Annons
– I give you one last chance Madame. Where is your Visa and Study permit?
Kön till passkontrollen på Torontos flygplats ringlade sig lång bakom min rygg. De skarpa lysrören i taket blinkade i otakt. Gränspolisen spände ögonen i mig och trummade demonstrativt med fingrarna i bordskivan. Jag svettades genom blusen. Visum? Studietillstånd?… Hur hade jag kunnat missa det?
Min utbytestermin i Kanada fick ingen flygande start. Självföraktet brusade i bröstet. Jag blev visserligen insläppt i landet till slut efter mycket gråt och tandagnisslan, men det var med ett tillfälligt visum i passet vilket gjorde att jag inte vågade lämna universitetsområdet på ett halvår eftersom jag inte hade mina papper i ordning. Ändå ser jag tillbaka på just det misstaget som ett av mina största lyckokast i livet. Det blev ju startskottet på en riktigt långtråkig höst där jag var låst till campus och hade all tid i världen att starta och utveckla en inredningsblogg. Tänk om inte. Tänk vad som aldrig hade kunnat hända… Visst. Jag hade säkert kunnat komma på idén ändå. Men hade jag haft samma tid och energi att agera på den? Samma revanschlust? Alltså om jag hade rest runt med mina klasskompisar på helger och lov så som det först var planerat?
Entreprenörer och kreatörer pratar gärna om sina positiva drivkrafter och aktiva beslut som bakgrund till deras framgång. Målbilder, visualiseringar och självdisciplin. Det är lätt att falla in i jargongen. Och ja, jag berättar också mycket hellre om viljan att få skriva min uppsats på IKEA i Kina och målet att bli ”inredningens motsvarighet till modebranschens Ebba Von Sydow” som den främsta orsaken till att jag startade min inredningsblogg för 15 år sedan. Att ha sporrande visioner är jätteviktigt. Jag är den första att skriva under på det. Men det finns fler sidor av varje story. Det är också viktigt att komma ihåg. Kanske skulle vi möta våra felsteg och misstag i livet lite annorlunda i stunden om vi bara vågade bjuda in dem lite oftare i vår historieskrivning? Att inte få som man vill kan ju faktiskt vara ens största lycka. En tabbe kan vara ren tur. Och frustration är ofta ett väldigt effektivt bränsle för nya idéer.
Värt att påminna sig om ibland – inte minst om man står mitt uppe i något som just nu känns prövande…
#trendenser2020
Läs mer om Trendensers Personuppgiftspolicy och Cookiepolicy.
Kommentarer till denna artikel publiceras direkt utan föregående granskning eller annan åtgärd av Trendenser AB. Det innebär att den som kommenterar själv ansvarar för innehållet i kommentaren. Vi uppmanar dig att använda vänlig ton, ett civiliserat språk, uppföra dig väl och följa tillämpliga lagar.
Inlägget är reklam för A2 Designers Under vinjetten ”Local hero” belyser jag kända nordiska designklassiker i samarbete med dess producenter. Genom att berätta mer om möblernas historik, bakgrund och tillverkningsprocess hoppas jag att fler ska få kunskap om och förståelse för den verkshöjd de faktiskt har. Dessutom känns detta som en roligare och mer lärorik annonsform […]
När jag satt uppe sent en kväll och gjorde moodboards för ett kommande projekt snöade jag in på strukturer och texturer i keramik och fann via länkars länkar till Lina Lygneroth. Hon gör keramisk konst och experimenterar med olika ytskikt. Otroligt fint! Man vill bara sträcka fram handen och känna på sakerna. Poetry in fricton, […]
Söndagar betyder som vanligt en summering av veckans nyheter och snackisar. Här kommer ett svep för dig som vill ha koll på det senaste som hänt i den nordiska inredningsbranschen. Inredaren Gustav Ovland (känd för sitt projekt Stärkelsefabriken som bland annat synts i serien Husdrömmar) har tagit fram en kollektion naturfärgade textilier för Norvigroup, Norges största […]
Trendenser.se drivs av Frida Ramstedt och är en av Nordens största ämnesbloggar om inredning och design. Bloggen uppdateras dagligen med inspiration, nyheter och trender för livet i hemmet.
