Annons

8 december – Dagens lucka i Julkalendern

Idag är jag riktigt avundsjuk på er som får tävla. Bakom dagens lucka gömmer sig något så fint som detta smyckesskrin från Palmgrens, tillverkat i vegetabiliskt garvat läder och med förvaring i tre nivåer. En inredningsdetalj som bara finare ju äldre det blir, så med rätt handhavande kan det följa med i flera generationer. Fin att ställa på byrån i sovrummet som en vacker förvaring för smycken, något litet minne från en resa, ett brev eller foto som du håller extra kärt. Skrinet är värt hela 3895 kr. För att delta i tävlingen ska du svara på följande två frågor i kommentarsfältet inom 24 timmar. Lycka till!
1.) Vilket år lanserades Palmgrens klassiska rottingväska?
2.) Vilken sak är viktig för dig att ha med dig genom livet i ditt skrin?
 
Tävlingen är avslutad. Grattis till Helena Å som svarade 2015-12-08 kl 20:54:54 

 

*Tävlingen pågår tom 9/12 kl. 09.00 Vinnaren utses av Palmgrens och deras beslut kan ej överklagas. Ett skrin ligger i potten. Ev. vinstskatt betalas av vinnaren. 

Kommentarer

  • Tess skriver:

    1, 1950
    2. Jag är väldigt o-nostalgisk men jag har en gammal bild på mig och min farmor som jag väldigt gärna vill bevara, tillsammans med ultraljudsbilderna på mina barn.

  • Maria S skriver:

    1. 1950
    2. I detta vackra läderskrin,
    jag ska förvara smycken som gör mig fin,
    halsband, örhängen och min kära vigselring,
    som är viktigast av mina världsliga ting.
    Den har jag fått av min älskade man,
    tur att jag honom i livet fann!

  • Filippa skriver:

    1. 1950
    2. Ringen jag fått av min farmor som hennes första barnbarn skulle få. Som jag hoppas kunna förvara och ge vidare till mitt första barnbarn.

  • Jenny skriver:

    1. Väskan lanserades år 1950.
    2. I smyckesskrinet skulle jag helt enkelt förvara mina smycken, både nya och gamla som jag fått ärva av mina mor- och farföräldrar. De är inte något desto mera värde för någon annan, men viktiga för mig.

  • Heidi Nilsen skriver:

    1950
    Underbart skrin för vackra minnen och kanske en hemlighet?
    Tack för en inspirerande blogg.
    Mvh
    Heidi, Alingsås

  • Beata skriver:

    1. Väskan lanserades 1950.
    2. Min älskade pappa gick bort för några år sedan.
    Strax innan dess fick jag en Philippe Patek klocka av Honom. Det bettyder så mycket för mig. Varje gång jag saknar min pappa eller tappat fotfäste brukar jag hålla i min fina ägodel. Önskar att kunna förvara den på ett värdigt sätt….

  • Nina skriver:

    1: 1950
    2: Mitt änglasmycke som mamma gav mig när jag konfirmerades. Hon brukade kalla mig "sin ängel" och lät därför gravera in mitt namn på smycket.

  • Pernilla skriver:

    1. Väskan lanserades 1950
    2. Mitt skrin skulle innehålla ett minne från min uppväxt, från mitt ursprung som påminnelse om vem jag är och varifrån jag kommer. Ett minne från Norrland.

  • Gabriella skriver:

    1. 1950
    2. Bland alla (nja, så många är det kanske inte) smycken så skulle jag förvara en liten, liten ask med gråsvart sand från ön St Lucia i Västindien. Sanden kommer från den strand där jag och min man sade ja till varandra för snart 10 år sedan. Ett oerhört kärt minne att känna och se på – närhelst det behövs.
    Och får jag säga; smyckeskrinet är ofantligt vackert.

  • Lisa skriver:

    År 1950 lanserades Palmgrens tidlösa rottingväska, som idag fortfarande är ett signum för varumärket.
    I det vackra läderskrinet från Palmgrens vill jag bevara en handbroderad spetsnäsduk från 1940-talet som jag fick av min farmor som skulle användas genom livet för såväl glädjetårar som sorgetårar.

  • Annie skriver:

    1. 1950
    2. Mina vigselringar & min ring som symboliserar mina små barn.

  • Anna skriver:

    1. 1950
    2. Ett pärlhalsband jag ärvt av min mormor. Det enda smycke jag har kvar från henne.

  • Olivia skriver:

    År 1950! 🙂
    Mitt halsband jag fick av min bror när jag föddes, ett helt vanligt silverhalsband med en berlock i form av ett hjärta! Så mycket minnen i detta halsband då jag haft den i ägo hela livet och den bör förvaras väl i detta fina skinnskrin!

  • Marielle skriver:

    1. 1950
    2. Mina ärvda ringar som jag dock använder varje dag men skulle behöva ett fint hem.

  • Josefine skriver:

    1. 1950
    2. När jag föddes fick jag mitt första smycke av min mormor och morfar som var ett egendesignat hänge med min månadssten i.
    Designen var skapad av min mormors pappa som han gjorde första gången min mormor föddes och som sedan vandrade vidare som tradition till alla flickor i släkten.
    Det är den viktigaste saken jag har i livet och den förtjänar ett gediget skrin som detta!

  • J skriver:

    1. 1950
    2. Ett armband från Efva Attling som det står Hope på. Jag fick det av min fru efter att vi varit tillsammans ett år. Det symboliserar det hopp jag gav henne under det första året när hennes pappa gick bort. Ytterligare 7 år har gått sedan dess och jag tar bara av det när jag verkligen måste. I de stunder hade det gärna fått vila i ett fint skrin.

  • Lina skriver:

    1. 1950
    Smycken såklart, men jag har en annan sak som jag värderar högt. Det är en handskriven lapp från en kollega mitt första år som sjuksköterska, för många många år sedan.En liten lapp om ett bra jobb, som värmde oerhört mycket efter en stressig dag. Den plockar jag fram ibland när det känns tungt.

  • Louise skriver:

    1. 1950
    2. Det kan aldrig bli fel att hålla rätt på sin juvel!

  • 1.) 1950
    2.) Ett guldarmband jag tillverkat efter arv från farmor.

  • Johanna skriver:

    1. 1950
    2. I skrinet vackra minnen tillsammans med smycken får bo, jag får därmed i sinnet ro.

  • Andrea skriver:

    1. 1950
    2. Mina tre ringar som jag alltid har på mig. Två är min mammas, varav en som hon fått i studentpresent av mormor och morfar och en som hon fått av pappa, samt en ring jag fått av min kille. Jag brukar tänka att om det någon gång skulle börja brinna är det dom jag skulle ta med mig när jag sprang.

  • Sofia Blandford skriver:

    1. 1950
    2. De smycken jag är rädd om och som betyder mycket, både gamla familjesmycken och nyare gåvor från nära och kära.

  • Helena S skriver:

    1. 1950
    2. Mitt allra käraste smycke, ett halsband i guld som jag fått ärva av min gammelmormor.

  • Carin skriver:

    1) 1950
    2) Mina kreolörhängen som min farmor fick i konfirmationspresent av sin far 1917 och som jag fått ärva efter henne. De är en av få saker som finns kvar som minne av henne.

  • Viktoria skriver:

    1) 1950 lanserades Palmgrens klassiska rottingväska.
    2) Min farfar var med & vann VM-guld för Sverige i ishockey 1962. Tyvärr är farfar död, men jag har en guldberlock som ser ut som en hockeypuck med texten VM 1962. Den berlocken kommer för alltid att var speciell för mig & kommer att få hedersplatsen i skrinet!!

  • Cecilia skriver:

    1. År 1950
    2. I skrinet skulle jag låta mitt berlockhalsband vila när jag inte använder det. Halsbandet fick jag av min mormor några månader innan hon gick bort förra julen. Hon i sin tur fick det av min morfar på hennes 30-års dag, och i berlocken finns en bild på henne och en på morfar från deras bröllopsdag. Halsbandet ligger mig varmt om hjärtat, och jag är för evigt tacksam för att min älskade mormor valde att ge det till just mig. Att förvara det i ett vackert, tidlöst skrin hade värmt mitt hjärta ännu mer.

  • Caroline skriver:

    1950
    Skrinet är fantastiskt fint! Jag har några av farmors smycken, som i sin tur är smycken från hennes mor och faster, och kanske är de ännu äldre. Det är smycken från sorg och det är smycken från glädje, till exempel ett mycket speciellt silverarmband hon fick av farfar när de gjorde sin första resa, till London. Farmor är ännu i livet, en bit över hundra år gammal. Jag värderar henne högt för den person hon en gång var för mig. Nu är jag kanske den personen för henne?

  • Lotta skriver:

    1. 1950
    2. I skrinet skulle jag förvara smycken, både bijouterier, och smycken som betyder något, som ärvda pärlhalsbandet jag fick när jag konfirmerades, min doktorsring som jag jobbade hårt för och min vigselring som jag fick av min älskade man.

  • Frida skriver:

    1. Året var 1950.
    2. Av natur är jag inte så värst nostalgisk, men mina smycken utsätter jag ej för risk. Så pärlorna från min mormor vill jag förvara tryggt, då de gått i arv bland oss damer så snyggt!

  • 1.) 1950
    2.) Min käraste ägodel en ring jag fick av min make när jag var 15 år. Den skulle jag förvara i det fina skrinet och ta fram när längtan efter min bortgångne make blir för stor. Har även burit väskan under många år.

  • Hanna Boulter skriver:

    Det var år 1950.
    I skrinet skulle jag förvara de smycken jag bär varje dag men alltid tar av mig vid sänggående, vigselringen, ett armband i guld som jag ärvt från min älskade mormor, en halskedja som mina två söner köpt till mig i morsdagpresent och min lyckoamullett som jag fick av min bästis på min sjuttonårsdag. Smycken genom livet, helt enkelt!

  • Jessica skriver:

    1) 1950
    2) Helt klart mitt pärlhalsband som jag fick av min farmor som tyvärr gick bort alldeles för tidigt.

  • Amanda skriver:

    1.) 1950
    2.) Skulle vara en ring som jag fick av min pojkvän i lågstadiet. Nu 17 år senare är vi sambos och vem vet. I framtiden kanske det tillkommer en annan betydelsefull ring i skrinet bredvid vår barndomsring.

  • Jonna K skriver:

    1. 1950
    2. Dels det hjärtformade guldhänget jag fick av min faster dagen jag döptes (egentligen har jag på mig det varje dag, men de gånger den får vila skulle de bo fint i detta vackra skrin). Dels några av de lappar som har kommit till när jag och mina bästa vänner har lekt roliga ordlekar under vinstinna kvällar. Har sparat vissa av dem och plockar upp dem ibland och gråter av skratt över hur knasiga, härliga och älskvärda mina vänner är. De är det mest värdefulla jag har!

  • Emma - By Emma skriver:

    1. 1950
    2. De sakerna som verkligen betyder något. Självklart mina vigsel/förlovningsringar men även armbandet som tillhörde min bästa vän, örhängena som gått i släkten, armbandet från mina systrar som jag fick i 30 års-present. Ett skrin fyllt av minnen helt enkelt.

  • Erica skriver:

    1. År 1950
    2. Små fina minnen, allt från foton till meddelanden, detaljer och smycken som alla bär en liten eller stor historia att berätta och dela med barnen när de blir lite större. Ett upplevelseskrin!

  • Emelie skriver:

    1. 1950
    2. De smycken jag fick och bar som barn och som jag snart hoppas själv kunna ge vidare till nästa generation.

  • 1. 1950
    2. Sen vi flyttade, och hela vårt bohag kraschade i en bilolycka på vägen, har vi inte mycket kvar från får förra lägenhet, någonting som ändå hållit, som jag är väldigt glad för, är mina smycken som jag genom åren fått av min stora idol – min storasyster! Jag har letat hopplöst mycket efter att ha något att förvara dem i – och håller nu tummarna för att jag hittat det!

  • Elin skriver:

    1. 1950
    2. Mina mest älskade smycken och små minnen och foton från personer och händelser som betytt mycket för mig.

  • 1. 1950
    2 Farmors vigselring. Ett smyckeskrin ska innehålla historier från nutid och dåtid.

  • Jill skriver:

    1. 1950
    2. Ett halsband med ett hänge av en odlad pärla som hålls på plats av slingrade blad i guld. Min mormor fick det i konfirmationspresent av sina föräldrar och sedan har det gått i arv via mamma till mig. Jag hade det på mitt eget bröllop och det är det vackraste och kärleksfullaste smycke jag har.

  • Anna Tholin skriver:

    1. 1950
    2. Min mamma och pappa skiljde sig när jag va 2.5 år. När jag va 23 år gick mamma bort. En av de viktigaste materiella ting jag har är halsbandet i guld med en öppningsbar berlock som pappa gav till mamma då hon fyllde 18. Jag fick den av mamma då jag fyllde 18.

  • Anonym skriver:

    1) 1950
    2) Mitt mest betydelsefulla smycke är ett guldarmband som min mormor gav mig i studentpresent. Det är gjort av ett utav hennes armband med en infälld namnbricka med mitt namn på. Varje gång jag tar på mig det går en tanke till min saknade mormor som gick bort för tidigt.

  • Malin skriver:

    1.) Väskan lanserades 1950
    2.) Ett kärt brev jag fick när jag bara var några år gammal från min faster som lämnade Sverige för Amerika, som jag tycker om att ta fram och läsa då och då, skulle jag gärna förvara tryggt i skrinet.

  • Carina skriver:

    1. 1950
    2. Jag har ett vackert halsband jag ärvt efter min farmor, jag använder det när jag ska vara "fin" och då tänker jag på min kära farmor som betytt så mycket för mig. Det halsbandet plus en gullig lapp som min dotter skrivit till mig hade vilat fint i det vackra skrinet!

  • Vida skriver:

    1. 1950
    2. Jag har en ring som hänger med mig i vått och torrt. Den är vigselring av min mormor och jag fick den för några år sedan. Den har blivit extra viktigt för mig nu sen min mormor gick bort för snart 10 år sedan (!!!) tiden går så läskigt snabbt..

  • Elin skriver:

    1950 🙂
    Mina barns första lockar med en rosett runtom 🙂

  • Mathilda skriver:

    1) 1950
    2) Mitt mest betydelsefulla smycke är en guldkedja med ett klotformat öga. Det är inte speciellt fint egentligen, men jag fick det av min mormor inför mitt första prov i skolan – hon sa att hon ville se hur det gick för mig och att jag skulle veta att hon hela tiden tänkte på mig. Sedan dess har jag haft halsbandet vid varje prov/tenta, och endast då.

  • Kristin skriver:

    1) 1950
    2) Det är ett smycke i sig, skrinet från Palmgrens! Minns när jag bodde i Stockholm och smög förbi titt som tätt för att kika på allt det vackra i butiken. Det var år sedan nu, och jag bor inte längre där jag bodde då – men att ha ett skrin från Palmgrens på byrån hemma vore som en fläkt från en tid då jag var ung och allt var möjligt! Mina käraste smycken skulle få bo däri, mina vigselringar om natten, ett armband min äldsta dotter gjort åt mig, den ring min farmor fick av farfar av en vacker sten de hittat tillsammans på en semesterresa och sedan slipat till ett smycke. Och kanske årets julklapp från maken!

  • Cecilia Palm skriver:

    1. 1950
    2. Jag har en liten lapp sparad som min farmor skrev till mig när jag var barn och som får mig att må bra varje gång jag läser den. Det står: "Glöm inte att alltid älska dig själv mest, det är du värd mitt barn".

  • Sandra Karlsson skriver:

    1. 1950
    2. De fina pärlarmband och halsband som mina barn pärlat till mig. De rymmer mer värde än något annat ädelt smycke jag äger.

  • Michelle skriver:

    1:1950
    2: min mammas bankomatkort och ett brev från henne som är i princip det enda som finns kvar efter henne, hon dog när jag var liten.

  • Hej!
    1. 1950
    2. Ett stelt guldarmband med många bucklor och mycket historia som har gått i arv från min Farmors mor (som alla fattas oss, hela den grenen).

  • Linda W skriver:

    1. 1950
    2. Min ring som jag fått av min morfar. Min mormor och morfars hus brann ner för ett par år sedan och ringen är en av få saker som finns kvar efter dom.

  • Emma skriver:

    1. 1950
    2. Det viktigaste bär man alltid med sig, kärlek till sina nära och kära, vigselringar. Men jag har ett vackert guldhalsband som jag fått av min mormor som idag hänger på ett dammigt smycketräd. Det förtjänar bättre förvaring. Och jag planerar att spara barnens första tappade tänder, när den dagen kommer.

  • Linda skriver:

    1. 1950
    2. I och med att jag hade velat ha smyckeskrinet framme på bänken i mitt sovrum hade jag tyvärr inte vågat ha mina släktsmycken i det ifall att vi skulle ha oturen framme. I smyckeskrinet hade jag istället lagt de smycken som jag tycker om men som inte bär på lika mycket historia och låtit smyckeskrinet i sig bli ett smycke för rummet.

  • Linnea Kylberg skriver:

    1) År 1950
    2) I skrinet skulle jag förvara ett armband i silver som jag fick av min mormor på min bröllopsdag, som hon i sin tur fick av min morfar när hon fyllde 40 år. Ett tecken på mycket kärlek!

  • Hanna skriver:

    Väskan lanserades 1950.
    I skrinet skulle mitt pärlhalsband som jag ärvt från min mor få bo. Tillsammans med ett sådant där delat hjärta i silver, som var min (numera) makes och min "första förlovning".

  • Anna Sjöström skriver:

    1 år 1950
    2. I skrinet skulle jag förvara mina ärvda smycken.

  • Anna Olofsson skriver:

    1) 1950
    2) Min viktiga sak är en ring som jag fick av min mamma som barn. Jag tyckte den var så otroligt vacker och det betydde mycket för mig att även hon bar den som barn. Jag skulle även lägga i ett speciellt bokmärke jag fick av min numera avlidna mormor när jag var liten. Det är två vita duvor som håller i ett hjärta av blommor och jag har alltid känt att det representerat kärlek och ett speciellt band mellan oss.

