Annons
Om det är något man brukar trycktesta såhär runt jul (i alla fall förr, när man fick umgås i större sällskap) så är det benutrymmet runt matbordet. På alla håll och kanter.
Just nu är det väldigt trendigt att kombinera äldre allmogebord med moderna stolar. Jag säger inte emot att de är fint, jag har själv ett äldre bockbord i uterummet. Men något man ska vara medveten om är att dåtida möbelsnickeri använde andra stag för göra borden stabila och möbler från 1800-talet är inte är formgivna för att funka med dagens kropps- eller stolsmått. Så det är viktigt att kontrollera staget/stagen och måtten, innan man slår till. 
Hur ser bordet ut – under bordsskivan? Kan man överhuvudtaget använda dagens stolar? Om stödpinnen sitter i mitten är det inget problem men om staget är monterat som en ram mellan alla fyra ben kommer du inte att kunna skjuta in stolar och alla kommer sitta onödigt obekvämt. Kontrollera också bordets höjd, bredd och djup mot dagens riktmått läs mer om det här.
Jag vet att jag tjatar om felplanerade kök, men det är svårt att sitta tyst när man dagligen ser tjusiga kök på Hemnet som har renoverats för hundratusentalskronor – men som faller på att de saknar enkel logik bakom sin estetik.
När man placerar högskåp i hörn – exempelvis ett skafferiskåp, en integrerad kyl eller en frys – dikt an mot en vägg så måste det lämnas rum för en passbit som är tillräckligt stor för att dörren ska kunna ställas upp – annars kommer man inte kunna använda utdragslådor och rörliga hyllplan. För att en utdragslösning eller vanlig fryslåda ska kunna dras ut måste dörren inte bara kunna öppnas lite på glänt utan i en större vinkel än 90 grader, annars kör du in lådan i dörren. Ännu viktigare är detta om det kanske sitter ett element på eller om det skjuter ut en smutt från en fönsterbräda på väggen som blockerar öppningsradien på dörren när den hamnat för nära.
Sjukt retligt att upptäcka först när köket är monterat – eller när man har flyttat in i någon annans felrenoverade kök – så därför; bra inredningskunskap att ha i bakhuvudet när du utvärderar kökslösningar eller objekt som är till salu.
Det är många som har inrett ett hemmakontor i år och jag hörde att just ”skrivbord” seglat upp som ett populärt sökord på andrahandsmarknaden. Äldre skrivbord är visserligen tjusiga, men inte alltid optimala för dagens behov. De har inte alltid rätt höjd (71-75 cm) eller tillräckligt med fri höjd från golvet (minst 63 cm) så att man kan sitta bekvämt. En sak kan man i alla fall vara säker på, de är inte konstruerade för att arbeta med en dator 8 timmar/dag.
– Ofta har de stora lådor som bygger ner under bordsskivan och hamnar ivägen för benen.
– Ofta är de ganska nätta och grunda. Tänk på att du bör sitta en bit ifrån din datorskärm och ju smalare skrivbord du köper desto större risk är det att du kommer hamna för nära skärmen vilket kan göra att du vrider nacken i en obekväm vinkel.
– Om du hamnar för högt eller för lågt mot bordsytan vinklar du ofta dina handleder (speciellt om du inte sitter på en höj- och sänkbar skrivbordsstol). Det går kanske bra en stund men efter några månaders hemma-arbete kan sådant börja kännas i handlederna. 
Svårt att hitta matchande färgkoder när du ska göra moodboards eller funderar på färgsättning av din planskiss då du ska måla om flera rum. Kolla in NCS Navigator. Här kan du skriva in de färgkoder du redan har (eller funderar på) och så genererar verktyget förslag på matchande kulörer utifrån olika parametrar. Du kan välja i scroll-listen om du vill ha förslag baserat på chromaticness / curve / blackness osv.
Ett tips är att be din färgbutik hjälpa dig ta fram färgkoder på ditt möblemang och arvegods. Det finns speciella verktyg man kan använd för att läsa av kulörer från föremål som exempelvis en tavla eller en soffa (ta med en soffkudde till färgaffären). Sådant som kanske dominerar ett rum eller som du vill behålla. På så vis kan du välja väggfärger som matchar de möbler du har – eller föremål du värderar högt. Det ger en helt annan infallsvinkel än de färgkoder som är i ropet just nu.
Verktyget är värt att leka runt med en stund, inte minst för att få större förståelse för NCS och för att hitta genvägar till harmonisk färgsättning. 
Om det är något man ofta ser kreativa lösningar på i nyrenoverade kök så är det just köksöar och sittplatserna runt dem. Precis som med matbord och stolar är det viktigt att tänka på sittergonomin för att det ska bli bekvämt. Vad som ser fint ut på bild är inte alltid funktionellt i vardagen. Därför är detta ”inredningskunskap” som kan vara bra att ha i bakhuvudet oavsett om du står i färd med att bygga, renovera, eller köpa en bostad – med köksö.
