Annons
Läs mer om Trendensers Personuppgiftspolicy och Cookiepolicy.
Kommentarer till denna artikel publiceras direkt utan föregående granskning eller annan åtgärd av Trendenser AB. Det innebär att den som kommenterar själv ansvarar för innehållet i kommentaren. Vi uppmanar dig att använda vänlig ton, ett civiliserat språk, uppföra dig väl och följa tillämpliga lagar.
Söndag betyder summeringsdags. Här kommer som alltid ett svep med veckans nyheter från den nordiska inredningsbranschen! Carl Hansen & Søn relanserar Børge Mogensens Table Bench i en ny variant med papperssnöre. Nu har My Feldts kollektion för Boråstapeter släppts i butik. Kolla in de fina pressbilderna här!Kiviks Musteri har lanserat en lokalproducerad cider tillsammans med Östra […]
Jag brukar avråda från lampor med skärmar av flätad rotting och liknande naturmaterial över bord där man måste kunna se ordentligt. Exempelvis ovanför ett köksbord i ett hem, eller över ett konferensbord på en arbetsplats. Varför? Den typen av lampskärmar skapar en ”rastrerad multipelskugga”. Ett ljusmönster som kan vara extremt jobbigt för den som vill […]
I år ska jag testa det här knepet när jag odlar upp mina luktärtsfrön: Att plantera dem i toalettrullar. Fick tipset från min svägerska Anna. Man ska tydligen fylla rullarna till 2/3 med plantjord och toppa med såjord. Det gör att fröerna kan börja gro i den mildare såjorden, sedan når rötterna ner till den […]
Trendenser.se drivs av Frida Ramstedt och är en av Nordens största ämnesbloggar om inredning och design. Bloggen uppdateras dagligen med inspiration, nyheter och trender för livet i hemmet.
Kommentarer
TACK for att du delar, riktig och viktig pointe
Jag tycker att det är bra att du tar upp det här! Bra skrivet och bra repost.
Ja, det här tycker jag är jätteviktigt! Jättemånga designhem i magasinen är helt ohyggligt påkostade, men det låtsas man inte om. Att man dessutom väljer att skriva om kvinnors hem istället för deras prestationer är ju bara så unket. Den puckeln borde vi varit över vid det här laget.
Det har bidragit till att jag har tröttnat på många inredningsbloggar och tidningar – för det livet är i princip omöjligt. Kostar det inte i pengar så kostar det i tid – och jobbar man heltid blir det inte mycket tid över för DYI-projekt och loppisletande.
Intressant! Så bra skrivet! Jag håller med om bristen på uppriktighet blir fel, speciellt mot unga som drömmer om att starta/driva eget. Jag läste själv om väldigt många modeföretag i tidningar men aldrig stod det om hur lite de egentligen omsatte. Det började jag googla mig till och insåg snabbt att de inte kunde livnära sig på sin dröm. Tyvärr. Även det flest frågade mig, när jag drev eget, var hur mycket en behövde omsätta – svaret blev 1 miljon per anställd. Vilket chockade enormt många, som trodde de gick att leva på några hundratusen i omsättning (alltså en vanlig årslön), men då är det ju mer som hobbyverksamhet.
Överhuvudtaget i sociala medier tycker jag det känns som en elefant i rummet med vem som egentligen betalar eller om det är omärkt reklam. Tänker speciellt på alla dessa unga influensers som har väldigt unga följare, som visar upp sitt nya märkesplagg eller märkesväska för flera tusen eller resa till nått exotisk paradis… Mer ärlighet!
Det skulle vara kul att se en parodi där en byter ut kvinnan mot en man i samma positioner i hemmet…?
Nina Åkestams inlägg om detta är oerhört viktigt, särskilt om vi ser på ”de ärvda pengarna” som ingen nämner har möjliggjort det fantastiska boendet. Det jag hade velat tillägga i Ninas inlägg är faktumet att detta kretsar kring privligier, genom att reproducera den här bilden av den kvinnliga entrepenören total ignorerar vi viktiga faktorer som klass och hudfärg. Notera att inga av dessa reportage handlar om någon som inte har en särskild klassbakgrund.