  • Karin skriver:

    År 1950. Vigselringen har jag idag på fingret. Idag har vi en liten dotter, renoverar hus och äter middagen tillsammans. Vägen hit har inneburit många turer med Stena-Line, långa skypesamtal och små fina hälsningar i brevlådan under de många långa år med distansförhållande. De där små papperslapparna, med de finaste av ord, de vill jag gärna förvara i det bästa av skrin.

  • Emma skriver:

    1. 1950
    2. En tunn silverkedja med ett vackert hänge som min mormor tog med sig när hon lämnade sitt hem och Karelen under finska vinterkriget. Det påminner mig om henne och hennes mod och stora kärlek.

  • Sara Eckberg skriver:

    1. 1950
    2. Mitt käraste smycke, utöver vigsel- och förlovningsringar, är ett halsband jag ärvde av min farmor vid min examen. Det är så vackert med blandade halvädelstenar, men främst för att det minner så om henne så älskar jag det ömt.

  • Julia H skriver:

    1. År 1950
    2. I smyckeskrinet skulle jag förvara den första kärlekslappen jag fick av min man för snart 7 år sedan tillsammans med smycken jag ofta använder och fått av min man.

  • Jennifer skriver:

    1. 1950!
    2. Eftersom mitt hem brann och därmed tog i princip alla mina ägodelar och förvandlade dem till aska har jag lärt mig den hårda vägen att det materiella egentligen inte spelar någon roll, men därmed inte sagt att det inte finns något jag skulle vilja spara och vårda. Som tur var fanns en del grejer nerpackade och i förvar hos mina föräldrar, och däribland fanns även en hästsko som min morfar som var smed har gjort, som ligger mig väldigt varmt om hjärtat efter att han hastigt gick bort i cancer. Det påminner mig om att ta till vara på varje dag och hur skört och värdefullt livet är. Det hoppas jag kunna föra vidare till min son. En hästsko svängd åt rätt håll håller lyckan kvar, och med olycka i bagaget hoppas jag kunna föra vidare lycka (sparat i en underbart vacker ask) åt mina barn.

  • Katarina skriver:

    1. 1950
    2. Ett guldarmband som jag har fått från min farmors syster. På 30-talet designade hennes man armbandet och det är det vackraste jag har sett. Det är väldigt tidlöst och har en fin historia bakom sig.

  • Yasmine skriver:

    1. 1950
    2. Min mormorsmor satt i koncentrationsläger. Min mormor och min mormormors vigselring hölls gömda av hennes tyska vänner. De uppfostrade min mormor efter kriget och på den vägen är det.
    Ringen och tragiken i hur det hela gick till, är det VIKTIGASTE jag har ärvt.

  • Gunilla skriver:

    Rottingväskan lanserades 1950.
    Mammas guldsmycken som är mig så kära,
    får i skrinet va’ tills jag dem ska bära.

  • Anna skriver:

    1. 1950
    2. Mina ärvda smycken är det finaste glitter jag kan lägga i skrinet. Vigsel- och förlovningsringar från generationer bakåt i tiden. De bär på minnen av både lycka och sorg.

  • Lena skriver:

    1950 och det var det första jag köpte till mej själv när jag fick min första lön 1980!
    Jag skulle ge skrinet till min mamma just för att det kanske sedan kan leva vidare i generationer….och hon skulle förmodligen förvara brev och ärvda smycken där. Plus koden till Ipaden!

  • emelie skriver:

    1. 1950
    2. I skrinet skulle jag lägga min faluring. En ring jag ofta bär när saknaden till min gamla hemstad och familj blir stor. Då ser jag den, minns och fylls upp med kärlek.

  • Frida skriver:

    1.1950
    2. Av min Mormor fick jag en gång en litet halsband i porslin med en medaljong med blommönster o mitt namn som hon målat själv. Et vackert minne av min fantastiska mormor, en gammal bondmora som var en mästare i DIY. Min förebild!

  • SofiaS skriver:

    1. 1950
    2. Minnen i form av bilder som betydit mycket, en sten från en sommaratrand, ett favoritsmycke och en teckning från någon man tycker om. Guldarmbandet från farmor och guldklockan från pappa kommer också alltid att få ha sin plats där (när jag inte har dom på mig).

  • Nickan skriver:

    1: 1950
    2: Kärlek går ju inte att låsa in i ett skrin….och en enda sak är svårt att fina. Jag skulle dock förvara detta förutom kärlek: Mina egna mjölktänder, barnens mjölktänder och ett halsband jag fått av min morfar när jag var liten. Även en träfigur som jag köpte i Angola när jag jobbade där som volontär på 90-talet som betyder väldigt mycket.

  • Rebecka Karlsson skriver:

    1. 1950
    2. Mina namnstavar som jag har fått gjorda efter varje barn, de vill jag inte bli av med så de behöver en fin förvaring när de inte hänger runt halsen.

  • Madeleine skriver:

    1) 1950
    2) Jag har ett ur i en halskedja från min gammelmormor Agnes och ett guldarmband med berlocker från min sambos farmor Runa som förtjänar finare förvaring än en plastkasse. Nu har vi namngett vår 6 veckor gamla dotter efter dessa kvinnor och det vore fint att ha ett smyckeskrin till dessa klenoder som sedan kan gå i arv till min dotter.

  • Carin skriver:

    1. Väskan lanserades år 1950 och är underbar!
    2. I ett så här fint skrin ska jag förvara allt som får mig fin! Men framförallt ett guld hjärta som jag ärvde av min mormor när jag döptes som jag hoppas jag kan gr vidare till framtida barnbarn!

  • Jennifer skriver:

    1. 1950
    2. I skrinet skulle jag förvara mina silverörhängen formade som två löv, som jag fick av mannen som numera är min man och pappa till vår dotter. Örhängena var en julklapp innan vi var ett par och var "smycken som jag tyckte bäst om", en av 25 frågor i ett kedjebrev som jag fått av en vän i ett mail, svarat på och skickat vidare till honom. Han hade kommit ihåg svaret, sökt upp en silversmed norrut i Sverige och beställt efter till mig <3 Utöver mina örhängen skulle jag också förvara smycken jag fått av en av mina förebilder, min älskade mamma, som bor på andra sidan landet.

  • Linn skriver:

    1) 1950
    2) Till alla mina (manliga) kusiners förtret ärvde jag farfars Rolex, den vårdar jag ömt och skulle gärna ha i skrinet när det inte sitter runt handleden. Har även ett litet inramat foto på min farmor och pappa som nyfödd som skulle få göra klockan sällskap 🙂

  • Emma Kitti skriver:

    1. 1950
    2. Jag vill förvara min mormors gamla smycken tillsammans med mina egna, mindre värdefulla smycken ❤

  • Linda skriver:

    År 1950 lanserades Palmgrens rottingväska.
    Ett ärvt smycke med mycket känslor och minnen.

  • Veronica skriver:

    1. Palmgrens lanserade den tidlösa rottingväskan 1950
    2. I skrinet skulle jag förvara både äkta och oäkta smycken. Allt från dyra dophalsband och studentarmband till billiga bijouterier men där alla smycken har ett högt symboliskt värde för mig.
    Jag har ett par guldörhängen som jag fick av min morfar när jag fyllde 20 som jag är otroligt rädd om. Dessa bär jag med försiktighet och endast vid stora ceremoniella tillfällen. Självklart skulle dessa ha en given plats i skrinet.

  • Janette skriver:

    1. 1950
    2. I skrinet skulle jag förvara mina morföräldrars vigselringar som mormor gav mig för 20 år sedan. Har aldrig träffat morfar då han gick bort 1982 strax innan jag föddes, så dom ringarna betyder mycket för mig.

  • sara G skriver:

    1. 1950 (min mormor hade en sådan fin gammal, tyvärr borta sedan länge.)
    2. I skrinet skall minnen bo. En sparad hårlock från mina barn, kanske även en och annan barntand.
    Här kommer man hitta filigran berlocken från barndomen, armbandet med väderkvarnar från min mormor till Vivianna Torunn Bulow Hube ringen.

  • Fredrik skriver:

    1. 1950
    2. Det enda smycken som är viktiga för mig är de min kära fru har med sig genom livet vid min sida. Vissa är viktigare än andra och kommer att alltid följa med medan andra kommer mina döttrar att ärva.

  • Stina skriver:

    1950
    Det jag skulle vilja ha en bra plats för är dels min mormors vigselringar som jag fått ärva, och dels min dotters armband som jag lyckats tappa bort! Hade jag bara haft el skrin då så hade det inte varit spårlöst borta!

  • Åsa skriver:

    1. 1950.
    2. Det viktigaste smycket, utan tvekan, är en ring som jag ärvt efter min mamma som gick bort för fem år sedan. Ringen lät pappa göra åt henne inför en födelsedag och är gjord av mormor och morfars vigselringar. Den är jättevacker och betyder enormt mycket för mig. Det vore så härligt att veta att den har en fin plats att ligga på när jag inte har den på mig. Ett skrin från Palmgrens skulle vara helt perfekt!

  • Jessica Sundberg skriver:

    1950.
    Korten på mina barn!

  • Lisa skriver:

    1: 1950
    2: Mina vigselringar skulle få ligga där mycket eftersom jag inte kan använda dom i mitt arbete.

  • Theresia Vidén skriver:

    1. 1950
    2. För mig är det viktigaste ett vackert halsband jag fick av en ovärderlig vän! Det lämnar mig aldrig!

  • Li skriver:

    1. 1950
    2. De smycken som är viktigast för mig är dels min vigselring och dels mitt halsband med namnen på min familj.

  • Amanda skriver:

    1. 1950
    2. När jag var liten fick jag ärva ett halsband av min mormors mor. Det är en tennberlock på en silverkedja. På framsidan det en ingravering av gården där min mormor växte upp, och på baksidan står min gammelmormors initialer som är samma som mina. Detta halsband påminner mig om mitt ursprung i Lappland och jag är väldigt rädd om det.

  • Maria A skriver:

    1. 1950
    2. Äger varken värdefulla eller ärvda smycken men de "enkla" smycken jag har och tycker om skulle med all säkerhet trivas alldeles utmärkt i detta fantastiskt fina skrin.

  • Ulrika skriver:

    1. 1950. är så glad för min som jag hittade i en vintageaffär.
    2. tänkte först min förlovningsring men den tar jag aldrig av mig så det får bli min och sonens armband från BB

  • Astrid skriver:

    1. 1950
    2. Ett armband i guld jag fått av min älskade mormor, det vill jag alltid bära med mig och att mina framtida barn ska få känna glädjen i det också!

  • Hanna J skriver:

    År 1950 lanserades Palmgrens rottingväska.
    I mitt smyckeskrin förvaras min gammelfarmors guldörhängen, min mormors konfirmationsring och min mammas silverarmband från Mexiko. Med andra ord mina egna barns kommande kära ägodelar. Precis som skrinet i sig själv.

  • Frida skriver:

    1) 1950
    2) Klockan som jag fick i fördelsdagspresent av mannen på 25-års dagen. Den används endast vid "finare" tillfällen och på fredagar för att få lite helgfeeling. Resten av tiden skulle den göra sig bra i ett skrin.

  • Eva Renström skriver:

    1. 1950
    2. De viktigaste smyckena har jag på mig 🙂 Men i skrinet ligger en klocka efter farmor som betyder mycket för mig

  • Anne skriver:

    1. 1950
    2. Jag är fruktansvärt sentimental, och i mitt smyckeskrin (eller snarare i vad jag använder istället för smyckeskrin, för jag har inte ännu något fint) trängs allt från mormors guldmedaljong med bilder på henne och morfar, till mina pandoraarmband med massor av berlocker. Jag älskar smycken men har verkligen ingen vidare förvaring.

  • Elisabeth skriver:

    1. År 1950
    2. Ett minne från den bästa dagen i mitt liv i form av min sons identitetsarmband från BB

  • Barbro Larsson skriver:

    1. 1950
    2. En ring efter mormor, en brosch efter mamma och mitt eget lyckohalsband som jag alltid bär oavsett men tar av på natten för att det inte ska skadas.

  • Camilla skriver:

    1) 1950
    2) Skrinet skulle jag ge till min mamma. Hon är så nostalgisk och spar på så mycket smått som hon har i en liten låda bara. Detta skriv skulle hon verkligen vara värd och bättre förvaring för sina små kära minnen och smycken.

  • Ann-Sofie skriver:

    1. 1950
    2. Min mormors halsband som hon alltid bar. En tid innan hon gick bort berättade hon att jag skulle få det av henne. Sen blev hon sjukare av cancern. Jag bär halsbandet varje dag och kommet fortsätta göra det resten av mitt liv.

  • Lina skriver:

    1) 1950
    2) Mitt arvegods – inte många saker men desto mer värda då, mammas första guldring, ett halsband med en aftonstjärna och ett armband från farmor, mormors vigselring och ett silverhalsband med halvädelstenar i sameslöjd. Min dotter får låna ett fack så länge till sina små hängen och kanske en och annan tappad tand i framtiden. Viktiga saker helt enkelt.

  • Monika Lindh skriver:

    1950
    Ett fantastiskt vackert halsband i jade. Min morfar la undan tre år av sin dränglön för att ge det till sin tillkommande. Bar hon det nånsin – nej alldeles för fint tyckte hon. Men det låg i ett skrin.

  • Hanna skriver:

    1 1950
    2 Det skulle få agera som hela familjens smyckeskrin; min mans arvegods i form av vigselringarna från hans far och morfar, gåvor jag fått när jag var barn, fina smycken som min man valt ut åt mig och de festliga finsmyckena som jag inte använder varje dag.

  • Linn jakobsson skriver:

    1.1950
    2. Mitt halsband från min moster. Hon gick bort i februari detta år på grund av spridd cancer. Hon hade inga egna barn så vi syskonbarn fick ärva hennes guldsmycken. Under sin sjukdomstid sålde hon mössor till tjejer som tappat håret. Hennes företag kallade hon pearl of hope. Vi lät därför smälta ner allt guld och forma guldet till små pärlor. Vi tjejer har ett halsband med pärlan och killarna har ett armband med pärlan. Jag bär med mig min moster varje dag i både minnet men också runt halsen. Det är det viktigaste smycket jag har och skulle vara så fint om jag kunde få ha det i ett så vackert smyckeskrin!

  • Caroline skriver:

    1950
    Det fantastiskt vackra skrinet skulle vara en perfekt doppresent till min lilla dotter som ska döpas i januari. Till en början ett tomt skrin som efterhand fylls med minnen och allt som hon håller kärt. En sak som skulle ligga där i när hon blivit lite äldre är min mormors mors halsband som jag har fått och håller mycket kärt och en dag ska min dotter få det. Vem vet, hon kanske i sin tur får en dotter som får både skrin och halsband 🙂

  • Helena skriver:

    1. 1950!
    2. I mitt smyckeskrin har jag två minst två självklara val och båda är så kallade arvegods. Det ena är en guldklocka, som min morfar gav till mormor som kärleksgåva. Det andra är ett halsband jag ärvt av farmor, med hennes fars vigselring, samt vår gemensamma månadssten på. Smycken som förhoppningsvis ska följa mig till graven.

  • Math skriver:

    1.1950
    2. Som många andra säkert gjort har även jag klippt den första locken från mina barns fjuniga och underbart gossiga huvuden. De ligger i varsin berlock som jag har kring ett armband. Det skulle ha hedersplatsen i skrinet om det var mitt.

  • Titti skarp skriver:

    1. svar 1950
    2. vigselringar efter en nära vän som betydd allt för mig från födseln till bortgång
    hoppas på turen

  • Emilie skriver:

    1. 1950
    2. Inte mycket finns kvar från min barndom, men det gör det bara ännu mer angeläget för min del att spara saker åt mina barn, snart 3 år och nyss 7 månader gamla. Deras ultraljudsbilder och varsin hårlock (Flyttar runt den där lille locken hela tiden) och annat smått och gott som dyker upp längs vägen.

  • Joanna skriver:

    1. 1950
    2. I mitt skrin förvarar jag min dagbok, där minnen, drömmar, önskningar och känslor finns nerskrivna. Hela livet i en liten bok. I en ask.

  • Frida skriver:

    Jag skulle förvara en vacker guldring som jag ärvt av min älskade mormor och sedan med tiden fylla på med sådant som är av varde och som jag håller kärt! 🙂

  • Frida skriver:

    1. 1950
    2.
    Jag skulle förvara en vacker guldring som jag ärvt av min älskade mormor och sedan med tiden fylla på med sådant som är av varde och som jag håller kärt! 🙂

  • Kristina skriver:

    1. 1950
    2. I skrinet skulle jag bla. bevara den ring som gått i arv på min mammas sida från min mormors-mor. Ringen är graverad "Nellie" vilket är mitt mellannamn, liksom min mor, mormors och hennes mor. Samma ring (och mellannamn!) som jag ämnar att ge min (framtida) dotter när hon blir stor. 🙂

  • Ronja skriver:

    1.1950
    2.Mitt halsband med davidsstjärnan som ett minne av min farmor och sen super fina förlovnings ringen som tillhörde min mormor.
    Detta skulle vara perfekt för mig att vinna då mina smycken just nu är utspridda lite här och var och har ingenstans att lägga dem :’)

  • hanna skriver:

    1.1950
    2. mina vigselringar, farmors vigselring som jag har fått ärva och mitt halsband med barnens namn på 🙂 dessa smycken betyder såå mycket för mig!

  • Johanna skriver:

    1, 1950
    2, En kombination av gamla minnen. En brokig skara rent värdemässigt kanske, men att armband köpt från ett gatubarn i Kambodja, ett armband i trä tillverkat av en stam i Sydafrika, en ring jag fick av mina föräldrar i examenspresent. En salig härlig blandning helt enkelt!

  • Anonym skriver:

    1. 1950.
    2. Ett halsband och en ring som jag fick när jag var liten. Det har inget högt värde i rena pengar, men förtjänar en hedersvärd plats.

  • Frida skriver:

    Smart att inte skriva sitt namn. Gör om gör rätt. 🙂
    1. 1950.
    2. Ett halsband och en ring som jag fick när jag var liten. Det har inget högt värde i rena pengar, men förtjänar en hedersvärd plats.

