I slutet av den här veckan är det Formexmässa i Stokholm och mailboxen svämmar redan över av alla pressreleaser som ramlat in från PR-byråerna de senaste dagarna. Många nyheter blir det. En av mina personliga favoriter är Mimou, som jag också fick en personlig förhandsvisning av när jag besökte Ronneby, tidigare i somras. Nu är deras katalogbilder officiella och jag kan inte låta bli att dela med mig av några den digitala vägen, till er som inte fått tag på en papperskopia ännu (finns hos närmaste återförsäljare). Visst är de fina. Jag gillar deras moderna take på klassiska toil de juoy. Kikar man närmare är det modeillustrationer i akvarell av Amelie Hegart, som också gjort Lady Gagas skivomslag!

Släng också ett extra öga på bilden nedan. Eller vad sägs om de här gamla grammofonstrutarna från skivspelare, som förvandlats till fina lampskärmar. Det smärtar att dissikera antikviteter men när de inte längre har någon praktisk funktion (heja Spotify) så kan de ju tjäna mer än väl som ögongodis.

I år jobbar de överlag mycket med akvareller vilket känns helt rätt. Orange verkar också vara en kulör på frammarsch. Mimou som tidigare bara gjort textilier tar nu också fram möbler i eget sortiment. Bland annat klädstängerna ni ser nedan och en fin sänggavel, liksom ett riktigt fint bord som jag är spekulant på.

Foto: skärmdumpar från Mimous höstkatalog 2010

På begäran kommer här fler bilder från rummen vi hyrde i Villa Vestas lilla annexbyggnad, Villa Rosa, när vi besökte Ronneby. Lägenheten vad som en dröm. Krispigt vit, inredd med mjuka textilier, svagt mönstrade tapeter och sköna kontraster mellan nytt och nött som plockade upp sekelskifteshusets allra vackraste hörnor och skrymslen. Man blev lugn bara av att kliva innanför tröskeln. Otroligt fridfullt. Lamporna kommer från Watt&Veke på Öland, tapeterna och textilierna från Mimou, mattan i hallen från Pappelina (Siri i vaniljvitt) som tillverkas i Dalarna och stolen vid skrivbordet är från italienska Kartell.

Foto: Frida Berglund, Trendenser.se

Den finska stylisten Susanna Vento har gjort ett superfint jobb på temat modernt allmoge som visar hur snyggt man kan kombinera in loppisdetaljer och omgjorda antikfynd även med nya, modernare prylar. Ett hem behöver inte ha broderade volangkanter och avskavd färg för att matcha upp en udda porslinstallrik eller en flätad näverskål. Extra plus för Susannas nattsvarta take på den haussade tallriksväggen.

Foto: bilder publicerade med tillåtelse av Susanna Vento

Nirvan Richters resa med Norrgavel är en intressant historia. Företaget startades 1993 av Nirvan, som är arkitekt från KTH och utbildad i snickeri på Carl Malmstenskolan. Efter en blygsam start med postorderförsäljning från ateljén i Lund i mitten på 90-talet har de nu fem butiker i Sverige, en i Köpenhamn och en i Oslo. Norrgavel är det enda möbelföretaget i Sverige som fått hela sitt möbelsortiment Svanenmärkt. Möblerna produceras uteslutande i naturmaterial och är lätta att kombinera. Som kund kan man också vara med och skapa sin egen möbel genom att välja mellan olika träslag, ytbehandlingar och textilier. Själv är jag förtjust i Länstolen som jag vill ha i ett framtida sommarhus.

Jag gillar också de fina detaljerna på möblerna. Se bara hur de tvistat till benen på den klassiska clubfåtöljen. Det tillsammans med de genuina materialen gör att möblerna bli kompisar man vill leva med länge. De blir ju bara snyggare med åren när de slits.