Tack för årets bästa inlägg.
Så himla bra skrivet! Så hemskt att ge unga människor så falska förhoppningar. Jag har själv eget bolag med en e-butik som säljer inredning. Men det hade inte gått utan min mans bolag där jag också jobbar.
Tack för bra inlägg!
Först och främst, stort tack Frida för en kvalitetsblogg och tänkvärda inlägg!
Det finns dock en stor risk att hela denna debatten blir ensidig. Gör ett tankeexperiment och vänd på frågan: En framgånsrik man råkar ha ett genuint manligt intresse (som anses manligt fortfarande, t.ex. sport, jakt eller whisky… you name it). Så porträtteras den lyckliga mannen i skogen med sina jaktkläder på och gevär i handen och dessutom berättar han om sitt företag. Då kommer det en instagrampost från en annan MAN som är upprörd över att "vi män framställs som tuffa och manliga i medier. Jag är så trött på det. Sluta göra oss män manliga"…. Har någon stött på en sådan debatt? Tacksam för en länk. Jag tror att sådana manliga debatter är betydligt färre eftersom män låter andra män göra vad de vill. Vi, Anna, Frida, jag själv, har dock många åsikter om andra kvinnor, vad de får/ inte får göra, hur de borde/inte borde framställas. Det är inte reportagen i sig som är infantiliserande det är Annas instagram som förutsätter att kvinnan i frågan är offer för infantilisering där hon inte får säga till fotografen var hon vill bli porträtterad eller inte kan påverka artikelns innehåll. Det kan hon. Han har alltid ett val att bli fotograferad på kontoret och enbart prata affärrer eller inte vara med i tidningen alls.
Jag skulle önska att vi kvinnor inte tänker på oss själva och andra kvinnor som "infantiliserade" och istället tog eget ansvar för hur var och en framstår och respekterar andras val, oavsett om en kvinna vill vara regiondirektör eller hemmafru.
Även hemma hos många inredningsbloggare finns denna elefant i rummet som aldrig nämns och som skapar skeva föreställningar. (Menar ej hos dig Frida. Din egen karriär kan nog ingen ifrågasätta.)
Till Maria: Först en parantes, jag tror du menar Nina i stället för namnet Anna. I vilket fall tycker jag att du har en poäng. Det jag själv först tänkte på när jag läste Fridas inlägg är att jag har vänner inom kreativa yrken eller som vänder sig till de med kreativa yrken och att de använder sig av sociala medier och medier över huvudtaget för att synas och nå ut. Vad jag förstår stämmer detta överens med entreprenören som porträtteras i SvD. Detta är anledningen till att vilja presentera sitt hem som för många av oss kan spegla den vi är alternativt önskar vara. Med andra ord lägger du ytterligare ett lager till din person och därmed till din verksamhet som då kan falla i god jord. Vi har alla skilda ekonomiska förutsättningar och intressen. Det finns de som hellre köper ny soffa än uppdaterar garderoben. Vissa kan göra både och. Det som jag tycker är mest intressant med detta inlägg från Frida och Nina och även kommentarer här inne är att detta är verkligen inget nytt under solen. Mina barn, några tonåringar är fullt medvetna om att vissa av kompisarna har det bättre ställt än genomsnittet. Oavsett ålder är detta något som faktiskt inte döljs. Motsatsen däremot kan det finnas ett behov att dölja, frisera etc. I vår värld är det money talks, dessvärre, men så är det. Pengar kan infria många av våra drömmar, allt från icke lönsam verksamhet till materiell lycka. Med denna vetskap kan jag läsa inredningstidningar etc. och känna mig avundsjuk, men jag vet varför jag gör det, och kom ihåg, detta är yta och säger inget om rent personliga kvaliteter. Du duger ändå, jag lovar.
Din blogg verkar jättebra! Men är så dåligt mobil anpassad så den inte går att läsa….. 🙁 går ek att zooma jeller??? Ps. Det inte denna text ordentligt pga ovanstående så det är säkert massa stavfel. Kram clada
Reflekterar ofta över denna elefant i rummet, ser mångmiljonvillor/våningar med dyr konst och möbler men kvinnan som porträtteras (en man finns i bakgrunden och nämns bara, aldrig vad han jobbar med om han inte har ett kreativt yrke) har ett kreativt jobb men ingen jättelön. Klart det känns lite skevt ibland. Det blir ju en elefant i rummet som sagt.