  • Anna H skriver:

    Hej!
    1. 1950
    2. Jag skulle förvara alla mina smä favoriter;
    ringen min farmor (som var min bästis när jag var liten) bar, sockerpaketet från ett cafe i Barcelona där jag träffade min fästman, plastarmbandet vår son fick på BB vid födseln som matchade mitt samt alla fina smycken jag samlat på mig genom livet. Helt enkelt alla små fina tingest jag idag har i olika små förvaringar.
    Ha det gott!
    Med vänlig hälsning,
    Anna

  • Therese skriver:

    1.1950
    2. Det absolut finaste och dyrbaraste, inte i pengar sett, det är ett vackert pärlhalsband från min son. Bara tanken av att hans små fingrar har suttit och trätt på pärlorna på snöret får mig att bubbla av kärlek.

  • Emilia skriver:

    "År 1950 lanserades Palmgrens tidlösa rottingväska, som idag fortfarande är ett signum för varumärket."
    I mitt skrin finns alltid plats för mina favoritsmycken, ett guldarmband från min farfars mor, hon fick det 1912 så det har hängt med ett tag. Sedan har jag ett halsband jag fått av min mamma, fast det är oftare runt halsen än i skrinet..
    kram och tack för en så inspirerande blogg!

  • Emilia skriver:

    "År 1950 lanserades Palmgrens tidlösa rottingväska, som idag fortfarande är ett signum för varumärket."
    I mitt skrin finns alltid plats för mina favoritsmycken, ett guldarmband från min farfars mor, hon fick det 1912 så det har hängt med ett tag. Sedan har jag ett halsband jag fått av min mamma, fast det är oftare runt halsen än i skrinet..
    kram och tack för en så inspirerande blogg!

  • Isabelle Svärd skriver:

    1. 1950!
    2. Det enda smycke mormor fick med sig när hon flydde till Sverige under andra världskriget. Ett guldhalsband med ett litet guldhjärta.

  • Maria skriver:

    1. 1950
    2. Halsbandet som jag fick av min älskade för 25 år sedan.

  • Sara O skriver:

    1. År 1950
    2. Pappas förlovningsring som jag haft sedan jag var åtta år. Den måste bara vara där, som att den binder ihop en helhet som skänker en trygg känsla.

  • Monica skriver:

    1)1950
    2)Jag skulle förvara mina smycken i skrinet för att de är mina mest värdefulla ägodelar och som ärvts genom generationer och jag skule låta skrinet få samma känsla genom att låta den ärvas till nästkommande generation.

  • Emilia Öström skriver:

    1) Väskan lanserades år 1950
    2) Utan tvekan en ring som jag fick av min kära farmor som inte längre finns med mig i det "verkliga livet" men i tanken 🙂

  • Anonym skriver:

    1. 1950
    2. Alla små prylar och pinaler som är viktiga som oviktiga. Den poletten jag råkade få med mig från ett museum i NY, stenen vi plockade på Kos, hårslingan från min bebis första klippning och pinnen från ett fjäll i Norrland. Full med små saker ska den vara, så man kan titta i den med barn eller barnbarn och berätta om minnena och var sakerna kommer från. Som ett fotoalbum men i prylformat.

  • Carl Lindberg skriver:

    1) Väskan lanserades år 1950
    2) Jag skulle förvara min klocka som jag ärvt av min farfar. Har inte på mig den till vardags så den skulle få ligga i detta fina skrin mellan de festliga tillfällena 🙂

  • tina skriver:

    1.1950
    2. Jag hade förvarat mina vardagssmycken, lite finare smycken och min lilla ask med minnen från min mamma som inte längre finns med. Däri ligger några torkade rosenblad och lavendelblommor från trädgården som hon älskade, och där jag växte upp.
    Ett smyckeskrin att använda för sakerna som följer med i livet helt enkelt.

  • UA skriver:

    1) 1950 var året som väskan lanserades.
    2) Mina ärvda smycken. Minnen för livet.

  • Margot skriver:

    1. 1950
    2. Min mormors guldklocka med hennes namnteckning ingraverad på baksidan.

  • Stina skriver:

    1) 1950
    2) Jag skulle förvara alla se smycken sim jag oftast använder så att jag känner att skrinet verkligen används och får en betydelse full plats i rummet.

  • Emmi skriver:

    1. 1950
    2. Jag skulle förvara mitt finaste pärlhalsband där. Och det är inga värdefulla pärlor, de är av plast… halsbandet är gjort av min dotter när hon gick i förskolan. Jag har aldrig sett någon stoltare eller lyckligare givare än den lilla fyraåringen! Nu är det många år sedan, halsbandet åker på då och då och jag känner mig alltid speciell när jag bär den unika skapelsen.
    Jag har smycken av ädlare metaller, men det egenhändigt tillverkade halsbandet känns ändå allra värdefullast för mig!

  • Ebba skriver:

    1. 1950
    2. Ett halsband som från början är en ring som tillhörde min farfar, som sedan plattats ut och gjordes om till ett halsband av min farmor som bar det varje dag efter att farfar gick bort. Har aldrig träffat min farfar men min relation till min farmor var fantastisk och jag fick ärva halsbandet av henne. Det halsbandet har jag på mig väldigt ofta och skulle vilja ha en speciell plats att förvara det på.

  • Annika Andersson skriver:

    1. 1950
    2. Tänkte säga min vigselring, som är mitt finaste smycke, men det har jag ju alltid på mig och inte i ett skrin. Så jag svarar min guldkedja som jag ärvt av efter min mormor. <3

  • Karin Bergman skriver:

    1. 1950
    2. En slät guldring 23 karat med inskriptionen Gustav och Ida 1901. Min farmors mammas vigselring. Hade tom förmånen att träffa henne när jag var liten.
    Karin

  • Huong Bui skriver:

    1. År 1950
    2. Då jag inte är så gammal ännu (om man nu någonsin kan "känna sig" gammal) så har jag endast med saker från barndomen. Allra kärast är breven som jag och vännerna skrev till varandra under låg och högstadie tiden. Jag skrattar till tårar varje gång jag läser dem. De är de käraste då de alltid få mig att må bra och se livet som en gåva med underbara upplevelser.

  • Rebecca skriver:

    Hej!
    1. 1950.
    2. I mitt skrin hade smyckena fått besök av en pryl som är viktig för mig! (P.S Är tillräckligt modern för att ha frångått foto-album men inte tillräckligt modern för att till fullo lita på alla "cloud"-lösningar!):
    Att ha digitalt minne i form av USB-pinne
    inne i skrinet skulle ge ro i mitt sinne
    om bilder finns gott på minnet jag fått,
    hade på sängbordet stått för att gömmas vid inbrott,
    eller räddats ifall aktioner blir bråda vid en eldsvåda.
    – på sängbordet kan man dessutom enkelt skåda denna vackra låda
    Däri hade digitala minnen delat plats med andra i form smycken;
    Billiga men likväl värdefulla – av dem finns flera stycken.
    God jul!

  • Amanda skriver:

    1. År 1950.
    2. Jag har två saker jag vill förvara i detta skrin.
    – Det enda jag har kvar från min älskade farmor som gick bort för ett år sedan – en vacker guldring med en stor smaragd sten.
    – En lapp som betyder otroligt mycket för mig. Det står "Jag älskar dig Amanda, Du är min the one".
    Som min pojkvän la på ratten i min bil samma dag som han åkte över till andra sidan jorden i 2 år.
    Vi hade då bara varit ett par i 4 månader och nu 8 år senare är jag fortfarande hans "the one". <3

  • Nathalie skriver:

    1. 1950
    2. Jag har en egentillverkad ring som jag skulle förvara livet ut i detta vackra skrin. Ringen är gjord i silver och egenplockad bärnsten i Danmark. Min avlidna mamma tyckte att vi skulle göra en ring utav den fina stenen vi hittade tillsammans. Idag är ringen alldeles för liten för mig, men den har ändå ett stort sentimentalt värde för mig.

  • Charlotte skriver:

    1. 1950
    Har alltid önskat mig ett vackert smyckeskrin till mina vackra Lynggaard smycken som är värda en speciell plats.

  • Evelina skriver:

    1. År 1950 lanserades Palmgrens rottingväska.
    2. Eftersom det viktigaste i mitt liv alltid kommer att vara min son och dotter så är det mitt guldarmband med två berlocker graverat med deras respektive namn som har hedersplatsen i mitt smyckeskrin.

  • Emma skriver:

    1950.
    Två ultraljudsbilder som är på mina två små tjejer. Minnen som som är det vackraste jag vet och det finaste jag kommer att få vara med om i mitt liv ? Så dom skulle få ligga där som dom två små skatter dom faktiskt är!

  • Rebecca skriver:

    1) 1950
    2) Mitt Wiwen Nilsson arband från mormor.

  • Linda skriver:

    1. väskan lanserades 1950
    2. Det smycke som jag värdesätter mest och alltid kommer att ha kvar är en ring som mormor designade av hennes och morfars vigselringar efter han gick bort. Jag hade sen turen att få den av mormor och den betyder mycket för mig.

  • Johanna skriver:

    1. Palmgrens rottingväska lanserades 1950.
    2. När jag föddes fick jag ett halsband av mina föräldrar, med en fyrklöver av guld som berlock. När jag blev lite äldre växte jag såklart ur kedjan och sedan gick det några år innan jag på egen uppmaning ville ha en ny. 2006 fick min lillebror en tumör och en väldigt svår cancerform. Läkarna sa att han hade 28% chans att överleva. Jag gick då i årskurs 6 och han i 3an. Kort innan han blev sjuk hade jag köpt en ny guldkedja till min fyrklöver och börjat använda den igen. Min lillebror överlevde, och jag har fått för mig att jag måste vara väldigt rädd om min berlock sedan dess. Lite klyschigt men ändå något fint att hålla fast vid. En dag kanske min dotter få ärva den av mig. I smyckesskrinet skulle jag förvara min fyrklöver, som jag är så rädd om.
    Kram

  • Karolina skriver:

    1. 1950-talet.
    2. Är det något som kvinnorna i min släkt på mammas sida alltid varit måna om, så är det just smycken. Oavsett hur mkt eller lite pengar de haft, ha de alltid haft smycken. Jag har fått några ringar av min mamma som betyder mer än min vigselring (faktiskt) och de vill jag ska ha en given plats i smyckeskrinet.

  • Elin Sundberg skriver:

    1. 1950
    2. Min mormor dog när jag var sju år och sedan dess har jag saknat henne. När jag var liten var det bästa jag visste att titta på alla saker i min mammas smyckesskrin, där i fanns bland annat mormors ringar. Och hennes och min morfars klocka. När jag fyllde 18 fick jag mormors klocka i present av mina föräldrar. Den betyder mycket för mig och jag vågar knappt använda den längre, men den skulle få hedersplatsen i det här fina smyckesskrinet!

  • Hannah skriver:

    1. 1950
    2. Jag har stenar som jag har fått och som jag själv har samlat under årens lopp. De är oerhört viktiga för mig. Det är stenar från resor, från möten med människor som betyder mycket för mig. Jag älskar beständigheten i stenarna och att de helt saknar ekonomiskt värde. De kommer överleva en brand eller en naturkatastrof och de kommer aldrig att falla offer för tjuvar. De kommer framför allt aldrig gå ur tiden och aldrig förlora sin skönhet.

  • Anonym skriver:

    1. 1950
    2. Ett halsband från min mormor, en brosch från min farmor och ett armband från min mamma. Tre kvinnor som lämnat få smycken men många minnen efter sej.

  • Ramona skriver:

    1.) 1950
    2.) pärlhalsbandet jag fått av min mormor när fyllde 18 år. Ett väldigt viktigt och känslomässigt smycke som endast används till fest

  • Ylva Lindström skriver:

    1. 1950
    2. Vigselring, och andra betydelsefulla smycken. Ytterligare ett ställe för backup förvaring av alla bilder som skall sparas…

  • Julia skriver:

    1. 1950
    2. Ett halsband från min mormor, en brosch från min farmor och ett armband från min mamma. Tre kvinnor som lämnat få smycken men många minnen efter sej.

  • Annika skriver:

    1. 1950
    2. Min mammas guldhjärta som hon fick när hon föddes. Hennes namn Elin är ingraverat i hjärtat, och där finns också ett stort bitmärke som mamma "dekorerat" smycket med som barn. (Helst av allt vill jag iofs ha hjärtat om halsen och inte i skrinet, men det kan få vila där emellanåt.)

  • Annika skriver:

    1. 1950
    2. Min mammas guldhjärta som hon fick när hon föddes. Hennes namn Elin är ingraverat i hjärtat, och där finns också ett stort bitmärke som mamma "dekorerat" smycket med som barn. (Helst av allt vill jag iofs ha hjärtat om halsen och inte i skrinet, men det kan få vila där emellanåt.)

  • Victoria skriver:

    1. 1950
    2. Min ärvda armbandsur som gått från generation till generation. Den påminner mig om dagar som varit, personer som funnits och samtidigt som den får mig att ha koll på tid och rum i nutid.
    Den är som en evighetsmaskin, när den stannar är det bara att skruva upp den igen, och den borde få ladda batterierna på nätterna i ett sånt här fint skrin.

  • Tone skriver:

    1) 1950
    2) Et smykke jeg har arvet fra min mor som hun fikk på 60-tallet!

  • Johanna Kenas skriver:

    1950
    Om turen står mig bi
    Att glädje få förvara
    ring från farmor och foton på barn
    Jag skulle ha däri
    Och i hjärtat alltid bevara

  • Jessica skriver:

    1. 1950
    2. De ting som är viktiga för mig ligger sällan i ett skrin. Vad som är viktigt förändras genom livet och skrinets innehåll varierar därför genom livet. Lycka, förälskelse, sorg, saknad, tacksamhet, glada minnen och skratt är minnen jag vårdar ömt tillsammans med alla de ting de förknippas med. Vad härligt att få samla delar av livet i ett underbart skinnskrin som bara blir vackrare med åren!

  • Lizette skriver:

    1. 1950
    2. Mitt silverarmband jag fick i födelsedagspresent av min sambo.

  • Anna skriver:

    1. Rottingväskan lanserades 1950 och känns fortfarande supermodern.
    2. Skrinet skulle stå där alla kan nå, där hela familjen kan fylla med saker vi hyllar. En låda för kärlek hela livet – en plats som klarar att minnen förvara. Stort som smått i en härlig kompott!

  • Eva-Marie skriver:

    1:1950
    2: Min armband med min avlidne sons namn graverat

  • My Thulin skriver:

    1. 1950
    2. Har ett armband jag har fått av min älskade farmor, jag kan inte ha det då det är för stort för mig. Men jag vill ALLTID ha det…. som minne av denna fina människa!

  • Sara Bäckström skriver:

    1.1950
    2. En handgjord silverring som gjordes i samband med min sons födelse för 10 år sedan. Den har inskriptionen " Prins Noel – mammas skatt".

  • Sofie skriver:

    Hej!
    1. Väskan lanserade 1950.
    2. I skrinet skulle jag lägga en blandning av fina saker som betyder mycket för mig. Studentfotot på mina farföräldrar och fina släktsmycken.
    God Jul!

  • Maria R skriver:

    1) 1950
    2) Jag har inte så många smycken, men de jag har är jag väldigt fäst vid och alla är förknippade med speciella minnen. Det är till exempel berlocken jag fick då jag döptes, armbandet från Hermès som jag köpte i Barcelona på min 30-årsdag, guldhalsbandet jag fick av min man då vår son föddes och givetvis vigselringarna. Att få ge mina smycken ett vackert hem i form av detta smyckeskrin som bara blir vackrare med åren hade känts fantastiskt roligt.

  • Jenny skriver:

    1. Den lanserades år 1950
    2. Jag har två enkla men väldigt fina guld-armband som jag ärvde efter min farmor. De betyder väldigt mycket för mig, många fina minnen.

  • Åsa K skriver:

    1. 1950
    2. När jag gifte mig för två år sedan fick jag min farmors vigselring av min pappa. Farmor dog när jag var ganska liten och jag hade aldrig sett ringen. Den var helt perfekt och det känns så speciellt.
    När min dotter föddes fick jag en ring till. Det är min farmors systers ring. Hon hade inga egna barn och den ringen ska min dotter få den dagen hon gifter sig. Tills dess skulle den vila fint i detta fantastiska, varma skrin.

  • Maria C skriver:

    1950.
    I smyckeskrinet skulle jag ha de saker jag håller kära – främst ringen jag ärvde på min 18-årsdag, min farmors mammas extra förlovningsring med en rosensten.

  • 1. Den lanserades år 1950
    2. Jag skulle ta med mig min mormors vigselring. Den är för stor för mig att bära men något jag kommer att ta med mig resten av livet. Sedan hoppas jag kunna lägga ner framtida smycken att bära och spara.

  • Den lanserades 1950
    Jag tänker att jag ska förvara alla superfina vykort jag får av mina barn när dom ber om ursäkt för bus och hyss dom hittat på. Det börjar bli en hel del och jag kan alltid gå tillbaka och läsa dessa underbara ursäkter som dom knåpat ihop.

  • Elin S skriver:

    1950
    Min farfar som tyvärr är borta sedan många år gav mig en gammal snusdosa i silver som tillhört hans farmor. Den skulle jag förvara i skrinet. Älskar att hålla i den och tänka på gamla släktingar och de tider som har varit.

  • Maria L skriver:

    Min mormor är borta sen många år
    men många varma minnen av henne består
    Hon gav mig ett guldarmband hon haft många år
    det är välanvänt och lite slitet, men ni nog förstår
    Det är det första jag stoppar i skrinet ner.
    Sen tänker jag på min bästa mormor och ler.

  • Jk skriver:

    1) 1950
    2) jag älskar saker och ting som inte går ur tiden och blir vackrare med åren. I ett sådant skrin skulle jag spara arvegods, kärleksgåvor och brev och låta det passera från generation till generation för att skapa ett arv fullt med skönhet, kärlek och betydelse!

  • Maria L skriver:

    1.1950
    Min mormor är borta sen många år,
    men många varma minnen av henne består.
    Hon gav mig ett guldarmband hon haft många år,
    det är välanvänt och slitet, men ni nog förstår
    Det är det första jag stoppar i skrinet ner.
    Sen tänker jag på min bästa mormor och ler.

  • Emelie skriver:

    1950
    Så banalt kan någon tycka, men min första tappade mjölktand,
    den har följt mig genom många land.
    Den påminner mig om att hälsan är det viktigaste som finns,
    och att det inte är ägodelar utan det vi från livet kommer ihåg och minns.
    Den tar så liten plats men så många känslor rymmer, ger mig trygghet och får ner mig på jorden, när det uppstår bekymmer.