– En köksö med sittplatser måste ha ett överhäng (eller ett indrag) som ger plats för dina ben och knän. Ca: 30 cm är ett vanligt riktmått, har du plats för mer är det förstås ingen nackdel.
– Barstolen/ pallen måste ha rätt sitthöjd i förhållande till bänkhöjden. Ca: 27-30 cm mellan sittyta och bordsyta brukar vara lagom. Annars kommer du snabbt få ont i nacke och axlar.
– Eftersom du inte kommer att nå ner med dina fötter till golvet måste barstolen/barpallen ha en stödpinne på lagom nivå för fötterna. Annars sitter du inte bekvämt och får svårt att byta position utan att kliva ner.
– Det finns två vanliga standardhöjder för barstolar/pallar; 65 eller 75 cm. Oftast passar dem som har en sitthöjd på 65 cm bäst vid köksöar som är i nivå med övriga arbetsytor i köket medan 75 cm lämpar sig för lite högre barbord eller för köksöar med vinge (en förhöjd bänkskiva).
Låter så självklart men det finns mängder med exempel på nya kök där man inte följt de här enkla riktmåtten och där man sannolikt inte sitter särskilt bekvämt heller.
När vi pratar om hållbarhet och kök hamnar fokus så ofta på vad luckorna och de olika enheterna är tillverkade av, vilka material som har använts och hur delarna är transporterade. Sällan på oss köpare och de ohållbara lösningar vi vurmar för och vilka konsekvenser de kan få för fastigheten.
Jag noterar att det har blivit populärt med väggmonterade köksblandare i köket igen, både i moderna köksinredningar och i nyproducerade stilar med äldre känsla. Men vad som sällan står i det finstilta intill den typen av inspirationsbilder är riskerna med att välja en väggmonterad kran. 
– Läckage från en väggmonterad blandare är svårare att både upptäcka och reparera. Eftersom delar av rören döljs i väggen är risken stor att en vattenläcka upptäcks först när den har orsakat skador. De flesta försäkringsbolag har därför särskilda krav på inspektionsluckor och rörledningar vid sådana installationer. Kolla därför med ditt försäkringsbolag vad som gäller för dig innan du går vidare med en sådan idé.
– Det kan krångla till din köksplanering. Enligt Boverkets byggregler, BBR, ska alla installationer med kortare livslängd än byggnadens brukstid vara lättåtkomliga och enkla att byta ut samt vara lätta att underhålla, driva och kontrollera. Det kan kräva kompletterande lösningar för det vägghängda alternativet – som inte alltid är snygga och som kan störa andra funktioner i köket.
– Monteringshöjd och utlopp? En bänkmonterad blandare har oftast inte så många alternativa placeringar medan en väggmonterad blandare kan sättas precis var som helst – på gott och ont. Det kräver att du och/eller hantverkaren vet var den optimala utloppshöjden blir för att undvika stänk, spill och onödigt slitage på omgivande köksinredning eller golv.
– Diskmaskinsavstängning? Väggmonterade blandare har oftast inte diskmaskinsavstängning eftersom de inte monteras på ett sätt som tillåter det. Eftersom försäkringsbolagen kräver det om du har diskmaskin måste du antingen ha en trådlös dosa eller en mekanisk diskmaskinsavstängning i bänkskivan. Bra att vara medveten om redan i planeringsstadiet – så att den detaljen inte blir ett överraskningsmoment som krånglar till det eller förfular.
Visste du att?
Läckande rör är den vanligaste vattenskadan i våra bostäder. Bara i Sverige ersätter försäkringsbolagen cirka 90 000 vattenskador varje år och de kostar svindlande 6 miljarder kronor per år att åtgärda. Trots att det finns tydliga riktlinjer och rekommendationer är det många som väljer att strunta i det, för estetikens skull. Men att undvika sådant som kan leda till problem är hållbart ur alla aspekter – ekonomiskt, miljömässigt och socialt.
Därför tycker jag att vår riskbedömning också bör betraktas som en hållbarhetsfråga. Inte enbart leverantörernas produktion.
En sak som brukar blir uppenbart såhär års när vinterjackorna åker fram, är att hallförvaringen inte alltid är dimensionerad för tjocka ytterplaggg. För att undvika att räkna bort dig ska du inte enbart kalkylera med galgen utan måtta för: Galgens bredd (ca 45 cm) + ytterplaggets axelvidd (+5 cm per sida) + luft/svängrum mot väggen (ca 5 cm).
Annars är risken att ena axeln på plagget kommer nötas mot väggen och slitas, helt i onödan. Eller att klädgalgarna som svänger till när du tagit ner ytterplagget gör fula märken i väggen. Lämna också minst 7 cm ovanför klädstången till närmsta hylla för att du ska kunna komma åt att lyfta galgen utan att skrapa i hyllplanet. Varje jacka bygger också ca 10 cm i bredd, så snåla inte med löpmeter på klädstången om ni är många i familjen.