Foto: pressbilder från Norrgavels höstkalalog 2010

Ett tyg som är perfekt för möbelrenoveringsprojekt av nedanstående karaktär är Maja (eller Maija) Isolas klassiska mönster för Marimekko. Om jag inte ser helt i syne kan det till och med några av dem som har använts i stylingen på Stellan Herners bilder. Maja gjorde sig känd redan på  50-talet för sina grafiska tyger med inspiration från karelska, afrikanska och bysantinska mönster. Marimekko återupptog en kollektion klassiska textilier ur Maija's produktion inför sitt 50-årsjubileum 2001 och nu i våras 2010 kom ännu några stycken tillbaka in i sortimentet igen. Via den här länken hittar du de allra senaste.

Foto: Marimekko.com, skärmdumpar på textilier formgivna av Maja Isola

När man åker runt i Skåne är det omöjligt att inte drömma om ett eget sommarhus längs kustremsan. Likaså är det svårt att inte stanna till vid alla fina loppisar och auktioner som äger rum vid vägkanterna. Och även om jag inte vill bo i ett museum, så kan man ju göra massor med lite färg och ett fräckt tyg. I sommarhus känns det ju också som att det är extra tillåtet att ta ut stilsvängarna lite grann. Ett roligt sätt att göra det på är att ta de klassiskt gamla allmogeattiraljerna och modernisera dem. Kanske genom att måla och klä om. Eller genom att krocka nytt med gammalt så det sjunger om det. Här är lite inspiration på det temat, hämtat från fotograf Stellan Herners fina portfolio hos Skarp Agenturer.

Foto: Stellan Herner, Skarp Agentur. Bilder publicerade med tillåtelse från fotografen

Franska tvålleverantören Savon de Marseille, vars karaktöristiska tvålpump tycks ha blivit ett obligatoriskt inslag vid alla Hemnet-stylingar värda sitt namn, firar 20 år som varumärke 2010. Detta genom ett mönstersamarbete i begränsad upplaga tillsammans med den Marseille-baserade illustratören Stephan Muntaner. Han har fått designa tre förpackningar med inspiration från fiskar: La Girelle, La Maquerean och La Sardine. Kanske något för den hugade tvålsamlaren som vill införa begreppet fintvål igen?

Foto: Savon de Marseille

I fredags kväll tog jag nattåget upp till Norrland för att inleda semestern tillsammans med släkten. Planen för dagen är en utomhustur med nytillskottet i familjen, mitt 12 dagar gamla syskonbarn. För knappt två veckor sedan blev jag nämligen moster. Nu om någon gång hade det därför passat extra fint med ett mjukt sittunderlag. På önskelistan står en Klippan-filt. Mönsternyheten Fjällnäs i ullform, eller den nya hundtandspläden, hade gärna fått göra oss sällskap i fikakorgen idag. Har du någon favorit från dem?

Foto: pressbilder Klippans Yllefabrik

Ni som följt bloggen ett par år vet att jag länge letat efter det perfekta bordet i vindpinat trä. Om jag bara hade haft minsta lilla snickeritalang i blodet hade jag köpt en gammal lada från någon bonde och hamrat ihop ett av patinerat, grånat trä. Men, nu är ju det inte ens ett alternativ, så jakten på det perfekta bordet får ta en stund. Glad blev jag därför när jag såg det här omslaget på Elle Decoration UK. Är det inte fint så säg. Jag skulle lätt kunna ha det inomhus, trots att det verkar avsett för det motsatta.

Foto: Frida Berglund + omslaget från juninumret av Elle Decoration UK

Jag vet inte om det är sommarvärmen som slagit till, jag brukar inte vara så romantiskt eller puttinuttigt lagd egentligen, men när jag ser de här fina kakfaten från svenska De La Creme som skapats av återvunnet porslin från klassiska serier vill jag köpa vartenda ett. Och baka bullar, bjuda på saft och kakor och bjuda in till en en Bullerbysommarfika i bersån. Otroligt fina! En present till mamma kunde det gott få bli i alla fall. Eller ett shoppingtips till dig som är på jakt efter en unik bröllopsgåva till någon.