  • Christina skriver:

    1. 1950
    2. Vigselringen skulle få ligga där de få gånger den inte sitter på fingret.

  • Lydia skriver:

    1. År 1950
    2. Bara de allra mest dyrbara smycken skulle få bo i detta fina skrin 🙂

  • Jeanette skriver:

    1. 65år sedan, 1950.
    2. Mitt dophjärta i guld som är alldeles söndertuggat av små mjölktänder.
    Hoppas!!

  • Linda Gustavsson skriver:

    1. År 1950
    2. Jag skulle lägga pärlarmbanden som mina barn själva tillverkat i skrinet. Det är de mest värdefulla smycken jag äger!

  • izabella skriver:

    1. 1950
    2. en liten kompott av ett par ärvda små smycken och min första ring och örhängen. Bättre än ett fotoalbum dessa små föremål.

  • helena karlsson skriver:

    1.1950
    2. Skrinet är fantastiskt vackert, jag skulle ha det placerat väl synligt.
    I skrinet skulle jag ha mina smycken så klart. Kanske några brev och vykort, samt foton som betyder mycket

  • Alexandra skriver:

    1. 1950
    2. Smycketskrinet skulle få bevara mina hemligheter. Min gamla dagbok från tonåren när jag träffade min första kärlek, mina nya och ärvda smycken samt bilder som min dotter har målat.

  • Jerker skriver:

    1. 1950
    2. Mina och min älskades smycken <3

  • Linda Broström skriver:

    1) 1950
    2) Halsbandet jag ärvt av min mormorsmor (som fick det som en kråsnål av en uppvaktande man) som jag ska ge vidare till min dotter, och dagishalsbandet med det stora lila plasthjärtat som jag fått av min dotter "för att du ska veta att jag älskar dig". Och så alla smycken däremellan och en och annan hemlig nyckel.

  • Linda Broström skriver:

    Glömde e-postadressen till kommentaren ovan!
    L

  • Maria Sch skriver:

    1) 1950
    2) I smyckesskrinet skulle jag lägga mina smycken med ädlare valör samt en brosch som är ett älskat minne av min farmor. Det blir även några foton med högt affaktionsvärde för mig samt min cykelnyckel (som alltid har en tendens att försvinna) så har den också fått en egen säker plats här i hemmet.

  • Julia skriver:

    1. 1950
    2. Mina få fotografier av mina föräldrar när de var unga, särskilt ett av mamma tillsammans med sin mor och mormor. Tre generationer med kvinnor som fick utstå alla de utmaningar och svårigheter som ligger till grunden för det moderna Kina: min gammelmormor, som upplevde fotbindningen, den siste kejsaren och de europeiska ockupationerna. Min mormor, som föddes in i inbördeskrig, Japans ockupation och kommunisternas Nya Kina och slutligen min mor, som växte upp under det Stora språnget framåt (där ca 20 miljoner människor uppskattas ha dött av svält) och Kulturrevolutionen, tio år av godtycklig förföljelse, trakasserier och en angivarkultur. Att jag har turen att ha vuxit upp här i Sverige är inte minst tack vare min mors beslutsamhet och integritet – som hon själv säger sig ha ärvt från sin mor och mormor.
    Det kortet skulle vara kronjuvelen i mitt smyckesskrin.

  • Sara Johansson skriver:

    1. År 1950
    2. I skrinet skulle minnen så som foton på mina kommande barn få dela plats med smycken jag fått av mina mor/farföräldrar och annat sådant jag senare vill lämna vidare till barnen. Sådant som är viktigt och som jag önskar fortsätta i familjen i all evighet.

  • Sofie skriver:

    1. 1950
    2. Mitt halsband med ett guldhjärta som jag fick som doppresent. Det är väl märkt av tidens tand och små naggande barntänder, men det är precis det som gör det så charmigt.

  • 1.1950
    2 Min mor har ett gammalt fotoalbum hemma hos sig med bilder från när jag var liten, eftersom albumet är slitet skulle jag lägga fotografier i denna ljuvliga smyckes skrin. Såklart skulle detta skrin gå i arv så min dotter får lägga sina minnen i den sen.
    Mvh Julianna Fredriksson

  • Ester skriver:

    1. 1950
    2.Min pappas guldklocka som jag bär när jag vill vara extra fin. Den påminner mig om honom och vad han står för; värderingar som jag försöker leva efter.

  • Åsa Ståhl skriver:

    1. År 1950
    2. I mitt smyckesskrin kommer jag att förvara saker som betyder lite extra; guldhjärtat jag fick av min farmor när jag föddes, mina fina kors från det franska klostret Taizé, min systerdotters första hårlock och bandet som min systerson hade runt armen på BB.
    Jag har länge spanat in Palmgrens vackra produkter och har sett det som en avlägsen dröm att få ha ett av smyckesskrinen i min ägo. Håller alla tummar och tår för att just jag vinner detta fantastiska pris.

  • Jessica skriver:

    1. 1950
    2. I detta skrin skulle jag förvara min absoluta favoritsmycken, ett stramt halsband i silver med två kulor och en silverring med en vacker sten som jag fått ta över av min moster. De är värda en fin plats att förvaras på.

  • Anna skriver:

    1. 1950
    2. I detta skrin skulle jag förvara mitt silversmycke, mitt röda hårband och en hajtand jag hittade på stranden.

  • Linda skriver:

    1. 1950
    2. Ett halsband jag fick av min låtsasmamma, som betyder väldigt mycket för mig, för tre år sen när jag konfirmerade mig. Sen kommer det finnas plats för en hel del andra smycken som jag har också.

  • Anna K skriver:

    1. 1950
    2. Jag skulle förvara mina favoritsmycken som betyder lite extra.. Smycken som förtjänar en fin plats att ligga på 🙂

  • Tove skriver:

    1. År 1950
    2. En älskad silverlänk jag ärvt av min mamma och som betyder mycket för mig genom sin historia. Ett armband som jag bär vardag till fest, och som överlevt såväl inbrott (då många av mina andra, mer värdefulla smycken, försvann) och både tappats bort och återfunnits. Jag hoppas jag kommer att ha det för alltid och sedan att min äldsta dotter ska få det efter mig. Eftersom armbandet är tillverkat samma år som Palmgrens vackra väska passar det extra bra att förvara i asken.

  • Maria Arefäll skriver:

    1.1950
    2. I skrinet skulle jag förvara ett guldhjärta på en smal guldkedja, som jag fick när jag döptes. Men det kommer i och för sig inte ligga där livet ut, för tanken är att min dotter ska få det när hon döps( om två månader). Men hjärtat kommer få ligga i skrinet nga år, tills hon är gammal nog att ha det på sig.

  • Micaela skriver:

    1. 1950
    2. Jag skulle främst förvara ett halsband med en liten igelkott på i skrinet. Igelkotten fick jag i doppresent av min morfars syster och man, kanske hade de en aning om att jag i framtiden skulle bosätta mig på Gotland vars landskapsdjur är igelkotten?

  • 1. 1950
    2. Jag skulle förvara smycken jag fått av min och en fin ametist jag fick av min gammelfarmor när jag var väldigt liten ♡ Den har följt mig genom livet.

  • Emelie skriver:

    1.1950 enligt deras historiaflik på hemsidan (som jag ärligt talat aldrig besökt tidigare ?).
    2. Det viktigaste av materiella ting jag har just nu är min och min sambos testamenten där vi om det ofattbara skulle hända hjälper och stöttar varandra en sista gång. Ett ovärderligt papper eftersom vi inte är gifta och våra barn är under 18 år. Vår kopia av det pappret skulle platsa i ett så fint skrin.

  • Ellen Aguirre skriver:

    1. 1950
    2. Dom små fjärrkontrollerna till datorn och Apple-tvn. Viktiga och kommer alltid bort!

  • Eva L skriver:

    1) 1950
    2) Smycken från livets milstolpar, t.ex. dop, konfirmation, 30-årspresent.

  • Amanda skriver:

    1. 1950
    2. Mina absolut käraste ägodelar; min förlovnings och vigselring.

  • Charlotte skriver:

    1. 1950
    2. Minnen! Efter kvinnliga släktingar. Som jag vill komma ihåg och sedan berätta för min dotter om. Hon blev 2 månader förra veckan och hon har fått ett fint äkta pärlhalsband från släktens Grand dame. Så smycken skulle jag lägga i men framförallt berättelserna om de som använt dem.

  • Martina skriver:

    1. 1950
    2. Ett halsband i form av ett platt silverhjärta med mitt namn och födelsedatum som jag fick av min faster på mitt namnkalas för 34 år sedan. Hon har ett likadant.

  • erica k skriver:

    1. 1950
    2. Mina ärvda smycken! De är värda att använda och minst lika värda att få förvaras fint. Skrinet tänker jag att det gärna får gå i arv efter mig!

  • Jonna Olofsson skriver:

    1. 1950.
    2. En klocka min pappa har haft som jag fick strax innan han gick bort.

  • Malin skriver:

    1. 1950
    2. Mina ringar; min flrlovningsring och vigselring som symboliserar kärleken till min man samt en ring som sympoliserar våra två älskade barn.

  • 1950 lanserades väskan
    Jag skulle förvara något som egentligen inte har något som helst värde för andra. Dvs en hög silverfemmor från mitt födelseår, som min farmor hade sparat i en börs tills hon dog. För att ge mig vid varje bemärkelsedag. Fina minnen ❤️

  • Sophia skriver:

    1. 1950
    2. Min farmor har till alla sina barnbarn gett en liten diamant på vår födelsedag sedan vi var ca 5 år. När man sedan fyllde 18 år, så fick man gå tillsammans med farmor med sina diamanter för att designa sitt eget smycke. Alla barnbarnens smycken ser olika ut och det ligger väldigt mycket kärlek i just det smycket. Mitt halsband som jag gjorde på min 18års dag, det skulle jag förvara i Palmgrens fina smyckesskrin.

  • Anna G skriver:

    1. År 1950
    2. I mitt skrin skulle jag förvara gamla kärleksbrev som jag sparat, från min dagistid fram till idag. Brukar läsa igenom dem någon gång om året och minnas både fina och fula saker. Mest fina.

  • Mimmi skriver:

    Åååå, vilket underbart pris!
    1. 1950
    2. Jag håller på med silversmide och skulle lägga i mina finaste alster. Särskilt de ringar och armband som har mina barns namn utstansade.

  • Felicia Närsten skriver:

    1. År 1950.
    2. I mitt skrin skulle jag förvara fotografier av livets alla speciella stunder så att den dagen då jag känner mig lite nere kan ta upp mina fotografier och minnas de gånger då jag mådde som bäst.

  • Marie skriver:

    1. 1950
    2. Ett smyckesskrin i naturläder kommer åldras lika vackert som mormors enkla konfirmationskors med inskriptionen Herrens egen i sirlig skrivstil. Det vackraste smycke jag vet.

  • Linn skriver:

    1. 1950 var året då väskan lanserades
    2. Jag skulle ha ett vänskapsarmband som jag delar med min tvillingsyster i smyckesskrinet. Vi fick dem som gåva av en av våra gudmödrar när vi döptes och de betyder otroligt mycket för mig. Texten "Best Friends" må vara uttjatad, men sann kommer den för alltid att vara.

  • Maria Karlsson skriver:

    1. 1950
    2. Skulle vara förvaring av dem där lite extra fina smyckena. Guldringen jag fick på studenten av mamma som hon fått på sin egna student av sin mamma. Ett sött halsband från när jag döptes med ett guldhjärta med ett bitmärke i från när jag senare fått tänder. De fina örhängen från Georg Jensen jag fick i examenspresent från familjen.
    Dem där små nostalgismyckena som inte bara kan ligga undangömda och näst intill bortglömda

  • Decibel S skriver:

    1. År 1950.
    2. Jag vill hoppas att jag samlar på mig betydande små fina ting som får sin plats i skrinet. Jag är ännu ganska ung så nu skulle där ligga mest favoriter och "one of a kind" i smyckesväg, samt ett dopsmycke och äkta pärlörhängen från mormor som absolut inte får tappas bort.
    För tillfället ligger mina smycken åt höger och vänster, ”Du måste köpa dig ett smyckeskrin” säger ofta min syster. Men jag har inväntat dagen då jag hittar något unikt, Och nu när jag ser Palmgrens skrin säger jag bara;
    ”Herregud så makalöst och jättefint”!

  • Maria skriver:

    1. 1950
    2. Min 15-åriga dotter Anna fick möjlighet att praktisera en vecka hos smyckekonstnären Karin Johansson i Göteborg. Karin var en fantastisk inspiratör och handledare, och med hennes hjälp fick Anna under veckan tillverka en fjäril i oxiderat silver. Fjärilen blev ett halssmycke som jag fick och den betyder mycket för mig.

  • Mona andersson skriver:

    1. 1950. 2. om jag ägt ett sådant fint skrin, så skulle jag låta det stå framme! Och i det skulle jag ha små roliga o spännande saker, med lite historia, och det ska vara tillåtet för alla gäster att kika i

  • Lollomaggan skriver:

    1. 1950
    2. En liten, alldeles vanlig grå sten kan tyckas. Men för mig är det en kärleksfullt utvalt sten från min dotter. Det finns säkert även plats för en ärvd slipas sten också. Men en ”vanlig” gråsten skulle utan tvekan få hedersplatsen i detta vackra skin.

  • natali skriver:

    1. Väskan lanserades 1950
    2. ett par guldörhängen jag fått av mormor. Dom står mig närmast av allt jag äger och har.

  • Linn skriver:

    1. 1950 🙂
    2. Jag har ett halsband i silver med en ängel på som jag har haft så länge jag kan minnas. Det åker fram speciellt på sorgedagar såsom begravningar men för mig betyder det mycket glädje också. Det ger mig en påminnelse om all lycka jag fått med dem som inte längre finns hos oss. Jag tänker alltid att de finns med oss ändå, någonstans, på något sätt.. Det är det enda smycke som jag verkligen inte vill förlora för det betyder så himla mycket.

  • Matilda skriver:

    Åh va fint det är!!1. År 1950
    2. I ett sånt ordentligt skrin vill jag förvara mina viktigaste smycken, klocka ring & halsband. På så sätt får man ju använda skrinet varje dag! 🙂

  • Anna Johansson skriver:

    Hej!
    Typ en av världens snyggaste väskor – lanserades 1950. Nästan ofattbart!
    Ringomanen Anna skapar med detta vackra skrin en plats för sin samling. Där ska de bästa av de bästa ligga och skramla, och följa med mig tills jag blir en smyckestokig gamling.
    God jul!

  • Clara Lundberg skriver:

    1. 1950
    2. I mitt skrin skulle jag förvara kärleksbrev, min mormors gamla smycken men också mina vardagssmycken så jag varje dag får använda det fina smyckesskrinet aktivt

  • Hanna La skriver:

    1. År 195o
    2. Jag skulle låta det här fina skrinet bli smycket, istället för innehållet. De fina smycken jag har, inte så dyra men väldigt kära för mig, ligger just nu lite överallt – i en låda i badrumsskåpet och i översta byrålådan. Det vore underbart att få pryda min byrå med det här vackra skrinet och lägga mina små smycken i det.

  • Molly skriver:

    1. 1950 lanserades denna väska
    2. Vårdande prylar, i detta fall ett läderbalsam liggandes för att det fina skinet ska kunna bli en fin familjehistoria.

  • Nina skriver:

    1. 1950
    2. Mina söners hårlockar, en servett där min son skrev sitt namn för första gången & lite fler saker som jag kan titta på när som helst & känna mig som den lyckligaste i världen!

  • rebecka skriver:

    1950
    när jag var liten och min farmor thea levde så var hon en stor idol imitt liv, bland annat för att hon hade så fina smycken. pärlor och guld och silver och stenar… drömmen för mig. när jag blev äldre så frågade jag en gång vilket som betydde mest för henne- då vred hon på sin vigselring och sa att ja, egentligen har jag ju på mig allt för att bli glad, så alla! Numera vet jag att det mesta hon hade var 5kr krimskrams men en av mina skatter är ett pärlhalsband som jag aldrig kommer ta reda på vad d är värt- för när jag har det på mig då blir jag glad. det räcker.

  • Kerstin skriver:

    1. 1950
    2. Alla kära smycken

  • Lisa skriver:

    1) 1950
    2) På min första Mors Dag fick jag ett halsband som har blivit ett av de mest emotionellt värdefulla saker jag äger.

  • Anna R skriver:

    1. 1950
    2. Mitt silverarmband med berlocker. Fick det för 10 år sedan och bär det varje dag. Genom åren har berlockerna undan för undan tagit sig en självklar plats runt min handled. Först ett hjärta för kärleken till min man. Sedan ett N då mitt första barn föddes och några år senare ett S för den andre sonen. Sedan blev det ett brev som hängdes dit som ett minne från min mammas som hastigt blev sjuk och gick bort. Den sista berlocken som hängdes dit är en tennisboll; min älskade aktivitet.

  • Anna-Maria skriver:

    1. 1950
    2. Det här skrinet ska stå framme och synas. Med tanke på hur få smycken jag har så kommer det knappast att bli fullt men snyggt är det, oavsett.

  • Emma skriver:

    1. 1950
    2. I skrinet skulle jag förvara mina smycken, fina minnen och små hemligheter

  • Christina skriver:

    1950
    Ett pärlguldhalsband som min morfar gav min mamma när hon var ung. Eftersom jag aldrig hann träffa honom känns smycket speciellt.

  • Niklas skriver:

    1. 1950
    2. Min bortgångna morfars gamla dagbok.

  • Martina skriver:

    1950.
    I mitt skrin skulle jag förvara vigselringar och en ring jag fick av min man när vi fått vårt första barn. Med namn och födelsedatum i. Nu står även ett till namn och datum i samma ring och den och vigselringarna påminner mig varje dag om hur lycklig jag är över familjen! Jag skulle dessutom förvara en fyrklöver plockad av en äldre släkting, den kommer för alltid att sparas!

  • Ingrid Ehrnebo skriver:

    1. 1950
    2. 1950 föds min mamma, 30 år senare föds jag och ytterligare 30 år senare föder jag en dotter. Ett smyckeskrin som kan gå i arv med de smycken som min mamma ritat och som jag nu har vore väldigt fint att kunna föra vidare till nästa generation.