Dessutom gestaltas kvinnan på fotot som en påfågel. Fel.
Jag älskar inredning men har helt slutat läsa inredningstidningar pga av att det bara handlar om pengar; pengar som någon man väldigt ofta dragit in och som en kvinna inreder med….i det här fallet är det ju ingen som säger att hon finansierat inredningen med sitt företag, men det ger ju en indikation att NÅN drar in storkovan, och man kan leva ett glossigt och glassigt liv.
Bästa på länge! Nina är alltid klarsynt & sätter huvudet på spiken. Tack för att du uppmärksammar hennes tänkvärda inlägg.
Nina har absolut en poäng. Men ännu mer Maria och Eva ovan. Och om man kikar på kommentarerna/bloggläsarna ovan, verkar ju dessa var just kvinnor…som är intresserade av inredning. Är det sämre än att vara att vara intresserad av mer klassiskt "manliga" intressen? Vad är relevant och för vem? Kvinnan i reportaget har ju dessutom ett eget ansvar om och hur hon vill framställa sig. Hon hade kunnat tacka nej till att medverka eller föreslagit en annan location för plåtningen. Kanske låg ett heminredningsreportage nära hennes egen verksamhet och därav en hög relevans för hur hon vill fronta sitt varumärke?
Som svar till en del av kommentarerna så handlar väl Ninas poäng ganska lite om just den här kvinnans motiv till att låta sig framställas såhär. Och likaväl som att personen i artikeln har ett fritt val att bestämma i vilka sammanhang hon syns, så kan väl vi som vill problematisera få göra det valet?
Med det sagt så är jag så tacksam över Ninas reflektioner och klockrena frågeställningar, jag ser fram emot hennes fortsatta tankegångar på området.
Mycket intressant diskussion om ett par ämnen som är så viktiga att ta upp. Tack för att du delar och uppmuntrar, Frida.
Utan att ta fokus från huvudfrågorna vill jag bara tillägga att det kanske inte så konstigt att reportaget i det här fallet var just koncentrerat på hem och inredning eftersom SvD Magasins huvudstory varje helg är just ett inredningsreportage om en känd profil.
Bra Frida! Mycket bra!
Intressant och tänkvärt!
Maria, Eva och Niklas – Vad just kvinnan i detta reportage har för anledning att vara med är ju inte precis vad Nina diskuterar. Som nästan precis alltid är det strukturen som är det relevanta.
Intressant diskussion tycker jag.
Absolut en intressant vinkel. De flesta kvinnor i inredningstidningar är antingen inredare, designers eller vill bli något av det. Och ganska ofta är det underförstått att det inte är deras lön som möjliggjort hus och inredning. Men att dra det så långt som att säga att kvinnors bästa möjlighet till ekonomisk ”framgång” är att hitta en framgångsrik man är väl ändå att dra det lite långt?
Viktigt och intressant.
Jagskulle vilja kommentera den / de som anser att jag fokuserar på motivet bakom artikeln och som anser att det är strukturen som ska belysas. Jag anser att strukturen är just det jag problematiserar. Varför ser samhället ut som det gör? Vilka är de krafter som verkar? Avslöjar du detta är det betydligt lättare att kunna föra resonemang utifrån ett genusperspektiv.
Jag är kluven. Intressant diskussion absolut! Det är ju inredningsreportage det handlar om, så då blir ju fokus gärna på fina handtag (viktigt ju) osv. Karriären ska avhandlas och man får hoppas att det är den som givit upphov till att så många väldigt dyra möbler finns där. Tycker inte det känns rätt att utgå från att det är mannen som betalat! Men onekligen undrar man när man ser reportagen. Är hur som hemskt trött på inredningsreportage med framgångsrika BARFOTA kvinnor som bara ser enormt lyckliga (det är de säkert, men ändå) ut med sina tufsiga barn i busiga dyra barnkläder. Det är larvigt och verklighetsfrånvänt. Tycker jag.