Foto: Creme De La Creme

Efter månader av väntan har Svenskt Tenn äntligen dragit av skynket och lanserat sin nya webbshop. Tumen upp från mig! Det innebär att du kan handla från ikonbutiken på Strandvägen oavsett om du bor i Lycksele, Svedala eller på Östermalm. Ursprungskonceptet grundades redan 1924 av Estrid Ericsson, som tio år senare knöt Josef Frank till företaget och nu drygt 85 år senare finns den i digital form tillgänglig för hela världen. Grattis med dagen säger jag och lyfter på hatten! nu fick jag genast ett uppslag på vad jag ska köpa i bröllopspresent till min Kanadensiske vän som gifter sig i New Brunswick den 3 september.

Foto: skärmdump från Svenskt tenn

Oj vilken respons min kritik mot H&M Homes senaste pressbilder fick i bloggvärlden! Hundratals kommentarer och mail har ramlat in under helgen. De flesta har hållit med mig och ställt sig lika frågande som jag till H&M's val av styling (eller frånvaron av dito). Men de få som inte gjorde det har vasst efterfrågat "hur jag skulle ha gjort istället". Så, som svar på tal. Här kommer ett moodboard med min tolkning av den nya kollektionen. Jag tror till att börja med att det största problemet med H&M's illa stylade pressbild var att de försökte ta vardagsrummet i besittning. Men H&M Home har alldeles för litet sortiment för att deras produkter ska ta för sig i den miljön, vilket gör att attiraljerna runt omkring (soffan, bordet, tavlan, leksakerna etc.) syns mer än kuddarna, plädarna och gardinerna från H&M Home. I det här fallet tar attiraljerna snarare över helt och hållet, än förstärker ett tema. Dessutom är det lurigt eftersom H&M begränsas av att inte få ha med andra varumärken med tydlig igenkänning utöver sitt eget. Därför har jag utgått från pressreleasen som pratade om hur H&M inspirerats av retroinfluenser från seklets början, främst 20-talets Paris, och lånat in vintageprylar till två andra rum istället.

I badrummet: går höstens kollektion från H&M Home i grått, svart och lila. Den fina serien med Pharmacy-text på badlakan, handdukar och en badrumsmatta skulle få bli huvudperson i min miljöbild. De skulle göra sig fint tillsammans med en gammal apoteksskänk i vintageskick, ett stilleben med gamla bruna apoteksflaskor i glas och en pyramid med rufft skurna lavendeltvålar på en oxiderad silverbricka brevid ett par travar med handdukar. Stora gröna bladväxter (typ Monstera) som trivs i fuktig luft skulle också bli fint mot H&M Homes duschdraperier med volang runt ett badkar på tassar. I sovummet: hade jag bjudit hem till den franska modeskaparen Paul Poirets fru Denise och plockat in 20-talets excesser från Paris. Vackra parfymflaskor, rader av pärlhalsband, chokladpraliner, kanske ett stort tjusigt klädskåp, vackra fasettslipade glas och detaljer i silver, svart, krom, beige och lila. En stor takkrona i glas och en rejält vacker sänggavel hade fått sätta tonen för lyxiga bäddtextilier i lager på lager. Eller varför inte bulla upp massor av grå och puderrosa textilier på en schäslong eller dagbädd? Hur skulle du ha gjort? Har du tillgång till bildarkivet med pressinformation vore det kul att se fler kollage med tolkningar.


Bilder badrum: Monstera krukväxt, skänk från Auktionskompaniet badkar Nacka Byggnadsvård
Bilder sovrum: Denise Poiret, himmelssäng, parfymflaskor och pärlor Istockphotos.com
Kampanjgrafiken "Autumn Collection 2010" är H&M Homes egna, urklippt från pressreleasen.

Vi hade en livlig diskussion vid frukostbordet imorse, om vad som definierar bra reklam. Varpå min kompis Sara, som är här och hälsar på oss över midsommarhelgen, dök ner i sin handväska för att fiska upp en knycklad liten papperslapp med en gammal annonstext från möbeltillverkaren Swedese som hon rivit ut från en flygtidning och sparat i sin plånbok i flera (!) år. Efter att ha läst texten förstår jag varför. Faktum är att annonscopyn är så bra att jag skulle vilja göra en tavla av den. Läs och begrunda.