  • katarina binder skriver:

    hejsan
    väskan lanserades 1950 och i skrinet så skulle jag vilja förvara små minnessaker av personer jag håller av

  • 1. 1950
    2. Smycken som jag fått i present vid väldigt speciella tillfällen, som gått i arv från äldre släktingar och har en proveniens. De skulle jag förvara här i det dyrbara skrinet!

  • Hanna-Mia skriver:

    1. 1950
    2. Tre små vackert rundade stenar som slipats av havet och plockats av en vän som tyvärr gick bort alldeles för tidigt.

  • Fia skriver:

    1. 1950
    2. Foton på familjemedlemmar som tyvärr inte lever längre tillsammans med smycken som gått i arv i många generationer.Skulle bli en ask som alltid stod framme och som vi kunde ge en blick, en handstrykning eller öppna när saknaden blir för stor

  • Britta skriver:

    1. Under 1950-talet lanserades Palmgrens rottingväska. Om det var exakt år 1950 framgår inte.
    2. "Mormorsarvet" – min brilliantring som jag fick ärva av min kära mormor för 13 år sedan är min absolut käraste smycke som skulle få vila i skrinet.

  • Estela skriver:

    1) År 1950 lanserades Palmgrens tidlösa rottingväska.
    2) Ett guldhalsband av en delfin som jag fick i 15-års present av både mina föräldrar och alla mina smycken jag samlar på ifrån märket Syster P.

  • jenny skriver:

    1950
    I skrinet skulle halsbandet som min man designade till mig när jag tog examen från universitetet få en hedersplats

  • Ingrid skriver:

    1. 1950
    2. Jag är så himla nostalgisk av mig. Varenda litet smycke får ett personligt värde för mig. Ett smycke som jag är säker på att jag kommer att spara hela livet är mitt pandora-armband. Jag har samlat berlocker i flera år och varje berlock är som ett minne från en tid eller en person. Det skulle jag förvara i mitt skrin om jag vann!
    Ha en bra dag!

  • Louise skriver:

    1) 1950
    2) I skrinet skulle jag förvara min mormors vigselring. Den betyder så mycket för mig men är allt för liten för att få bo på någon av mina fingrar, men i detta vackra skrin skulle den få ett värdigt hem tills jag fick en liten en med mindre fingrar än jag att föra vidare den till.

  • Lisa S skriver:

    1.1950
    2. Dessvärre lever ingen av mina föräldrar och de dog alltför tidigt båda två. Min mamma fick en hel smycken av vår käre far. Dessa har jag och mina systrar fått ärva. I denna vackra Box skulle jag förvara min älskade mammas gamla smycken. Dessa (förhoppningsvis tillsammmans med boxen) kommer sedan att gå i arv till min brorsdotter, då jag inte har några egna barn!

  • Lotta skriver:

    1. 1950
    2. Mina moderna smycken från Lara Bohinc.Dessa framtida klassiker kommer ligga fint i det tidlösa,vackra smyckeskrinet från Palmgrens.
    Perfect match!

  • Maje skriver:

    1. 1950
    2. Mormors vigselringar, då mormor alltid varit min stora favorit och förebild!

  • Daniella skriver:

    1. 1950 lanserades den fina rottingväskan
    2. I detta skrin skulle jag förvara mina allra finaste smycken tillsammans med alla andra små värdefulla ting som ännu inte har en egen plats. Som student som bor på liten yta är det fantastiskt med lite extra förvaring, speciellt sån vacker förvaring som detta som då kan få stå framme och vara en del av mitt hem. Eftersom jag inte längre bor i samma stad som min familj skulle jag se till att samla minnen med dem där, som gamla fotografier eller pärlplattor som min lillasyster gjort

  • Elisabeth skriver:

    1) Svaret är 1950
    2) Jag skulle förvara mina ärvda smycken mormorsmors klocka med kedja,hennes kors, hår brosch och farmorsmors ring.
    Det är en ynnest att vårda gamla ärvda gamla smycken, i jämförelse med alla massupplagor av märkessmycken, så vill jag verkligen vårda ett kulturarv på bästa sätt.

  • Claudia Kerttu skriver:

    År 1950.
    Ett smaragdarmband som jag ärvt av min farmor.

  • Sofie S skriver:

    1. 1950
    2. Mina förlovnings- och vigselringar såklart. Men också ett pärlhalsband jag fått ärva av min farmor som hon ofta bar.

  • Anne Room skriver:

    1=1950.2=Småsaker som för mig är skatter:)

  • Frida skriver:

    1. 1950
    2. Jag hade burit med mig min farmors ring som min farfar designade. Hon bar den varje dag, och idag bär jag den varje dag. Jag hade även burit med mig min allra första, blonda, lock som min älskade mamma sparat i bankfacket.

  • Anonym skriver:

    1.1950
    2.Där skulle jag placera mina semesterminnen och passet som har en förmåga att försvinna.

  • 1.1950
    2.Där skulle jag placera mina semesterminnen och passet som har en förmåga att försvinna..

  • Anette Eriksson skriver:

    Svar: 1950
    Ett smycke som jag fick ärva efter min mamma. Smycket har en lång silverkedja och en grön silverinfattad sten. När jag kollade stämpeln visade det sig att det är tillverkat 1929. Så jag hoppas att det ska få hänga med i några generationer till 🙂

  • Anna skriver:

    1. År 1950
    2. Jag skulle förvara mitt armband jag för längesen fick av min älskade mormor som skulle få lämna skrinet de dagar jag behöver extra kraft och stöd.

  • Catrin skriver:

    1. 1950 lanserades den populära rottingväskan.
    2. Jag skulle gärna placera mina smycken jag fick av maken i 40-årspresent i detta vackra smyckeskrin

  • Malin Stålberg skriver:

    1. 1950
    2. Jag skulle förvara mitt guldarmband som jag fick när jag döptes av min mormor som tyvärr inte finns längre. Det är ett smalt guldarmband med ett litet guldhjärta på, som har ett litet bitmärke från mig på sedan jag var liten. Jag har på senare år förlängt kedjan så att jag kan bära det än i dag, och varje gång jag har på mig det tänker jag på min älskade mormor. 🙂

  • Josefi skriver:

    1. Rottingväskan lanserades 1950.
    2. Trots att tanken med skrinet är förvaringen av smycken skulle jag ha använt det till att spara små viktiga saker ur mitt liv. Här hade jag samlat fotografier, biljetter från konserter, små detaljer från fester och annat av emotionellt värde.

  • Sophia skriver:

    1. 1950
    2. I skrinet skulle jag förvara min farmors förlovningsring. Jag fick den när jag konfirmerades och satte då in en mörkgrön sten i den annars släta guldringen. Inskriptionen är kvar och påminner mig om hur mycket ringen betyder för mig.

  • Madelene skriver:

    1. 1950
    2. Min förlovningsring, barnens berlocker och ett mycket speciellt brev.

  • Ulrika skriver:

    1. 1950
    2. För framtiden vill jag ta med historien. Han några ärvda guldklimpar till ringar som jag alltid vill ha kvar. Tror på hållbara smycken!

  • Emmelie H E skriver:

    1. 1950
    2. Jag skulle förvara det finaste armband jag någonsin haft på mig, plastremsan som jag fick på BB med vår sons nummer.

  • Carina skriver:

    1950 Har inte så många smycken men de få jag har skulle få en fin plats att vila i

  • Helena skriver:

    1. 1950
    2. Jag har ärvt en fin ring av mormor. Har på mig den vid speciella tillfällen som jag tror att mormor skulle gillat. När jag har den på känns det som att hon hänger med mig på fest✨

  • Lotta skriver:

    1. 1950
    2. Jag skulle förvara min ring som jag fick i studentpresent, det är min gammelmormors vigselring från 1938 som gjordes om för att passa mitt finger när jag tog studenten 2010.

  • Åsa A skriver:

    1. 1950 lanserades den klassiska rottingväskan. Min mamma hade den väskan när jag var liten. Då tyckte jag inte att den var särskilt fin, men nu har den en helt annan betydelse. Jag vet att hon köpte en ny någon gång, men inte särskilt ofta. Det är tecken på god kvalitet!
    2. I mitt smyckeskrin skulle jag lägga de (baby-)hårlockar jag sparat från mina tre barn. En blond, en brun och en "råttfärgad"!

  • Jenny skriver:

    1. 1950
    2. När min systerdotter döptes gjorde min syster fyra silveränglar och hängde dem i fyra silverkedjor. En fick min systerdotter och de andra tre fick vi, hennes faddrar och skyddsänglar. Den bär jag oftast om halsen men ibland skulle den behöva vila i ett vackert skrin.

  • Helen Rydell skriver:

    1. 1950
    2. De smycken som jag använder oftast och som då står framme.

  • Karolina skriver:

    1. 1950
    2. Min son’s första lock

  • Caroline skriver:

    1. 1950
    2. En bild på mig och min första kärlek för att påminna mig om att man alltid växer som människa och att det finns så mycket fint i livet.

  • Emma L skriver:

    1. 1950
    2. En vacker guldbrosch som var min älskade mormors. Tänk att så mycket minnen och känslor ibland kan rymmas i så små ting. Den broschen hade jag velat förvara i det vackra skrinet från Palmgrens.

  • Maud skriver:

    1. 1 9 5 0
    2. Foton av mina närmaste samt viktiga saker som betytt något i livet.

  • Anna skriver:

    1. 1950
    2. Överst i skrinet skulle pappas halsband ligga. Det som var han, som han alltid hade på sig. Jag skulle gärna ha det själv någon gång i framtiden men än är det för tidigt och det skulle verkligen behöva vila i vackert förvar tills dess!

  • Anna L skriver:

    1. 1950
    2. Makens farmor fina 1800-tals armband. Mycket historia från de 7-haven, men alldeles alldeles för litet för mina nutida handleder. Det får ligga kvar i skrinet tills en dotter vill låna. Smala tonårs armar. Hoppas hon inser dess värde.

  • Lisen skriver:

    1) Året var 1950
    2) Jag använder inte så mycket smycken men jag har fått låna min mans morfars gamla klocka. Det är en klocka av märket Omega i guld med ett vackert präglat svart skinnarmband. Min mans morfar, Allan, fick den efter att ha arbetat 25 år på samma arbetsplats. Den skulle jag förvara i det vackra skrinet.

  • Emma skriver:

    1. 1950
    2. Pärlor av farmor, förlovningsring av mormor, examenssmycket av min familj, guldhjärtat av min älskade – alla mina kära skatter!

  • Helena Mayfield skriver:

    1.1950
    2. Mormor och morfars vigselringar. Tyvärr lever de inte längre. Min mormor var en av mina bästa vänner.

  • Monica Rose skriver:

    1) 1950
    2) My mother’s baby ring and engraved locket along with the wedding rings of my great grandmother and great-great grandmother.

  • Siri skriver:

    1. 1950
    2. Det finaste jag har att förvara i mitt skrin kommer till hälften från min mormor och till hälften från min morfar. Det är nämligen en ring gjord av bandet från min mormors mors förlovningsring och stenen kommer från min morfars far. Mormor och morfar är mina stora idoler, nu 92 och 94 år gamla och mestadels pigga och krya så det är så fint att ha denna ring att påminnas om dem av.

  • Johanna skriver:

    1. 1950
    2. ett guldhalsband jag fick av mina föräldrar i studentpresent. Det är ett bevis på att de alltid tror på mig, i alla lägen. Det ger mig lite pepp och självförtroende och jag brukar ha på mig det vid viktiga tillfällen när sådant behövs, tex en viktig tenta, arbetsintervju, eller när jag ska göra någonting som ligger utanför min bekvämlighetszon, som ett bevis för att jag kan och att andra tror på mig.

  • jessica skriver:

    1. 1950
    2. Fick en enkel guldkedja av min 90-åriga farmor för ett par veckor sedan. Det blev väldigt känslosamt, det kommer jag alltid ha kvar och tänka på henne <3

  • Marie Ehn skriver:

    1 1950
    2. Mitt guldhjärta, som är "vältuggat", en gåva vid min födelse.

  • Sanna skriver:

    1. 1950
    2. Jag har några saker som är extra viktiga och betydelsefulla för mig, och som jag mer än gärna skulle förvara i smyckeskrinet. Där i skulle min månadssten som jag fick när jag föddes rymmas, och de tillsammans med mitt pärlhalsband jag fick ärva ifrån min gammelfarmor (som jag aldrig träffat), min gamla förlovningsring (ifrån dotterns pappa) och sist men inte minst ett smycke med min dotters namn ingraverat. Det har alla betydelse för mig på olika vis, och det vore underbart om det fick förvaras på ett mer säkert och finare ställe än det ligger på i dag.
    Kram Sanna

  • Camilla skriver:

    1. 1950
    2. Halsbandet i tenn jag fick av min man i morgongåva på vår bröllopsdag

  • Eva Å. skriver:

    1. Palmgrens rottingväska lanserades 1950
    2. I mitt skrin har jag halsband och ringar från mormor,farmor och min mor. Minns ändå hur de såg ut på alla kalas.Herrsmyckena inte lika användbara. Min yrkesbrosch. Mitt första smycke som jag minns en silverring med sten kommer ihåg hur jag visade den i skolan. Helt plötsligt var den borta som tur var blev den hittad av en kamrat.

  • Anneli skriver:

    Hejsan
    1. Året var 1950
    2. I mitt skrin ett halsband i form av lyckopeng från jag
    föddes 1963 o en ring i vitguld från min konfirmation….

  • Anna Lindeberg skriver:

    1.1950
    2. Kommer ge detta fantastiska fina skrin till min dotter i framtiden på hennes 18 års dag. Min fina Emma är 3 år idag men kommer fylla det med fina minnen fram till den dagen.

  • Cecilia Nilsson skriver:

    1950
    Min fina förlovningsring som jag fick av min sambo

  • Josefina skriver:

    1. 1950
    2. Min mamma har berättat fantastiska historier när hon som liten gick igenom sin mosters smyckeskrin. Idag har jag fått tagit över många utav dessa smycken och vill fortsätta att sprida historierna men även kunna lägga till nya minnen i ett fint smyckeskrin.

  • Hannah skriver:

    1. 1950 lanserades Palmgrens rottingväska.
    2. Ett specialbeställt smycke som min pappa köpte till mig i samband med att jag fick min första son, hans första barnbarn och det sista smycke jag fick av honom innan han dog. Det betyder verkligen mycket för mig.

  • Amanda skriver:

    1. 1950
    2. En ring och armband som jag har fått av min farmor i guld, ett halsband med berlocker från min mamma och sambo! De betyder så mycket för mig! Sen har jag en fläck på magen som min lillebror har en exakt likadan av, den skulle jag också vilja förvara någonstans!

  • Gunilla skriver:

    1950
    I smyckeskrinet, som jag suktat efter, skulle jag förvara mina smycken som inte är så dyrbara i pengar men dyrbara i minnen

  • Åse skriver:

    1. Väskan lanserades år 1950.
    2. I smyckesskrinet kommer en mycket speciell ring alltid få bo: en rysk diamantring från förra sekelskiftet, mycket välarbetad och söt och – lite ovanligt – gjord i silver på guld (inte tvärtom, alltså). Den var en gåva från en mycket god vän som tyvärr gått bort nu. Han visste att jag har ett stort rysslandsintresse och han var så noga med att förklara att jag aldrig, aldrig fick tappa bort den; att den skulle skydda mig från olycka genom livet. Det var så vackert gjort av honom!

  • Louise skriver:

    1. 1950
    2. Min farmor var en hårt arbetande kvinnan som älskade att klä upp sig. Hon sparade ofta till smycken, och när hon väl hade dem i sin ägo så älskade hon dem för resten av livet. Varje dag tog hon på sig olika smycken som matchade hennes kläder. Denna procedur gjorde hon dagligen, livet ut. Jag fick ärva ett flertal smycken av min farmor, smycken som hon tog väl hand om och älskade. Jag arbetar inom sjukvården och får inte bära smycken på jobbet. De ligger därför nu utspridda i olika små askar på ett hyllplan i min garderob. Jag skulle väldigt gärna vilja förvara mina smycken som jag ärvt av min farmor på ett fint och värdigt sätt, gärna i detta vackra skrin!

  • annCatrin skriver:

    1.1950
    2. Har fått mammas fina morgogåva spär ett halssmycke i Cameliadadmen. Det är mycket känslosamt att få det smycket av mamma nu när pappa inte finns längre. Självklart ska det smycket och några fler finnas i den fina asken!

  • Daniel skriver:

    1. 1950
    2. Jag har själv inget jag skulle förvara där i, utan jag skulle istället förvara min älskade flickväns alla smycken som så härligt ligger lite här o var istället för samlat i ett fint skrin 🙂

  • Kajsa H skriver:

    1. Rottingväskan lanserades 1950.
    2. Jag skulle förvara min mormors vigselring i skrinet som jag precis fått från min mor efter att mormor, som har varit sjuk i tre olika sorters cancer de senaste åren gett ringen till min mor som ville att jag skulle ha den.

  • Sandra L skriver:

    1. 1950
    2. Ett par guldörhänge som är det enda jag har kvar av min farmor.
    Dessa lockade hon med att jag skulle få om jag började skriva med höger hand istället för vänster då jag var liten:) jag gjorde det ett bra tag, men det naturliga för mig är vänster så förlåt mig farmor, jag gick tillbaks:)

  • Sofie skriver:

    1. 1950
    2. Så. Himla. Snyggt! Jag fick armband, halsband och örhängen av mormor och morfar när jag gifte mig förra året. Alla smyckena hade morfar gett till mormor vid speciella tillfällen, en fin liten serie smycken som jag blev så glad över att få! Hade gärna förvarat dem såhär snyggt.

  • Carolin skriver:

    1. 1950
    2. Ett litet lyckomynt som jag fann den dag och på den plats där vi förlovade oss. ☺️

  • Malin K skriver:

    1. 1950.
    2. Id-banden från BB skulle jag ha, ja sådana minnen som jag gärna tar fram och tittar på.. Ett fint sätt att kunna ha de framme så det är lätt att öppna och titta på i vardagen.

