärvade rättigheterna till produkterna genom en avknoppning från gjuteriet. Bladh behöll den traditionella och hantverksmässiga produktionen i Anderstorp, men med vidare strävan och ambition att tillverka nya produkter – nu under namnet Essem Design. Fortfarande med funktion och hållbarhet som grundstenar i verksamheten.
Gunnar Bolin föddes 1919 (död 2010) i småländska Anderstorp. Tidigt i karriären stod det klart att Bolin inte ville ta över familjens jordbruk. Efter en rad ströarbeten startade han istället ett eget metallgjuteri. Tack vare sin småländska envishet och sin goda känsla för form lyckades Bolin att bli framgångsrik inom sitt gebit. Hatt- och skohyllorna Nostalgi och Classic får oss att förstå varför.
Visste du att?
Till både Nostalgi och Classic-serien finns även en matchande skohylla.
Nostalgi kan förlängas med hjälp av en påbyggnadsdel (innehållande; mellankonsol, rundstavar och ankarkrokar) och på så vis bli hur lång som helst. Den går även att korta ner för att passa i små utrymmen.
Kroklisten Gustav kom till för att ta tillvara på spillet från kapade rundstavar till Nostalgihyllan.
Hattkroken Oskar är ett tillbehör till Gunnar Bolins välkända hatthylla som enkelt kan träs på stängerna till Nostalgi. Den har en pinne i aluminium och en knopp i trä för att du ska kunna hänga din hatt på ett elegant sätt.
Efter världskrigen var det brist på aluminium och då fick man använda aluminium från skrotade militärflygplan.
Nostalgi har blivit Essems mest populära hylla och de producerar ca 30 000 stycken om året i olika utföranden och bredder.
Premiär för en ny vinjett! Under 2020 kommer jag att lyfta och belysa kända Nordiska designklassiker. Genom att berätta mer om klassikernas historik, bakgrund och tillverkningsprocess hoppas jag att fler ska få både kunskap men också förståelse för den verkshöjd de har. Dessutom känns det som en lite roligare och mer lärorik annonsform.
Pia-lampan från Gärsnäs Den klassiska Pia-lampan är en serie lampor framtagna av arkitekten Tore Ahlsén för det svenska möbelföretaget Gärsnäs. Lampan har en ställning i silvertråd som är inklädd i vitt bomullstyg med hålbrodyr och pendelmodellen finns att välja i två olika storlekar, Ø 50 cm och Ø 80 cm. Pia finns också som plafond och som golvlampa.
Tack vare bomullstyget och hålbrodyren ger Pia-lampan ifrån sig ett vackert mjukt ljus. Pia är en klassiker som ger ett elegant intryck i alla interiören den placeras i. Den kräver lite takhöjd och passar därför bra i exempelvis offentlig miljö, i höga trapphus, sekelskifteslägenheter med rejäl takhöjd och i nyproducerade hus som har öppet i nock. Eftersom den ger ett mjukt allmänljus utan synstörande bländning eftersom tyget är helslutet runt lampkroppen med en dragsko så är den också lämplig i sovrum och barnrum där man kommer att se lampan underifrån.
Pia-lampan hänger bland annat i Kristianstads rådhus
Visste du att:
Pialampan ritades redan på 40-talet, troligen i samband med skissandet på Årsta centrum som arkitekten och formgivaren Tore Ahlsén var med och ritade på 1943. Det hänger än idag Pia-lampor i taket på Folkets hus.
Den första golvmodellen fick namnet ”Napoleon vid Nilen” eftersom den har ett litet reglage på stommen (ursprungligen tillverkat i svartpatinerad brons, dessa finns dock enbart i 10 utföranden) och spaken har formen av Napoleons hatt. Idag är det rundare i formen och därför är kopplingen till Napoleon inte lika tydlig och synlig.
Golvlampan producerades ursprungligen för KF, sedan tog Nordiska Kompaniet över modellen när KF enligt uppgift ansåg att tillverkningskostnaderna blev för höga. Sedan 1970-talet tillverkar Gärsnäs golvlampan som en del i Pia-familjen, men nu med svart gjutjärnsfot vilket blivit en succé som sålts i stora serier.
Tyget är avtagbart och kan tvättas i 40-grader!
Pia-lampans fader Tore Ahlsén ritade även PUB-Huset i Stockholm tillsammans med sin bror Erik.
Gärsnäs fabrik och showroom ligger i Gärsnäs, på Österlen i Skåne.
Fram till 2030 arbetar Gärsnäs aktivt med att förändra energiförbrukningen i sin verksamhet. Det innebär att hela deras produktionsprocess, från fabrik till transport ska drivas helt av förnybar energi 2030.
En doldis till designklassiker? Kan man kalla en möbel så? Jag är inte säker på att du omedelbart känner igen formen på den här fåtöljen – men jag är rätt säker på att du känner till formgivarna bakom detta unika designsamarbete som ägde rum redan 1948. 
