Sanningen om livet som inredningsstylist
20 kommentarerIdag har jag och Bodil varit på Göteborgsstylisten Louise Svenssons kontor och fotat ett porträtt som ska bli tidningsartikel. Utan att säga för mycket så var det ett lika delar inspirerande som tankeväckande möte. För tre år sedan sa hon upp sig från sin fasta tjänst i reklambranschen för att satsa 100% på sin hobby, inredningsstyling. Nu driver hon det egna bolaget Guts to Communicate på heltid med kunder som bl a Boråstapeter, Ellos, Hemtex, Aspen bad, Jensen sängar, Volvo och nyöppnade Emporia i Malmö. Det går bra för Louise, det gör det, men till skillnad från många andra som jag har träffat på i den här branschen är hon brutalärlig. Och det är just precis det som min och Bodils artikel kommer att handla om.
Jag kan nämligen uppleva att vi, väldigt ofta, serveras en förskönad bild av vad stylistyrket innebär. När man bara ser de fina bilderna och tillrättalagda glimtarna så glömmer man så lätt bort vilket hårt slit det faktiskt är bakom kulisserna. Att vara stylist är både fysiskt krävande och mentalt utmanande (eftersom man slits mellan kundernas önskemål och krav, sin egen kreativa vision och tighta produktionsbudgetar – kryddat med lite prestationsångest på det). Allt är underbart när det flyter, men det är viktigt att förstå att det också finns baksidor som få är särskilt sugna på att prata om.
Jag får dagligen mail av läsare som undrar vilka utbildningar som är de bästa om man vill jobba med inredning och styling. Och jag får ständigt frågor om hur livet som frilans fungerar och hur man ska göra om man är ung och vill få in en fot i inredningsbranschen. Allt det där ska jag nu koka ihop till en tidningsartikel, med Louise kloka tankar som hjälp. Jag håller er uppdaterade om var texten kommer publiceras. Tills dess. Lite stylistporr. För precis så här kreativt stökigt och härligt och fullproppat med allsköns rekvisita är det faktiskt Louise kontor. Precis som man föreställer sig att det ska vara!
Foto: Frida Ramstedt, Trendenser.se