I Trendensers facebookgrupp uppstår samma typ av fråga med jämna mellanrum. Någon ska måla om sina väggar och undrar; Ska jag även måla in fönsterfoder och smyg? Jag tänker att jag svarar öppet i ett blogginlägg som är lätt att länka till. För det är ju en smaksak. Som kan få konsekvenser. Och ”effekterna” kan ju vara bra att veta om och aktivt ta ställning till, så att man inte får oväntade överraskningar åt det ena eller det andra hållet när allt är målat och klart! 
Vi har fönster på våra bostäder av flera skäl, men framförallt för ljusinsläpp och sikt. Fönstersmygens djup och vinkel reflekterar och förstärker dagsljusinsläppet utifrån.
Målar du insidan av dina fönster mörka får du en mer enhetlig känsla i rummet om väggarna också är mörka, men du får också ett betydligt försämrat ljusinsläpp.
Målar du insidan av dina fönster i en bruten kulör kommer dagsljusinsläppet att smittas av den färg du väljer. Exempelvis kommer målarfärg med rött pigment i sig att färga det inkommande ljuset så att det blir varmare, och väljer du en målarfärg med blått pigment i sig kommer dagsljusinsläppet i rummet att bli kallare. Beroende på vilket väderstreck rummets fönster vetter åt kan det vara bra att räkna på vilken effekt kombinationen av färg på inkommande dagsljus + färgpigment i den målade fönsterkarmen och smygen kommer att ge tillsammans.
Målar du fönsterfodret i samma färg som väggen förminskar du fönstret. Effekten av det beror dock på fodrets bredd.
Målar du fönsterfodret i samma färg som smygen får du en förstorande effekt. Enligt samma princip som ovan.
Bra att veta;
– En tumregel är att om byggnadens alla fönsterspröjs och poster är vita lämnar målare i regel smygarna vita. Oavsett vilken färg du väljer på väggarna i ett eller annat rum.
– En vit färg med lite glans i sig reflekterar dagsljusinsläppet utifrån ännu mer än en matt och förstärker fönstrets effekt.
– Om du målar fönstret insida och smyg så förlorar du inte bara dagsljus utan också känslan för väggens djup.
– Tänk på att luften som kommer in utifrån inte alltid är ren eller torr – utan kan ha partiklar som exempelvis smuts och pollen i sig. En färg med högre glanstal är oftast lättare att hålla ren.
– Beroende på vilket hus du bor i, hur insynsvinkeln är utifrån och hur djupa dina fönsternischer är kan det påverka fastighetens helhetsintryck om du målar fönstersmygarna i ett rum i avvikande färg – mot de övriga.
När man köper en ny soffa tänker man sällan att det några konstigheter att bedöma hur många som kommer rymmas i den eftersom de flesta webbshopar och butiker sorterar sina modeller just utifrån just platsantal. Men hur kan man kontrollräkna deras angivelser eller måtta själv – om man exempelvis ska köpa en begagnad soffa eller inreda med en som redan står i rummet? Det går inte alltid att avgöra genom att enbart räkna antalet sittdynor. Vissa tresitssoffor har ju tre kuddar medan andra kan ha en, två eller fyra. Det är mer en fråga om design än en hint om hur många soffan rymmer. För att vara på den säkra sidan, ta fram tumstocken och räkna med att en vuxen person behöver cirka 60 centimeter sittyta och armbågsvidd.
Sittkuddarna och deras placering och/eller storlek kan däremot vara bra att ha i åtanke när du bedömer komforten. Om de är utformade på ett sådant sätt att de glipar eller av ett material som viks upp av trycket när man sitter på mitten av dem kan ”skarvplatsen” bli oanvänd och en 3-sitssoffa i teorin ändå bli en 2-sits i praktiken.
Armstödens bredd är också viktiga att ta med i beräkningen. Om totalmåttet på soffan är 186 cm och armstöden är väldigt breda (säg 20 cm styck) så kan du med en snabb överlagsräkning göra bedömningen att tre vuxna sannolikt inte alls kommer sitta särskilt bekvämt i soffan, även om leverantören har valt att kalla modellen för en 3-sits.
Under veckan som gick fick jag lära mig ett nytt begrepp inom färgsättning som jag inte hade hört talas om förut; ”The Ecological Valence theory”. Det finns ju mängder med olika teorier om hur vi människor påverkas av kulörer men Schloss och Palmer’s teori, som baseras på studieresultat från 2010, handlar om att våra färgminnen från naturen och tidigare positiva (eller negativa) visuella erfarenheter kan påverka vad vi gillar och inte. Jag tycker att det är en spännande utgångspunkt för självanalys.
Kan vi hitta ledtrådar till hur vi ska färgsätta våra hem, för att må som allra bäst, i den exteriöra miljö vi växte upp i? Istället för att jaga färgkoder på instagram… Vilka positiva minnen har du från naturen. Och vilka väcker obehag? För den som vill ha en 100% individuell färgsättning kan det ju definitivt vara en tankeövning värd att testa. Istället för att scrolla efter inspiration utåt – vänd dig inåt och leta i dina egna minnen, från positiva naturupplevelser. 
Foto: Privat