Weekday work and holiday feast.
A night on the town or the morning after.
Making it big but keeping it small.
Bedtime stories, morning papers,
monthly reports.
Counting seconds or letting time fly.
Dressing up, dressing down, kicking back.
Meeting at eight and dinner for two.
Looking sideways while staring ahead.
Staying connected (or pulling the plug?).
Making a scene or watching a show.

Life as usual.

Foto: Frida Berglund, Trendenser.se

Jag brukar inte vara särskilt kritisk i mina inlägg, utan bloggar mest om sådant som är värt att hyllas. Men när giganten H&M släpper nya pressbilder på sin höstkollektion för Home och de ser ut såhär... ja då kan jag inte låta bli att visa upp de nya pressbilderna ändå. Trots att jag inte gillar dem alls. När jag öppnade bildmappen åkte ögonbrynen upp i taket. För hur tänkte de här egentligen? Tidigare miljö- och inspirationsbilder från H&M Home har ju varit så otroligt inspirerande att man nästan ramlat av stolen. Och när man läste den tillhörande pressreleasen för hösten 2010, om hur de sneglat på 20-talets Paris, så gasades mina förväntningar upp - men när jag sedan såg bilderna blev jag minst sagt förvånad. Och det ska sägas mot bakgrund av att jag verkligen gillar H&M Home och till och med nominerade dem till Markets pris för bästa butik 2010. Men den här stylingen får verkligen inga toppbetyg från min sida. Vad tycker du?

Foto: pressbild H&M Home fall collection 2010

En dag som denna kan man inte undgå att skriva om kronprinsessans bröllop. Men istället för att fördjupa mig i spekulationer om arrangemanget och de kungliga besökarnas kläder tänkte jag kika lite närmare på formen och färgskalan som tagits fram till dagens evenemang. En av nyckelpersonerna bakom den grafiska profilen är kronprinsessans nära vän Niclas Engsäll som till vardags är creative director på byrån Grow. Niclas är gift med kronprinsessans barndomskompis Andrea och har tidigare varit AD på dåvarande tidningsföretaget Hachette som bland annat har Elle Interiör i sin portfölj. Niclas har tillsammans med hovet och det blivande brudparet tagit fram den grafiska profilen till bröllopet. Färgskalan går i vitt, guld, mörkblått, crème, gult, serafimerblått samt lindblomsgrönt och ska dofta av lätt, ljus och försommar.

Originalmönstret tillkom i samband med Rikssalens renovering 1846 som initierades av Kung Oskar I och Drottning Josefina. Fredrik Wilhelm Scholander ritade den nya inredningen, inklusive mönstret. Den ursprungliga versionen har renodlats för att ge ett mer stiliserat intryck. Dessutom förstärks den personliga prägeln av den svenska tronföljarkronan. Enkelt och elegant. Stjärnan som skymtar är en variation på Nordstjärnan, som är en välkänd nationalsymbol.

Själv är jag mest förtjust i färgvalen, där svensk försommarträdgård har varit formgivarens utgångspunkt. De ska även återspeglas i dagens blomsterarrangemang där det vackraste Sverige har att erbjuda under denna årstid kommer att lyftas fram. Rosa rosor, pioner, luktärter, syrener och hortensior tillsammans med liljekonvaljer och brudslöja bryts med riddarsporrar i blå och vita nyanser. Lite gulligt är det ju också att man kombinerat svenska vilda blommor från Ockelbo med majestätisk rhododendron från Sofiero slott.

Under våren har IKEA kampanjat stort under temat fest i Slott och Koja, vilket avslutas på lördag i samband med kronprinsessans Victorias bröllop. Som kronan på verket visas nu en kreation signerad den svenska modeskaparen Ida Sjöstedt, som har skapat en brudklänning helt bestående av tyger från IKEA! Klänningen finns uppsydd i 17 exemplar, ett på varje IKEA varuhus i Sverige och på IKEA's Facebook sida kan du se en film som visar hur hela designprocessen gick till. Filmen finns kvar t o m söndag!