Kommentarer
Ärligt – härligt,
Tack för perspektiven <3
Så viktigt perspektiv, Frida att se styrkan i misslyckanden eller begränsningar. Min livssituation, med ett barn som har stora omsorgsbehov, och vars impulsivitet och intensitet gör hemmet emellanåt till en plats jag är fast vid. Det har gjort bloggandet och instagrammandet så livsviktigt och också hindrat mig att utvecklas fritt. Ibland är också begränsningar en drivkraft. Det har hjälpt mig att se viktiga behov och att inte ge avkall på dem.
Tänker ibland att det är så lätt att efter-producera en bild av att en succé var en självklar konsekvens av noga tagna beslut och vägval. Det är inget fel i det, men sant att man ska komma ihåg att det säkert också fanns en annan sida med troligtvis tvivel, misstag och ”fel” beslut som ändå i slutändan bidrog och gör ju succé-historien så mycket mer intressant och inspirerande. Tack för tankeväckande inlägg att våga vara ärlig och bjuda på fler delar av sin historia.
Tack som delar med dig av tankar utöver inredning, kul och spännande att läsa.
Men alltså måsta bara säga (skriva!!!) WOW WOW WOW!!!!! Så underbart ödmjuk du är! Och så otroligt sant det du skriver. Jobbade själv för länge sedan i läkemedelsindustrin och hade garanterat gjort ”raketkarriär” med hög lön, tjänsebil etc OM jag inte blivit sjuk. När jag var tillbaka ett kort tag runt 2010 så dök tankarna upp då fd kolleger satt i ledningsgrupper o hade fancy titlar, fina hus mm. MEN så tacksam jag är för den resa jag gjort, den resa jag gjort inåt och vilka enorma skatter jag funnit o blivit såååå mkt rikare (dock på annat än pengar). (Visserligen har jag den enorma förmånen, tack vare mina älskade föräldrar, att bo i hus i ett fantastiskt område, det måste jag ju erkänna). Men jag har verkligen lärt mig att vara tacksam för det lilla och att det bästa i livet är gratis. Stor kram Lisa S
Du är så fin och bjuder på tips o berättar inte bara om allt som lyckats, utan resan dit med ”misslyckanden” o allt vad det innebär.
Så fint att läsa.
Önskar dig all lycka!
Lena i Jönköping
Så bra skrivet. Jag har precis läst ur gamla dagböcker från då jag var i 20-årsåldern. Efter att i socialpsykologikursen ha läst om hur vi skriver om våra minnen kan jag bara konstatera att jag är helt normal. Mina minnen har skrivits om och den bild jag har av mig själv som 20 är inte helt sann. Bilden har redigerats under tidens gång. Det är bra att påminna sig själv om att livet har många beståndsdelar, inte bara positiva.
Har du hört att Harry Potters författare Rowling satt på ett tåg när hon fick idéen om den föräldrelöse pojken Harry. Hon hade inte papper och penna med sig, så hon kunde INTE fånga idén i skrift som hon brukade. Istället fortsatte hon att fantisera. Och historien vävdes ut mer och mer…
Det är verkligen fascinerande hur livet har en tendens att försätta oss i de situationer som gör att vi tvingas utvecklas, i enhet mot vår innersta längtan men genom vårt inre motstånd.
Själv inspireras jag mängder av dig! Jag undrar om du förstår hur fantastisk du är?
Din blogg blir bara mer och mer intressant! Mycket p.g.a. att du så tydligt går din egen väg och det på ett i mina ögon ärligare sätt än de flesta influencers där ute????. Inspirerande och hållbart. Tack!
Så viktigt ämne. Det gäller att våga tro på sig själv och sin egen förmåga. Våga följa sin passion och använda sitt driv för att uppnå sina mål