Man får inte glömma att det har varit en väldigt stor prisuppgång där man kunnat tjäna mycket pengar och kunnat göra en bostadskarriär speciellt om man varit duktig på inredning och lagt tid på det och flyttat några gånger och bytt upp sig.
Jag har gjort det och många av mina vänner. Dom som köpte ett svartkontrakt istället för att skrapa ihop till en insats när jag var yngre har inte alls samma ekonomi idag som oss som valde bostadsrätten för 15 år sedan.
Äntligen så är det någon som belyser det som vi är så många som tänker på!
Så många lyckliga kvinnor som sitter i sina hem för en helt annan plånbok än normal, att om man bara börjar addera ihop kostnaden för allt i bilden hamnar på en annan orimlig summa och som en sista pusselbit lägger man därtill en outfit från himlen med en kanske "powerring" från Engelbert.
Jag har såååå många gånger tänkt, hur har människan råd med allt det där? Och hur kan så många andra kvinnor ha råd med det när dom är småföretagare som älskar sina jobb som bara började som en hobby osv osv osv…
Jo det är just det, kvinnan har nästan alltid en man med en inkomst som gör att hon kan stå avslappnat i sitt perfekta hem med en vacker kopp kaffe. I en kopp efter en snabb googling kostar 750kr.
Kalla mig avundsjuk, men jag blir så trött på mig själv och alla andra kvinnor som tittar och eftersträvar deras hem och liv.
Varför lyfter dom inte kvinnans karriär utan det perfekta hemmet, eller säg "sanningen"?
Jag tänker såhär, visst är man urless på många av dessa reportagen, men det jag blir trött på är att alla hem ofta ser likadana ut! Det känns mer som en trend än att det ska vara fokus på dyra produkter! Jag tycker det är fel att kritisera kvinnorna i reportagen! Våga visa upp olika hem istället!
Spot on. En av anledningarna till att jag väljer bort så många bloggar också. Förvisso drivs en hel del av dem av drivna, smarta affärskvinnor som säker kan leva ganska gott på egna meriter. Men när man ser livsstilen i stort, många dyra resor till exklusiva platser, dyra kläder, exklusivt boende (+ sommarboende på Gotland, vid kusten eller dylikt) så är ju faktum att en blogg sällan räcker till för att finansiera allt det. Nu är det ju absolut inte fel att ha en partner som tjänar bra, eller att ha ärvt pengar, det blir bara så fel när det är den bilden som OKRITISKT projiceras som det eftersträvansvärda livet. Som av en händelse är har dessa influencers ofta en partner med mycket pengar och därmed även tid och pengar att lägga på inredning och livsstil. Även om jag och min sambo är höginkomsttagare så är det en livsstil som vi aldrig skulle kunna finansiera utan stora lån på konsumtion. Samma sak med att möblera ett helt hem med oerhört exklusiva designermöbler, javisst kan man spara ihop till några dyrare grejer men att ha hela huset fullt med Ägget-fåtöljer och designerlampor för 70 000 kr. Helt ouppnåeligt för de flesta, och jag har slutat läsa både inredningstidningar och såna bloggar just för att det skapar en hets OCH någon form av känsla av otillräcklighet/missnöje med det jag har. Som ju ändå är väldigt mycket om man ser till helheten.
Håller med, sjukt viktigt att lyfta detta!
Och till Marja ovan: vilka andra tips har du på bra inredningsbloggar? Skulle vilja ha fler som denna! 🙂
Årets bästa inlägg!
Spot on! Bra att du lyfter sådana här saker. Detta kommentarsfält förvånar mig dock i några avseenden. Det är mycket "välja" och "valde" i kombination med kritik mot infantiliserandet av denna specifika kvinna. Får känslan av att det är en del priviligierade personer som hänger här utan en djupare strukturell analys.
Nina (och du) sätter fingret på något jag tänkt på väldigt länge och som jag tror är en av anledningarna till att jag har svårt för vissa inredningsreportage. De känns liksom inte äkta. Men ni sätter verkligen ord på vad det är som skaver och jag tror att det är viktigt att fundera över den ekonomiska aspekten.