  • Caroline skriver:

    1.1950
    2. Min mormors vackra klocka som jag fick ärva från henne när hon gick bort för några år sedan. Hon betyder otroligt mycket för mig och jag är otroligt lycklig att jag har något från henne som jag använder själv varje dag och på så vis bär henne med mig var dag. Lycka hade varit att få ha ett vackert skrin där den får vila varje natt.

  • Thea skriver:

    1. 1950
    2. Min mormors Västerbottensring!

  • PiaL skriver:

    1. 1950
    2. Mina pappas vigselring. För stor för mig att använda, men affektionsvärdet är enormt!

  • Johanna skriver:

    1. 1950
    2. Vilket underbart skrin! I det skulle jag förvara en ring som jag fått av min farmor som hon fick av min farfar på 50-talet, och ett armband som jag fått av min mormor som hennes bror gjort. Förlorade alla mina smycken när vi hade inbrott men dessa två har jag kvar så de betyder extra mkt för mig!

  • Ia skriver:

    1. 1950
    2. Jag skulle förvara mina ärvda smycken i skrinet när jag inte använder dem då förstås.

  • Paola skriver:

    1) 1950
    2) Min allra första tappade tand!

  • Anna skriver:

    1. 1950
    2. Vår samling av utländska mynt!

  • Frida skriver:

    1950
    En guldkedja jag fått från min mormor & min gamla dagbok från lågstadiet som innehåller massor av roliga funderingar och barndomsminnen.

  • Elli skriver:

    1) 1950
    2) Ett äldre armbandsur där det står Eva-Lisa som är min mormors namn, klockan fick hon av sin make (min morfar).

  • Charlotta skriver:

    1/ 1950
    2/ Kärleksbrevet som min man skrev till mig på vår 18- åriga bröllopsdag!

  • Sofi skriver:

    1. 1950 lanserades Palmgrens rottingväska.
    2. När jag var liten älskade jag att titta efter stenar när vi var på stranden och de mest fantastiska har fått hänga med mig genom livet. Nu för tiden delar jag det här intresset med mina barn och det skulle vara fint att få förvara vår lilla, men omsorgsfullt ihopsamlade, stenskatt i det här makalöst snygga skrinet!

  • Erika skriver:

    1. 1950
    2. Mitt halsband med guldmedaljong som jag fick av min mormor då hon överlevde. Detta smycke har genom åren innehållit bilder på allt från favorithästen på ridskolan till killar i page, killar med grungelook och killar med backslick. Idag innehåller den det bästa jag har i livet, bilder på mina två små söner.

  • Vera skriver:

    1. 1950
    2. En blandning av gammalt och nytt! Jag äger inte många smycken, men de jag har är dyrbara för mig. I pengar mätt är de inte mycket värda, men vissa saker kan inte värderas. Tycker de förtjänar att förvaras med klass!
    Kram och god jul!

  • Jessica skriver:

    Fråga 1: 1950
    Fråga 2: Min älskade farmor gick bort för tre år sedan, tänker fortfarande på henne varje dag. Jag fick äran att ärva tre ringar som man sätter ihop så blir det rutiga mönster av stenarna. Jag rättade alltid till dessa när jag var liten. Tanken är att min älskade dotter ska få ärva dessa ringar när jag blir gammal och grå. Då passar det ypperligt att de ligger i en vacker smyckeslåda.
    Ha en fin kväll!
    Kram Jessica

  • Mari B skriver:

    1, 1950
    2, Jag skulle samla massa minnen i skrinet. Såsom mina första tänder som min pappa har sparat. Och andra minnen, kanske en del kort på de viktigaste och mest betydelsefulla minnen. De som har påverkat så att säga.

  • jessica Eliasson skriver:

    1) 1950
    2) ett guldhalsband med mitt stjärntecken fiskarna som jag fick av min farmor & farfar när jag föddes. Det är i stl barn så jag använder det inte numera. Men det ska ha den bästa förvaringsplatsen så klart.
    Ett skrin från Palmgrens.

  • Sara skriver:

    1) 1950
    2) skulle ha kort på mina söner och vårt bröllopsfoto, sen skulle jag även förvara mina mest betydelsefulla smycken som bröllopsring, morgongåva-klocka, min mammas armband och min sons eget tillverkade armband.

  • Sara skriver:

    1) 1950
    2) skulle ha kort på mina söner och vårt bröllopsfoto, sen skulle jag även förvara mina mest betydelsefulla smycken som bröllopsring, morgongåva-klocka, min mammas armband och min sons eget tillverkade armband.

  • Hanna skriver:

    1. 1950
    2. I somras friade min sambo till mig och sedan några månader tillbaka bär vi två fantastiska förlovningsringar. Våra ringar skulle passa perfekt i detta vackra skrin.

  • Johanna skriver:

    Denna vackra klassiker fyllde i år sextiofem,
    funnits sedan 1950 i rotting och kort rem.
    När jag Palmgrens hemsida scannat,
    jag funnit mycket mycket annat.
    Som detta otroliga skrin i skinn,
    tänk om den vore min!
    Min mormor har så snällt,
    gett mig något speciellt.
    När hennes händer pensel kunde hålla,
    hon med sin konst oss förtrolla.
    En målad brosch jag har i mitt förvar,
    en skatt att alltid hålla kvar.
    Den skulle jag förvara i mitt fina skrin,
    min egna personliga rubin.

  • Maria Jansson skriver:

    1. 1950
    2. När min farmor gick bort för 1 år sedan ärvde jag en liten summa pengar. Jag köpte mig en liten diamant ring som jag bär varje dag som ett fint minne av världens bästa farmor.

  • Kristina Olson skriver:

    1950 kom rottingväskan för första gången.
    I mitt skrin skulle jag alltid förvara mitt omega seamasterur som jag har ärvt av min moster som i sin tur ärvt det av min morfar. Det dras upp för hand så tidens gång känns påtaglig när man ställer uret. Att två så för mig betydelsefulla människor har burit klockan innan mig gör den extra speciell.

  • Elin B skriver:

    1. 1950
    2. Mormors gamla guldhalsband, dom få dagar jag inte bär det runt min hals.

  • Emma skriver:

    1. 1950
    2. I det vackra skrinet skulle jag lägga en liten guldberlock i form av ett fyrklöver, som jag fick av min bortgångna svärmor Lena.
    När jag precis fått min första son, som fötts med ett svårt hjärtfel och vi var i stor sorg gav hon mig smycket och sa:
    Tänk dig en en äng full med treklöver, och mitt ibland alla hittar du plötsligt plötsligt ett fyrklöver, så är det med din son.
    Det var så fint att hon kunde vända det svåra till något fint och speciellt. Smycket och tanken bär jag alltid med mig och den förtjänar en fin plats. Jag hoppas också att min son, som nu är 12 år kommer att få bli vuxen och kunna ärva det.

  • Helena Å skriver:

    1. 1950
    2. Bredvid mina vardagssmycken – den nätta diamantringen jag fick av mormor nör jag fyllde 18 som jag senare valde som vigselring och ett mammas stilrena, egendesignade guldhalsband – skulle min första (och enda) pyttelilla förlovningsring fortsätta följa med. Jag var sex år och brast i gråt när min vuxenbästis Ingela tog med mig till Guldfynd där hon och hennes Stefan valde förlovningsringar. Jag var ju också kär i honom! Så jag fick också en liten ring som jag sparat i över 30 år. Idag kommer den halvvägs över lillfingernageln, sen tar det stopp. 🙂

  • Karolin Granat skriver:

    Hej!
    1.1950
    2. Mina föräldrars förlovningsringar! Då de inte lever tillsammans idag och det på något sätt är ett bevis på deras kärlek och min existens. Jag har en oro! När jag var liten tömde en klasskompis mitt smyckeskrin ner i handfatet och inget gick att rädda och oron finns att samma sak ska ske om mina ungar får tag på mina mest värdefulla minnen. Dem ligger nu samlade i min hallåda (pinsamt men sant).

  • Karolin Granat skriver:

    Hej!
    1.1950
    2. Mina föräldrars förlovningsringar! Då de inte lever tillsammans idag och det på något sätt är ett bevis på deras kärlek och min existens. Jag har en oro! När jag var liten tömde en klasskompis mitt smyckeskrin ner i handfatet och inget gick att rädda och oron finns att samma sak ska ske om mina ungar får tag på mina mest värdefulla minnen. Dem ligger nu samlade i min hallåda (pinsamt men sant).

  • Anna skriver:

    1) 1950
    2) Min förlovningsring som jag fick i somras när vi förlovade oss på Hawaii skulle få en hedersplats i detta skrin på nätterna när jag inte bär den. Tillsammans med ett stelt guldarmband som jag fick ärva av min farmor och som var det enda som inte försvann när vi hade inbrott för 12år sedan. Så ett gammalt fint minne som får leva vidare tillsammans med ett nytt fantastiskt minne, precis som livet det gamla går i hand med nya upplevelser och händelser!

  • Frida R skriver:

    1. 1950
    2. En guldring som jag fått ärva av min älskade mormor. Hon hade på sig den varje dag och det känns fint att jag nu får ha den på mitt finger. En dag ska min dotter få ärva den och jag hoppas att den kommer att betyda lika mycket för henne.

  • 1950 lanserades rottingväskan.
    Jag tror det jag aldrig kommer vilja lämna ifrån mig är en liten porslinsflicka i en stol som jag fått av min mormor. hon fick den när morfar uppvaktade henne och då han gick bort så fick jag flickan. Den är fruktansvärt söt och bär på många fina minnen!

  • Mariel skriver:

    Väskan lanserades 1950.
    I skrinet skulle jag förvara en liten berlock jag fick av min bästis när vi var tonåringar- en liten porslinstupp från Portugal som jag blir lika glad av varje gång jag ser den!

  • Lena skriver:

    1950 lanserades rottingväskan.
    Jag vill ha ett säkert förvar till mina tre barns första tappade tand.

  • Lena skriver:

    1. 1950
    2. Mitt och min systers första "riktiga" halsband. Jag och min tvillingsyster fick vars ett likadant silverhalsband när vi var sex år gamla, och de har hängt med sedan dess. Vad vi älskade halsbanden som små, jag skulle garanterat kunna räkna tillfällena, då de togs av, på två händer. I takt med att vi växt har halsbanden ändå börjat sitta väl spänt runt halsen, så numer används de inte lika flitigt. Däremot är de vackra minnen som definitivt förtjänar en hedersplats i ett lika vackert skrin, i väntan på nya bärare.

  • Jowalle skriver:

    1. 1950
    2. Min pappas mormor kom till Sverige från Finland i ett skenäktenskap efter att ha överlevt tre krig. Hon lämnade i stort sett allt i Finland inklusive familjen men med sig hade hon ett halsband gjort av hennes bror i tenn. Halsbandet är robust men stilrent och står sig än idag och en dag hoppas jag att få lämna det vidare, i Palmgrens fantastiska smyckeskrin, så kan de åldras med värdighet tillsammans.

  • Karin N skriver:

    1.
    År 1950
    2.
    Livets frusna ögonblick, likt ädelstenar
    vilar i mitt skrin, sinnet lenar.

  • Rottingväskan lanserades 1950, och jag ville så gärna ha en sådan, men min ekonomi tillät inte sådana extravaganser.
    I detta fantastiska skrin skulle jag lägga de små brev och kort som jag fått av vår älskade dotter som tog sitt liv i augusti förra året. Det är det käraste jag har eftersom de ger mig så många fina minnen. Så skulle jag lägga de gamla smycken jag har efter mamma och min svärmor. Mina egna fina smycken skulle såklart också få en plats i skrinet.

  • Sandra skriver:

    1. 1950
    ÅH så fint <3 Jag skulle vilja förvara minnessaker. Har tappat många i min familj men har viktiga foton, smycken och andra personliga tillhörigheter som jag är livrädd om men ändå vill ha lättillgängligt <3

  • Karin skriver:

    1950 lanserades rottingväskan
    I skrinet skulle jag förvara en bit hushållspapper där min då 7 åriga systerdotter har skrivit "vill du ta hand om mig om något händer min mamma? I såfall ska du behålla halva det här pappret och ge andra halvan till mig"

  • Hanna skriver:

    1. 1950
    2. Detta underbara skrin skulle få rymma mina finaste små minnen genom livet och mina allra käraste smycken. Den bästa platsen skulle mitt armband i gammalt silver få – morgongåva från min man som gått genom hans släkt sedan 1800-talet. 🙂

  • Emma berglund skriver:

    1. 1950
    2. Smycken fran min mormor och farmor som inte lever langre tyvarr. Tillsammans med nya smycken med varde i, morgongava och morsdag presenter.

  • Emma skriver:

    1. 1950
    2. Min farmors förlovnings och vigselringar.

  • Sophie skriver:

    1. 1950
    2. Min klocka som jag fick av min hemskt snälla mormor i studentpresent. Den finaste och mest användbara present jag någonsin fått. Jag har den självklart på mig varje dag men den skulle få en prydlig sovplats i det ursnygga Palmgrens-skrinet!

  • MickeyyLi skriver:

    1. 19.50
    2. Alla de smycken jag formger och tillverkar själv nu när jag utbildar mig till Metallformgivare såklart 🙂 Vore fint att ha ett eget smyckeskrin bara för dem!

  • Sara Börjesson skriver:

    I detta fantastiskt vackra skrin vill jag äntligen få ordning bland mina smycken, så att jag kan ha några få men väl utvalda och välvårdade smycken hela livet.

  • Ingela skriver:

    1. 1950
    2. Mina vigselringar tar jag aldrig av mig men jag äger två smycken som för mig är det mest dyrbara jag äger – det enda materialistiska jag verkligen skulle sakna om det blev borta. Det är ett guldhalsband format som en droppe och ett stelt guldarmband med samma droppe gjorda av en guldsmed i min hemstad som jag lämnade för 18 år sedan. Halsbandet fick jag av mina föräldrar när jag föddes och armbandet när jag tig studenten.

  • Camilla P skriver:

    1950 var året.
    Min klocka, mina smycken och små vackra saker som gör mej glad

  • emilie a skriver:

    1. 1950
    2. Här skulle mina "vanliga" smycken samsas med de som kanske är ännu finare. Pärlarmbanden från mina barn

  • Sara Börjesson skriver:

    1. 1950
    2. I detta fantastiskt vackra skrin vill jag äntligen få ordning på mina smycken, så att jag kan ha några få men väl utvalda och välvårdade smycken hela livet.

  • Maria skriver:

    1. 1950.
    2. Ett favorit hängsmycke som jag fick i present av en för mig kär person.

  • Elin skriver:

    1950 lanserades rottingväskan.
    Med mig i livet hänger mitt halsband. En liten berlock i en enkel guldkedja. Jag har ärvt den av min mamma som själv alltid hade den på sig. Älskar det så mycket att det tyvärr inte skulle få vila så ofta i detta fina skrin, men har några andra smycken som verkligen skulle uppskatta denna fina förvaring!

  • Rebecka Andersen skriver:

    1. 1950
    2. Min älskade farfar gick bort för några månader sedan 96 år gammal, han lämnade sina medaljer från alla sina år i det svenska försvaret till mig och mina barn. Dessa medaljer är ovärderliga och förtjänar att förvaras i det vackraste skrinet.

  • Rebecka skriver:

    1. 1950
    2. Jag skulle förvara smycken och små saker som betyder något. Det kan vara gammalt som nytt, billigt och dyrt, egenköpt eller fått. Saker jag vill använda, minnas och bevara!

  • Maria skriver:

    Väskan kom till världen 1950.
    I detta skriv skulle jag bevara min blivande mans första kärleksbrev till mig! I det skrev han första gången att han var kär i mig och lämnade det hemma hos mig innan han flyttade 60 mil bort för studier. Jag kom snabbt efter och nu 4 år senare är vi snart äkta makar!

  • Maria W skriver:

    1. 1950
    2. Mitt lilla guldhjärta med bitmärken som jag fick när jag var liten.

  • Åsa Nilsson skriver:

    1. 1950
    2. Mitt guldarmband som jag fick ärva av min allra finaste farmor. Från armbandet dinglar en liten bingobricka i guld, eftersom att spela bingo var det bästa farmor visste. Varje gång jag kikar ner på min handled påminns jag om hur lyckligt lottad jag är som fick ha någon som henne i mitt liv. När minnet av henne inte hänger runt min handled borde det vila tryggt i ett vackert smyckeskrin.

  • Caroline skriver:

    1. 1950
    2. Dom smycken jag ärvt av min farmor, och mitt fina berlockarmband med en massa minnen på.

  • Mia skriver:

    1. 1950
    2. Har ett guldarmband med berlocker efter min mormor som jag vill ha med mig genom livet och även lämna vidare till nästa generation när det är dags.

  • Cecilia skriver:

    1.1950
    2.Min mormors mors guldörhängen som var så dyrbara för henne att hon svetsat ihop dess hängen bakom örsnibbarna.

  • Elisabeth skriver:

    1. Väskan lanserades 1950. Och jag har min mammas köpt på 70-talet. Kvalité lönar sig!
    2. Jag har två fina klockor, en som var min farfars och en som var min morfars. De behöver ett riktigt fint skrin att vila i.

  • Lovisa skriver:

    1. 1950
    2. Skulle förvara mina 3 mest betydelsefulla smycken där, en ring min mormor gav mig som hon hade låtit smida utav smycken hon har haft, en stel armring med en speciell text ingraverad som jag delar med min bästa vän och ett halsband med två berlocker som har bokstäverna J och M ingraverat, som står för mina två systrar.

  • Elin skriver:

    1. 1950
    2. I skrinet skulle jag förvara de smycken som betyder allra mest för mig. Som mormors favorithalsband och ring som jag ärvt, klockan som jag fick efter farmor och prinsessringen som jag fick av mina föräldrar den dag jag tog studenten. Med tiden skulle, förhoppningsvis, skrinet fyllas på med fler älskade smycken och någon gång i framtiden skulle skrinet gå i arv till någon som skulle älska smyckena och skrinet lika mycket som jag gjort.

  • sofia w skriver:

    1. 1950
    2. Skrinet skulle få stå på mitt nattygsbord och jag skulle lägga mina käraste smycken däri, men troligtvis även min dagbok. Har just börjat skriva dagbok igen och det är underbart – ger mig perspektiv och hjälper mig minnas!