Foto: skärmdumpar från brudklänningsfilmen IKEA Sverige/Facebook

Igår kom senaste numret av tidningen Market i brevlådan, där också min senaste krönika och trendspaning finns publicerad. Den här gången skriver jag om den urbana bondromantiken som slagit ut i full blom under försommaren 2010. I år bor bonden mitt i city, och det påverkar inte bara modet (tacka Hasbeens för klappret av träskor som numera hörs eka ljudligt mellan husen i innerstan), utan också vår inredning (någon mer än jag som noterat rustika träbord, ruffa ytor och råa material i en glossig tidning nyligen?) och resebranschen där Haycaytions är det allra senaste (400 gårdar i Sverige erbjuder övernattningsmöjligheter i sommar). Odd Molly hade till och med grisar som attiralj i sin lookbook (se bild). Men skynda skynda om du vill haka på. Jag tror nämligen den här lantliga vurmen sjunger på sista versen nu.

Foto: kollage av pressbilder från Hasbeens, Af Swedala, Atelier NL, Chanel, Odd Molly.

För någon vecka sedan ägde pressvisningen för Ateljén (Per Holknekts kollektion till EM) rum i Stockholm. Jag fick presskitet skickat till mig eftersom jag inte kunde vara på plats. Och därefter har jag avvaktat. Vägt tyngden mellan fötterna. Funderat hur jag ska ställa mig. För jag gillar det ju inte riktigt, och jag brukar inte publicera icke-konstruktiv kritik och gnäll. Därför lägger jag bara upp bilderna och låter er avgöra själva. Jag nöjer mig med att konstatera att jag hade väntat mig mer av mannen som frälst halva Sveriges kvinnliga befolkning med Odd Molly. Hiss eller diss? Vad tycker du?

Nu är det en vecka kvar tills kronprinsessan Victoria och Daniel Westling gifter sig i Storkyrkan. I present av dig och mig (och alla andra svenska skattebetalare) har hon fått en vacker glasservis signerad Erika Lagerbielke. Presenten från svenska folket, som överlämnades av talman Per Westerberg och statsminister Fredrik Reinfeld vid lysningen i förra veckan, består av totalt 200 uppsättningar av fem olika sorters glas anpassade efter behoven vid en representativ måltid. Serien heter Divine och är tillverkad av svenska Orrefors. Glasservisen är speciellt framtagen som en hyllning till det kungliga bröllopet 2010, men finns även att köpa för vanliga dödliga som vill ha lite rojalistisk färgring hemma. Det är en servis i klassisk stil med en dekor av handmålad kristallis som ger en upplevelse av att drycken vilar i glaset som i en skål av ljus. Jag har också hört ryktas att den frostiga ytan på glasen är inspirerad av själva frieriet som ägde rum på isen utanför Drottningholm. Glasformgivaren Erika har för övrigt en egen blogg där antydningar om vinterpromenaden finns att läsa. Vad tycker du? Är du nöjd med din gåva?

Foto: Jonas Lindström

Jarl Ferneus nya porslin Actiongraphs för Hackefors serie Arabella 2010 visades första gången på Formex tidigare i våras och finns nu att köpa i butik. När teamet hade fotograferat klart produktbilderna för Actiongraphs frågade fotografen Magnus Cramer om han kunde få låna hem porslinet för att leka lite med det. Han var inte nöjd, han ville få in lite mer action i bilderna. Kolla in slutresultatet. Kanske årets finaste produktbild. Rörstrand och Musselmalet ligger i lä med sina mormorsdukningar som kontrast. Ja, till och med Mateus bleknar i jämförelse. Servisen i sig är inspirerad av Rufus 2 år, Jackson Pollock och snitsig såsservering på finare restaurant och har även den spår av en lite rebellisk attityd i sitt mönster. Ferneus har löst sin uppgift, att uppdatera porslinsservisen med respekt för ursprung och befintlig karaktär, men jag är nog benägen att ge fotografen än mer cred för hans tolkning av densamma.

Foto: Magnus Cramer