  • Frida M. skriver:

    1. Väskan lanserades 1950
    2. Berlocken, berlocken med fotografiet av min mamma

  • Sara S skriver:

    1. Den fina väskan lanserades 1950
    2. Något jag kommer hålla kärt resten av mitt liv är min bonusfarfars förlovningsring som han lät gå i arv till mig. Trots att han hade egna barnbarn så behandlade han mig och och mina syskon som om vi också var av hans blod. Han hade testamenterat ringen till mig den påminner mig varje dag om hur jag vill leva; med ett öppet hjärta. Den skulle jag förvara i smyckesskrinet om jag vinner.

  • Sandra.R skriver:

    Vilket underbart pris!
    1. 1950
    2. Jag skulle inte lägga något traditionellt i skrinet, men nog lika så betydelsefullt.
    När jag träffade min sambo för 11 år sedan så hittade vi en lustig pinne på marken som vi delade på. Han fick en del och jag den andra. Vi har kvar dom än idag, och så länge vi har dom, så har vi varandra. En simple sak med mycket mening. Det är vad jag skulle lägga i skrinet.

  • Anna Olsson skriver:

    1) År 1950
    2) I skrinet skulle jag förvara ett armband som jag har fått från min farmor. Armbandet var en gåva till min farmors mamma som litet barn. På armbandet finns bokstaven A ingraverat och eftersom jag är hennes namne är armbandet nu mitt.
    Mvh, Anna

  • Madeleine skriver:

    1. 1950
    2. I skrinet skulle jag förvara min vigselring och armbanden som mina barn fick som nyfödda på BB.

  • Märta skriver:

    1. 1950
    2. Ett halsband i filigran som är ett kärt minne

  • Poonam skriver:

    1) Väskan lanserades 1950.
    2) När jag inte har på mig det (vilket jag allt som oftas har) så skulle jag lägga ett halsband som jag håller väldigt kärt, i skrinet. Det är ett halsband jag fått som klyschigt nog representerar mina barn – men på diskretaste vis. Det är respektive barns månadssten fast inte i något stort format utan bara väldigt små plattor av vitt guld.

  • E skriver:

    1950!
    Där skullejag förvara min dotters armband som hon fick i doppresent tills dess att hon är tillräckligt stor att kunna använda det tillsammans med mina egna smycken såklart

  • Karin Wallin skriver:

    1) 1950
    2) Det vackra berlockhalsband som jag ärvt från farmor, med bild på farfar i. Från början låg halsbandet i ett supervackert skrin, men det ärvdes av mina kusiner.

  • Linnéa K skriver:

    1. 1950
    2. Farmors halsband. Efter att hon gick bort fick min syster och jag gå igenom hennes smyckesskrin, och mitt bland all plast och bijouterier fanns det finaste halsbandet med hänge av silver och porfyr. Använder det mest av alla smycken.

  • Cecilia skriver:

    1. 1950
    2. I skrinet skulle jag förvara mina finaste smycken. Det ärvda pärlhalsband och armbandet av plastpärlor som min brorson gjort i förskolan.

  • Caroline W skriver:

    1. År 1950
    2. Jag skulle vilja ha en vacker förvaring av de smycken som jag inte använder till vardags men vill vårda för de speciella tillfällen livet erbjuder. Exempelvis mina bröllopssmycken och en ärvd ring.

  • Angelica skriver:

    1. 1950
    2. Pärlhalsbandet som jag har ärvt från mormor och som hon fick av morfar i morgongåva

  • Kerstin B skriver:

    1. 1950
    2. Ett foto på mina barn. ❤️

  • Lina L skriver:

    1. 1950
    2. Saker som motiverar mig. Mina två käraste ägodelar. Min glädjebok. Här skriver jag ner riktigt lyckliga händelser i livet, varma kommentarer jag får men även fyller jag den med klyschiga ordspråk och bilder. Jag öppnar den när självkänslan sviker eller på en allmänt grå dag. Ett visitkort jag fick i handen efter ett möte inför en kommande praktik på mitt drömjobb. Det släpper jag aldrig.

  • Helena F skriver:

    1) 1950
    2) Jag skulle förvara nyckeln som gick hem till min farmor. För mig symboliserar den trygghet, kärlek och allt roligt vi delade trots att hon sedan länge är borta och låset utbytt.

  • Johanna skriver:

    1.1950
    2. Jag skulle bevara ett fotografi på min farfar och min nyfödda pappa som togs precis när de kom över gränsen till Sverige efter att flytt Finska vinterkriget, särskilt viktigt att bli påmind i dessa dagar om medmänsklighet❤️

  • Ina skriver:

    1. 1950
    2. Min mormors halsband med gnistrande fasetterade plastpärlor. Kanske inget pengavärde men det är så härligt och gör mig glad.

  • Matilda skriver:

    1. 1950
    2. I skrinet skulle jag förvara mitt pärlhalsbandet jag ärvt av min farmor tillsammans med favorithalsbandet som min 3 årige son gjort till mig.

  • Åh, så fint!
    1. 1950.
    2. Hoppas på att få lägga en framtida förlovnings- och vigselring däri. Eller nä, det vill jag ju ha på mig alltid! 🙂 Så det får bli mina andra favoritsmycken då. Som barnen aldrig ska få komma åt att dra ut och leka med, hihi..
    Kram Matilda

  • Teresia skriver:

    1. Året var 1950.
    2. Min pappa förvarade min mammas smyckeskrin i bankfack till det att jag fyllde 18 år (min mamma gick bort när jag var 7 år). Jag hade inbrott i min lgh för två år sedan och smyckeskrinet gick då sönder och jag blev av med alla smycken förutom en berlock som jag bar på mig. Jag kommer att förvara den i skrinet.

  • Tobias skriver:

    1. 1950
    2. Först skulle skrinet bara innehålla det halsband som jag ska ge min fru i julklapp. Därefter hoppas jag att det skulle få sällskap av våra ringar (även min, jag lägger den på så många slarviga ställen idag) i många år framöver.

  • 1950
    Mina kära smycken

  • Emmelie skriver:

    1. 1950
    2. Vet ni vad? Jag skulle inte ha smycken i den, utan jag skulle göra den till en gladlåda. Den är så fin och snygg och jag vill verkligen att den ska sprida glädje varje dag. Jag skulle göra den till en gladlåda. Varje kväll ska vi i vår lilla familj få lägga en liten lapp där i med vad vi har varit glada eller tacksamma för just idag. Varje söndag ska vi sedan titta på lapparna och sedan spara dom i ett album. På så sätt blir man glad av att se smyckeskrinet varje dag, varje vecka och år efter år.

  • eva skriver:

    1, 1950
    2, Min dotter är nio år – hon skulle få skrinet för sina smycken – de hon redan har och de framtida

  • ing-marie skriver:

    1. 1950
    2. Mitt Bismarck-armband i guld som är det enda jag har efter min farmor <3

  • 1. 1950
    2. När min morfar somnade in bar han ett tunt guldhalsband runt halsen. Ett halsband som överlevt två världskrig, en fru, barn och barnbarn, men även resor till Amerika och ut i Europa. Den skulle få ligga där i skrinet och få finnas till. I ytterligare decennier.

  • Lisa skriver:

    1. 1950
    2. Mitt guldhjärta som jag fick när jag döptes av mormor och morfar

  • Ana K skriver:

    1950
    Vigselringarna som min mamma och pappa hade när det gift sig. Pappa gick bort när jag var 18 år och det är ett otroligt kärt minne att ha deras ringar.

  • Julia skriver:

    1. 1950
    2. En ring från min farmors mor som jag fick när jag döptes. Fina stenar som barnen plockat och vill spara. Ett kompiskort från min uppväxt. En liten silverask med en lapp från min farmor. Två ultraljudbilder. Min första klocka som tappat en visare. Ja de där små sakerna som ligger utspridda som får mig att le när jag hittar de…!

  • Linda skriver:

    1950
    Jag skulle förvara min Daytona Rolex i skrinet. En snygg klocka i ett snyggt skrin från Palmgrens. Perfect match!

  • Laura skriver:

    1. 1950
    2. Det viktigaste jag skulle ha i det här fina smyckeskrinet är min mormors vigselring från 1958, ett smycke som jag hoppas kommer gå i arv till min dotter.

  • Åsa skriver:

    1. 1950.
    2. Jag har alltid varit svag för ringar och under åren har jag samlat på mig en del. Från mamma och mormor kommer några, men även de jag köpt själv eller fått i present genom livets alla skeden. Och mina gamla pass skulle också få plats i den vackra boxen! Har svårt att göra mig av med dom, de samlas trots att de gjort sitt, kanske just för att de varit med på resorna jag gjort och därför liksom innehar så många minnen!

  • Maria skriver:

    1. År 1950
    2. Det finaste, och för mig mest värdefulla, är en ring som jag låtit tillverka av min mormors, farmors och mammas vigselringar. De har satts samman till en gemensam ring. Den betyder otroligt mycket för mig!

  • Erika skriver:

    1.1950
    2. Jag skulle lägga i min mammas smycken som jag ärvt. De låg i en hembyggd trälåda som jag älskade att titta i och känna på skatterna. Några använder jag. Så skulle jag lägga i mina smycken. Inte så många, inte så dyra, men saker jag tycker om. En blandning av hennes och mina smycken skulle ligga där i.

  • Alex skriver:

    1.
    1950
    2.
    Jag skulle nog ha det som en skrivbordsask. Fina pennor. Gem, finsaxen, washitejp och annat pysdel. Den matchar dessutom min kontorsstol i läder:)

  • eva skriver:

    1. 1950
    2. Jag skulle väl sagt vigselringen men den har jag ju alltid på mig så det får bli mitt lilla dophjärta av guld som är alldeles sönderbitet av mig när jag var liten.

  • Hanna skriver:

    1:1950
    2: farmors ärvda guldarmband med berlocker såklart!

  • Karin skriver:

    1. 1950
    2. Alla mina fina plasthalsband som mina barn gjort till mig!

  • 1. 1950.
    2. Mn vackra ring som jag fick av min farmor när jag var 8 år, jag minns det som det vore igår när hon sa till mig att jag fick den då jag beundrat den och tyckt den varit så fin. Självklart så fick min pappa ha hand om den tills jag var vuxen och när jag fyllde 18 år fick jag den, och den har alltid en fin plats i mitt hjärta och i mitt skrin då den tyvärr är något för liten för mig.

  • Marie skriver:

    1. 1950
    2. En fjärilsbrosch som jag ärvt efter min farmor. Hon köpte den i slutet på 50/talet när hon gick igenom en oerhört tuff period i ditt liv och använde den domen lycko- och styrkeamulett. Nu har jag, i egenskap av hennes enda barnbarn, den i min ägo och den förtjänar den finaste förvaringen.

  • Ernesa skriver:

    1. 1950
    2. De få foton jag har kvar från min barndom.

  • Johanna skriver:

    1. 1950
    2. En guldring med en stor grön sten i. Ringen vanns av min morfar på poker och gavs till mormor som i sin tur gav den till mig. Ett fint minne av människor som inte längre finns bland oss.

  • Oscar skriver:

    1. 1950
    2. ultraljudsbilderna på mina två barn samt vårt bröllopsfoto, såklart! eftersom det är mitt allt 🙂

  • HannaB skriver:

    1. år 1950
    2. En sak som jag har haft med mig hela livet och som jag inte låter någon annan komma när är min gosehund Pelle. Pelle har varit med om mycket och år 1983 döptes han om till snusk-Pelle efter att jag under en kräksjukeperiod råkat kräkts ner honom. Som den handlingskraftiga treåring jag var insåg jag att mina föräldrar inte kunde tvätta Pelle åt mig så jag tog saken i egna händer. Och spolade ner Pelle i toaletten. Orsakade stopp i hela hyreshuset men Pelle blev ren – och omdöpt. Han har flyttat med mig till Italien, Grekland och Nederländerna och runt i Sverige. Nu sitter han i min walk in closet och ler åt mig varje morgon.

  • Johanna skriver:

    1. 1950
    2. Mitt armband med texten "Courage dear heart"

  • Emma Persson skriver:

    1. 1950
    2. Ett halsband med ett hjärta i guld som jag fick av min mormor i doppresent!

  • Violina skriver:

    1. Väskan lanserades år 1950.
    2. Mina älskade föräldrar är borta sedan många år.
    Saknar dem väldigt mycket, fäller ofta av längtan en tår.
    De gav mig en barndom och uppväxt så trygg och underbar.
    Många fina minnen jag har av dem, och allt jag i hjärtat spar.
    När min mor fyllde 50 år fick hon en vacker gåva av min far.
    Ett skimrande, äkta pärlhalsband med ett lås av guld var gåvan hon fick, i ett omsorgsfullt inslaget paket.
    Min far en enkel arbetare var. Han hade sparat till presenten i år, månader och dar’.
    Vid alla kalas och festliga tillfällen hon pärlhalsbandet bar.
    Jag fick sedan ärva halsbandet, och det är det käraste smycket jag har.
    I det tidlösa tjusiga smyckesskrinet jag vill pärlhalsbandet förvara.
    Som min mor jag använder det vid festliga tillfällen och högtider bara.
    Till nästa generation smycket skall vårdas ömt, så inte minnena av våra förfäder någonsin blir glömt.

  • Emma skriver:

    1. År 1950
    2. Den tunna sköra guldringen som min mormors farmor en gång bar. Den kan jag inte själv använda till mina smala kontorsfingrar. Jag skulle också lägga ner en gammal manschettknapp av horn som också någon gammal släkting har haft.

  • Emma skriver:

    1. 1950
    2. I det fina läderskrinet skulle jag förvara kärleksfulla minnen från livet. En gammal släktings vigselring, ett halssmycke från en barndomsvän och min första morsdagspresent.

  • Micaela skriver:

    1) 1950 2) mitt nyinköpta återinskaffade stiliga emaljarmband från Hermes borde få vila lite då och då i ett sånt tjusigt skrin. Fast så himla ofta kommer det nog ändå inte få ligga där. Ändå. Jag hade nämligen länge önskat mig ett, i mer än i 10 år faktiskt, som minne efter min tid som boende i Frankrike, då jag hade gått och trånat efter ett armband som "alla fransyskor" bar – och jag ville också gärna vara en riktig fransyska : ) Så fick jag ett till slut och i en oväntad och onödig olycka så gick det tyvärr sönder, strax efter. Stor sorg och knappt använt! Men för bara några veckor sedan var jag återigen i Paris och spatserade in på Hermes, och har nu ett nytt i min ägo igen. Nu bär jag det ofta, ofta! Men om nätterna borde det väl ändå få sova skönt i ett lyxigt skrin från Palmgrens. Don efter person. Och då talar jag förstås bara om armbandet.

  • Esther's mamma skriver:

    1. 1950
    2. I asken lägger jag min 3 årings favoritsaker så att locket måste öppnas varje dag -tänk så fantastiskt att få se spår av växande händer och den patina det ger -asken i sig blir ett minne med tiden!

  • Sofia skriver:

    1. 1950
    2. En bit björknäver som betyder mycket för mig.

  • Elisabeth skriver:

    1) 1950
    2) Jag älskar smycken och har gjort mycket vackra fynd på loppis och auktion genom åren. Mina favoritfynd skulle gärna få pryda detta underbara skrin!

  • Mimmi Staaf skriver:

    1. 1950
    2. Min ring som jag låtit tillverka av nersmält silver av mina skilda föräldrars förlovningsringar <3

  • ida skriver:

    1. År 1950
    2. En liten gröngul fågel i trä som jag fått av min farmor när jag var liten. Farmor var, och är än idag genom alla minnen av henne, en stor förebild för mig. Fågeln köpte hon på en av alla sina resor runtom i världen. På den tiden var det inte vanligt att kvinnor reste själva, men farmor gjorde precis som hon ville, och tog med sig vackra ting hemåt.

  • Jenny Olsson skriver:

    1. 1950
    2. Jag har en liten teckning sparat efter att farmor lärde mig hur man målade hundar med tummen! Men jag har ett superduber trasigt skrin, så hoppas givetvis på ett nytt!

  • Anna L skriver:

    1950
    brev mellan mig och mamma som är minne jag har kvar av hene

  • Anette skriver:

    1) 1950.
    2) Farmors förlovningsring och pappas vigselring är viktiga minnen för mig från två kära anhöriga som inte finns hos oss längre.

  • Helena S skriver:

    1. 1950
    2. Jag skulle lägga mina vigselringar i skrinet varje kväll och även förvara min morgongova där i, ett namnhalsband med mannens och sonens namn på!

  • Lisa skriver:

    1. 1950
    2.
    En våning skulle användas till mina äldre smycken. Ärvda smycken från min farmor och smycken jag sparat från när jag var barn. På den här våningen är det monetära värdet lågt men affektionsvärdet högt.
    Nästa våning är till mina finsmycken. Här blandas presenter med investeringar. På den här våningen är minnena många och varje smycke bärs med omsorg.
    Den översta våningen är till mina vardagsycken. Klocka och förlovningsring tillsammans med de smyckena man alltid tenderar att välja till vardags. På den här våningen lever vardagshjältarna.

  • Emelie skriver:

    Hejhej!
    1. 1950
    2. I skrinet skulle jag förvara betydelsefulla smycken och ting med ett visst affektionsvärde. Det kan bland annat vara det halsbandet jag fick av min farmor när jag föddes men även ett litet polaroidfoto på mig och min bästa vän från förra nyår. Jag hoppas att med åren kunna fylla skrinet med smycken och annat som är värt att förvaras i det.

  • Karin skriver:

    1. 1950
    2. Mina smycken som jag ärvt efter mormor och farmor. Mormor kunde vara sträng och hade oklanderlig smak (alla henns väskor var från Palmgrens och hennes skor från Bally) och farmor älskade äventyr och lärde mig allt jag kan om botanik.

  • Britt-Inger skriver:

    1. 1950
    2. Har länge letat ett fint smyckeskrin och här fanns det! I det skulle jag lägga mina egentillverkade silversmycken tillsammans med de guldsmycken jag genom åren fått av mina föräldrar som inte längre finns i livet.

  • elfa skriver:

    1. 1950
    2. Min ärvda ring från min mormor som jag tyvärr aldrig träffade men den har två stenar som symboliserar tvillingar då hon liksom jag är tvlillingmamma

  • Emma Kirkhoff skriver:

    1. Rottingväskan lanserades 1959.
    2. I skrinet skulle jag förvara två älskade smycken: min fina klocka som jag fick av min man på vår första bröllopsdag, samt en ring som jag fick i somras, dagen då vår son var beräknad att födas.

  • Annelie Å skriver:

    Oj vad många som tävlat!
    1) 1950
    2) Ett brev jag skrivit till min man och mina barn som ligger i ett igenklistrat kuvert. Om det skulle hända mig något har jag skrivit ett par rader som jag gärna vill att dom ska veta. Hur mycket jag älskar dom och hur lycklig dom gör mig. Det brevet borde få en bättre plats än min strumplåda…
    Tack för en snygg och inspirerande blogg!

  • Lena E skriver:

    1. 1950
    2. Min mormors silverhalsband med en hemtitdroppe. Jag har alltid älskat detta smycke, men visste först inte att det hade varit min mormors, en av få saker som finns kvar efter henne, hon dog när min mamma var 5 år och 10 år senare brann huset upp tillsammans med nästan allt som hade varit hennes saker. Tittade för länge sedan på det enda fotot som jag har på henne riktigt ordentligt och såg att hon hade ett halsband på sig. Tog fram förstoringsglaset, för jag tyckte att jag kände igen det, och där var halsbandet som jag alltid har älskat sedan jag fick det. Då började jag nästan gråta,

  • Katarina skriver:

    1. 1950 lanserades väskan.
    2. Om jag vann detta fantastiskt fina skrin skulle det faktiskt mestadels stå tomt i hyllan. Men ibland, vid väldigt speciella tillfällen, när "piraterna" kommer till byn för att fly undan rättvisan och gömma sin skatt skulle deras skatt få ligga i skrinet. "Skattkistan" gömmer de sen på ett superhemligt ställe och lägger sen ut spår i form av ledtrådar till mina barn (6 och 4 år). Barnen ger sig sen fnittriga och förväntansfulla iväg på en tvättäkta skattjakt. De älskar verkligen dessa skattjakter som sätter guldkant på både deras och vår vardag. Och tänk om piraterna nästa gång hittar en riktig skattkista för den äkta skatten!!?

  • Vicki Andersen skriver:

    Min mors vigselring som jag har haft i en liten låda sen 1978.
    Jag var bara ett barn när jag fick denna ring efter hennes död. Men på något märkligt sätt har jag lyckats att inte tappa bort detta fina minne. Den har varit med om många resor då jag bott både i Frankrike , Schweiz , USA och Danmark.
    Nu när jag är tillbaka här " hemma"" , så önskar jag mig nu att kunna få lägga ringen i detta vackra skrin.

  • Vicki Andersen skriver:

    Åh glömde och kunde inte redigera …..
    Rottingväskan lanserades 1950
    Min mors vigselring önskar jag att få lägga i detta vackra skrin

  • Johan Tell skriver:

    1. Palmgrens lanserade rottingväska 1950.
    2. Det skulle bli min frus skrin. Gissar att hon skulle ha sina vigselringar i skrinet.

  • Gun Andreasson skriver:

    1.1950
    2. I skrinet förvarar jag min mormors brosch, min mammas klocka, min pappasklocka. Ingen av dem lever längre. Och så mina finaste smycken och foto av mina käraste. Brinner det tar jag med mig skrinet.

  • Lotta skriver:

    1. 1950
    2. Jag skulle förvara mina smycken i skrinet. Men även ett betydelsefullt brev som jag fått.

  • Marie skriver:

    1) 1950
    2) Mina örhängen som jag fick av min man när min dotter precis kommit till världen, samt de smycken jag håller extra kärt.

  • Kajsa Persson skriver:

    Här kommer svar på frågorna!
    1950 lanserades rottingväskan
    Jag skulle bli så glad om jag vann, har eg aldrig haft något bra smyckeskrin. Det jag vill ska finnas där är örhängen som min mormor gjort. De är ett fint minne och behöver en fin plats att få vara i:)

  • Marika skriver:

    1. 1950
    2. En blå brosch jag alltid lekte med hemma hos mormor när jag var liten och tillslut fick av henne. Brukade tycka det var en stor, vacker diamant från en svunnen era och trots att den inte innehar något pengavärde eller är något jag använder betyder den oerhört mycket för mig.

  • Lotta skriver:

    1.1950
    2. Smycken och vackra minnen.

  • Sandra skriver:

    Wow så snyggt!
    1. 1950
    2. Min lyckopeng som jag fick som liten fortsätter att följa mig genom livet och får en given plats i en av skrinets vrår.

  • Sassy skriver:

    1. 1950
    2. Ett par diamantörhängen. Dem har gått i arv från generation till generation. Jag fick dem av farmor i studentpresent och bar dem 10 år senare på mitt bröllop…

  • Elin skriver:

    1. 1950.
    2. Min dagbok! 🙂

  • Lisa skriver:

    1) 1950
    2) Vad som kommer ligga i denna vackra låda om jag vann den kommer vara föränderligt, precis som livet. Vad jag tycker är vackert och nära mitt hjärta idag kommer med stor sannolikhet inte vara detsamma som om 20 år. En sak är säker, lådan kommer förbli vacker oavsett vad jag fyller den med.

  • Sofia skriver:

    1. Väskan lanserades 1950
    2. I ett trasigt gammalt smyckeskrin som inte längre går att stänga har min mamma sparat id-banden från min födsel. Dessa har jag nu fått för att förvara tillsammans med id-banden från min dotters födelse feb-15. Jag har ännu inte hittat nån bra plats och de har fått flytta runt mellan lådor och skokartonger. Behöver en vacker och tidlös plats att förvara dem tills min dotter en dag tar över dessa minnen.

  • Elin skriver:

    1. Den lanserades 1950.
    2. Bland annat så kommer jag förvara en ympkniv som jag fick av min morfar när jag påbörjade min utbildning med växtinriktning, en gåva som han i sin tur fått av sin far som arbetade inom detta.

  • Emma S skriver:

    1. 1950
    2. Klockan jag ärvt efter min gammelfarmor, mitt finaste halsband som min femårige son valt ut till mig i födelsedagspresent, mina fina örhängen jag får i julklapp varje år av mil sambo samt min framtida vigselring (om jag nu någonsin blir gift)!

  • Carin skriver:

    1) 1950
    2) En Georg Jensen-ring som jag bekostade med guld från farmors vigselring, del av en klockkedja från mormors far och guldsmycken jag fått av min mamma och ej använder. Jag bär dem, och alla minnen med mig i ringen. Skrinet skulle jag hålla hårt i!

  • 1. 1950.
    2. Jag förvarar de smycken jag har fått genom livet från dophalsband och armband från min första födelsedag till ribg från studenten, armband från mamma och pappa och alla vackra halsband min man har gett mig.

  • Madeleine F. skriver:

    1) Palmgrens tidlösa rottingväska lanserades år 1950.
    2) Skrinet skulle fyllas med smycken och klockor jag fått i gåvor sedan barnsben, alla med olika betydelse. Det som skulle tillföra magi till skrinet är dock en blond liten hårlock som min mor sparat, sen vill jag gärna spara små brev som min små gossar producerar med glädje. Allt i ett litet skrin!

  • Helena skriver:

    1. 1950
    2. Min mormor betydde allt för mig, och trots att det 27 år sedan hon hastigt dog kan jag fortfarande sakna henne så fruktansvärt mycket. I detta vackra skrin, som kommer att leva lika länge som kärleken till min mormor, skulle jag därför förvara ett gammalt foto av henne.

  • Cajsa skriver:

    1. 1950
    2. Vilket underbart vackert skrin! Jag hade valt banden från bb som jag & min dotter bar. Ultraljudsbilder. Och några personliga brev som betyder så mycket för mig!❤️ Sedan vill jag såklart fylla på efterhand med fler betydelsefulla saker.

  • 1. 1950
    2. Min förlovningsring är det smycke som betyder allra mest för mig. Jag arbetar inom vården och där får ringar inte bäras och därför hade det varit fantastiskt att förvara min ring i ett så vackert och tidlöst smyckeskrin.

  • Sofia skriver:

    Året var 1950
    I det vackra skrinet vill jag förvara mitt och mina tre döttrars halsband med guldhjärtan. Att ta fram skrinet med dessa hjärtan och titta och påminna mig om hur värdefullt livet, mina barn (mina Hjärtan) och jag är, att jag mot förmodan har fått lyckan att vara med i min fina fina familj och att vi nu fortsätter att leva tillsammans och fylla på det vackra skrinet med nya vackra ting från vår väg genom livet…

  • Lena skriver:

    1950
    Däri skulle jag ha en sprillans ny cocktailring som klär skrinet.

  • Erica Ö skriver:

    1. 1950
    2. Min mormors helt fantastiska gamla recept. Tänk "soup nazi" så ver ni hur värdefulla dessa är!

  • MsSixten skriver:

    1.) 1950
    2.) Ett vackert silverhalsband i med ett hjärtehänge som jag fått av min morfar.

  • christne skriver:

    1 1950
    2 Åh det smycke som är viktigast för mig sitter på min handled hela tiden, en kedja från min mamma som hon fick av pappa. känner mig helare med denna på. Skrinet är otroligt vacker o skulle få rymma något jag inte har än. Jag vill så gärna ha en ring, som alla andra har som tillhör någon. Jag sparar själv, den skulle få bo däri.

  • Anna Längberg skriver:

    1. 1950
    2. Hemligt ting som jag förvarar, både i mitt hjärta och förhoppningsvis i detta vackra skrin

  • Jessica skriver:

    1950
    Små notes barnen skriver genom åren.

  • Linnea skriver:

    1. 1950
    2. En liten bärnsten som jag hittade när jag var på strandpromenad en tidig vår med min familj som liten på Bornholm. Denna lilla till synes obetydliga sten har jag haft med mig hela livet sedan dess och påminner mig om havet, naturen, familjen och själslig ro.

  • Catarina Nylund skriver:

    1. Väskan lanserades 1950
    2. Jag skulle bara ha mina finaste och värdefullaste smycken i skrinet. Som pärlhalsbandet som jag fick av min faster som gått i arv, men speciellt det lilla guldhjärtat jag fått av min mamma.

  • 1. 1950
    2. Jag har bara några få fotografier kvar från förr… de skulle få ligga i skrinet!

  • Marta skriver:

    1. 1950
    2. Min historia vill jag bära med mig i skrinet och överlämna till nästa generation.
    Alla smycken bär på en berättelse.

  • Linda skriver:

    1. Året är 1950
    2. Efter en stor prestation förra vintern med ett godkänt resultat och en auktorisation som revisor rikare så gick jag iväg och belönade mig med klockan med stort R!Ligger brevid mig varje natt på nattduksbordet och påminner mig om den otroligt bra prestationen. Denna skulle få pryda skrinet nattetid och dagtid är det en skönhet bara så som skrinet är!

  • Marielle skriver:

    1. 1950
    2. I det vackra skrinet skulle jag bland annat ha med mig ett halsband i vitt guld som jag ärvt utav min farmor. Hon fick det utav min farfar på deras första bröllopsdag. Det betyder väldigt mycket för mig och jag har alltid på mig det om jag behöver lite extra kraft och pepp inför något.

  • Kristin skriver:

    1. 1950
    2. Skulle förvara smycken som jag fått ärva från min farmor, som har ovärderligt värde för mig. Men även en lock från min sons hår och foton på de som jag älskar!

  • Helena Käll skriver:

    1. den magiska väskan lnserades 1950. Min mormor hade en sån, nu har jag fått ärva denna fina ting.
    2. I mitt smyckeskrin skulle jag förvara mina smycken. Framförallt en guldfisk sol jag fick när jag föddes på en armbandslänk. Då jag är född i fiskarnas tecken.

  • Linda Engberg skriver:

    1. 1950
    2. De 2 unika ringarna från äktenskapett med sönernas pappa. Killarna ska få varsin att ge sin käresta, om de vill.

  • Marie Lindahl skriver:

    1: 1950
    2: I mitt smyckeskrin skulle jag förvara en medaljong som min mormor fick när hon fyllde 8år. Och som jag sedan hennes barnbarn fick och som hon ville ska gå vidare i generationer. Så den ligger mig väldigt varmt om hjärtat, nu när hon inte finns längre känner jag ett stort ansvar för denna medaljong och den tycker jag ska ha den bästa förvaringsplatsen i ett Palmgren smyckeskrin. 🙂

  • Karin Schnell skriver:

    1. År 1950
    2. I mitt skrin kommer ett pärlcollier att ligga som jag bar på mitt bröllop. Jag fick det av min mamma och hon i sin tur av sin mamma.

  • Jenny skriver:

    1. 1950
    2. Jag skulle förvara ett halsband som jag fick i doppresent av min mormor och morfar, två personer som betytt mycket för mig i livet.

  • Cornelia skriver:

    År 1950.
    Skrinet skulle bli en gåva till vårt kommande barn, att samla minnen från de första åren för att sedan fyllas på med smycken som går i arv. Ett fantastiskt fint skrin att följa med hela livet.

  • Sanna skriver:

    1. 1950
    2. Jag har två saker jag är extra rädd om och gärna förvarar i ett Palmgrens smyckeskrin, min mormors vackra förlovningsring och de små askarna med mina barns första tappade tand. Viktiga och kära minnen allihop!

  • Madeleine skriver:

    Vilken underbar tävling!
    1. År 1950
    2. I mitt skrin skulle jag förvara minnesvärda små kärleksförklaringar som min man lämnar efter sig vissa morgnar innan han åker till jobbet. Små lappar ich ord som betyder så mycket för mig!
    Allt gott!

  • Sara skriver:

    1. Rottingväskan lanserades år 1950
    2. I detta vackra smyckesskrin ska jag lägga det som gör mig extra fin. Minnen som jag håller kära, smycken som jag fått av mina nära. Ett arv, en gåva och något nytt av personer jag fått som mycket betytt. Om de får ligga i detta skrin och vila skulle jag mycket nöjd kunna smila.

  • Sara skriver:

    1. 1950
    2. Jag hoppas att min dotter kommer förvara sitt helhjärtat och andra saker hon gillar i skrinet.

  • Åsa Wallenrud skriver:

    1. 1950
    2. Något som följer med genom flyttar, kärlek, besvikelser och lycka är ett pärlhalsband jag fått av min gammelmormor. Vackert, pärlemorvitt och lyxigt.

  • Mia P skriver:

    1. Väskan lanserades 1950
    2. När min sambo friade hade han bett min mamma om ringar från äldre släktingar. Han hade med sig tre stycken till Berlin dit han lurat mig, men ingen passade mig. Tvärt om var två av dem stora som rockringar! Så förutom den jag bär varje dag, så är dessa tre ringar nu vackra minnen inte bara utav mina släktingar, utan även vårt lilla äventyr i Berlin. Ringarna skulle jag med glädje förvara i skrinet.

  • Melanie skriver:

    1. Den klassiska rottingväskan från Palmgrens lanserades 1950. 🙂
    2. Det smycke som betyder mest för mig är mitt Aftonstjärna-halsband. Det är en replica av Arwens halsband från Lord of the Rings-filmerna. Det betyder otroligt mycket för mig, både för att jag är en nörd men mest för att det var min älskade mamma som gav mig det. Jag brukar då och då ta upp halsbandet bara för att titta på det och känna hennes kärlek i det. 🙂

  • Jenny skriver:

    1. År 1959
    2. Min pappa gick bort när jag endast var 16 år och jag har sparat det halsband han hade på sig dagligen. När jag saknar honom alldeles för mycket eller när jag i olika situationer där jag hade behövt hans råd, tar jag fram det och minns honom och vad han skulle ha sagt. Det halsbandet, tillsammans med sparade hårlockar ifrån när barnen var små skulle jag vilja förvara i detta vackra skrin.

  • Jeanette skriver:

    1. 1950
    2. Ett brev från mig till mina älskade barn där jag beskriver min kärlek till dem. Skulle ngt hända mig så vill jag att de ska veta hur mkt de betyder för mig o min stora kärlek till dem.

  • Jenny skriver:

    1950 menar jag såklart, slant på tangentbordet 🙂

  • Fredrik Hörberg skriver:

    1. 1959
    2. Jag skulle spara foton på mina barn. Så förutsägbart, men man har ju inget värdefullare. 🙂

  • 1. 1950
    2. Helt klart foton på mina kära små barn.

  • Hanna Olson skriver:

    1. 1950
    2. En handfull snäckor som jag plockade på min första långresa, backpackade på Nya Zeeland med en tjej jag inte riktigt kände som sedan blev min bästa vän för livet!Så manga fina minnen från den resan.

  • Ida skriver:

    1. 1950
    2. Mina ringar! Förlovningsring, vigselring, 25-årsring från mina föräldrar och ärv ring från mormor. Genom dem bär jag med mig en liten del av alla nära varje dag.

  • 1) 1950
    2) De vackra diamantörhängena som jag fick låna av min svärmor till mitt bröllop (som "something borrowed") men som jag sedan fick behålla. Ett drygt år senare hade mina föräldrar inbrott i sitt gem där tjuvarna tog kassaskåpet innehållande alla min svärmors smycken och arvegods. Det enda hon hade kvar var dessa örhängen som hon snällt nog lät mig behålla trots att jag erbjöd dem tillbaka. Jag kommer alltid att förvara dem tryggt och ta fram dem vid extra speciella tillfällen.

  • Emma skriver:

    1) 1950
    2) I studentpresent fick jag av farmor ett pärlhalsband med dosserade pärlor. Det fick hon i morgongåva av farfar när de gifte sig och min mamma lånade det och bar det när hon gifte sig med min pappa. Jag hoppas att jag en dag bär det när jag gifter mig med mitt livs kärlek. Fram tills dess skulle jag gärna förvara det i ett vackert skrin.

  • Teresia skriver:

    Hej
    1: 1950
    2: Mina finaste smycken skulle så klart hamna i detta smyckeskrin men hedersplatsen skulle min vackra ring som är gjord av nersmält guld från en ring min far alltid bar. När han gick bort fick jag ringen av min mor och numera är den omgjord för att passa tillsammans med mina vigselringar och har barnens namn ingraverat på. På så vis bär jag alltid med mig minnet av min far samt det allra käraste jag har, barnen.
    Kram
    Tessa

  • Lämna ett svar

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *